Syftet med föreliggande studie var att undersöka och synliggöra gymnasieelevers tankar och attityder kring läxans funktion och nytta i kärnämnena. Detta är av intresse då debatten kring läxans för- och nackdelar i huvudsak sker mellan lärare, politiker och föräldrar, utan att man tillfrågar eleverna; de som i allra högsta grad berörs. Studien utgick från 6 frågeställningar, rörande; elevers uppfattningar om läxors för- och nackdelar för deras lärande, genomgång av studieteknik, tid spenderad på läxor, läxornas omfattning samt skillnader dessemellan beroende på gymnasieprogram, kärnämne och kön. Avslutningsvis tillfrågades eleverna om vad de tror att lärare har för intentioner med att ge läxor. Deltagarna var 84 män och kvinnor från tre gymnasieskolor, fördelade på studieförberedande respektive yrkesförberedande gymnasieprogram.

Föreliggande studie undersöker fysiska aktivitetsvanor och psykisk hälsa hos gymnasieelever i åldrarna 18-19 år. Syftet med studien är att undersöka relationen mellan karaktären och mängden av utövad fysisk aktivitet och självupplevd psykisk hälsa hos urvalsgruppen. Studien är av kvantitativ karaktär och datainsamlingsmetoden som används är en enkätundersökning som bygger på de validerade enkäterna International Physical Activity Questionaire ? Short Form (IPAQ-SF) och The 12-item General Health Questionaire (GHQ-12) samt ett antal, av undersökningsledarna, egenformulerade frågor vilka berör karaktären av den fysiska aktiviteten, biologiskt kön och boendeplats. Insamlad data bearbetas i statistikprogramet Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och resultatet diskuteras och analyseras utifrån tidigare forskning inom området samt utifrån Bourdieus teori om habitus. Inga signifikanta samband mellan karaktären eller mängden av utförd fysisk aktivitet och psykisk hälsa kan konstateras i urvalsgruppen.

Syftet med studien var att undersöka samband mellan upplevd stress och användande av och tillgänglighet till sociala medier bland gymnasister. 167 elever deltog i studien och besvarade en digitalt presenterad enkät angående sina beteendevanor kring sociala medier och upplevd stress. Resultatet visade att en stor andel av eleverna var aktiva användare av sociala nätverk under lektionspass, 73,6 %, och av mobiltelefoner på nätterna, 60,4 %. Samtidigt kände 58,6 % av eleverna oro eller ångest för skolarbetet. Statistisk analys visade att stressnivån ökade med ålder och var högre hos flickor än hos pojkar.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka gymnasieelever med två utlandsfödda föräldrar på nationella program som läser Svenska som andraspråk (SVA) och vilka som läser Svenska (SVE) och vad i elevernas bakgrund och skolgång som spelar roll för deras val av ämne. Vad eleverna anser om skolämnet SVA utreds också kort. Uppsatsen utgår från en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning genomförd med 53 elever på en medelstor gymnasieskola. Resultatet visar att elevgruppen är mycket heterogen när det t ex gäller språklig bakgrund och vistelsetid i Sverige. De elever som läser SVA har till största delen kommit till Sverige under högstadietiden eller senare medan de flesta av de som läser SVE är födda i Sverige eller har en lång vistelsetid i landet.

Bakgrunden till uppsatsen bygger på reflektioner, som är gjorda under några års tid, av elever som ständigt kommer för sent till morgonlektion och är allmänt trötta. Vad beror denna trötthet på? När det vad tid för uppsatsskrivande i Idrott och Hälsa, kändes det som ett bra tillfälle att fördjupa sig närmare inom området sömn, då sömn är en viktig del av den personliga hälsan. Huvudsyftet med den här uppsatsen har varit att utifrån gymnasieelevers deltagande i undersökningen bilda sig en uppfattning om det finns ett problem med ungdomars sömnvanor och om det är relaterat till hög datoranvändning. Vad det gäller sömn så är undersökningen mest inriktad på att samla information kring hur många timmar eleverna sover och vad de själva anser om sitt sömnbehov.

ABSTRACTSyfte: Undersökningen har haft två syften. Dels att pröva ett befintligt frågeinstrument om hälsa på en grupp personer med måttlig intellektuell funktionsnedsättning, dels att jämföra gruppens hälsa med ett nationellt material om hälsan hos personer med olika former av funktionsnedsättning.                                                                                                            Metod: Intervjuer om hälsa genomfördes med 16 vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. Som frågeinstrument användes Nationella folkhälsoenkäten 2008  från Statens folhälsoinstitut. Samtliga respondenter bodde vid tidpunkten för intervjuerna på olika kommunala s.k. LSS- boenden i Östersund.

SammanfattningSkolverket beslutade 2006 att tillåta symbolhanterande räknare på nationella prov i matematik för alla gymnasieelever från höstterminen 2007. Beslutet debatterades flitigt t.ex. i tidskriften Nämnaren.Prototypen till en ny symbolhanterande räknare testades i sju ?pilotklasser? vid fyra svenska gymnasieskolor från december 2006. Jag har följt två av dessa klasser t.o.m.

ABSTRACTTitle: Teenagers and their perception of fashion brands (Ungdomar och deras uppfattningar om modevarumärken)Number of pages: 42Author: Louise KindblomTutor: Göran SvenssonCourse: Media and communication studies CPeriod: Autumn term 2007University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala universityPurpose/Aim: To achieve a deeper level of knowledge and a better understanding of high school teenager`s perception of the three fashion brands Gucci. H&M and Canada Goose and too distinguish potential gender related differences in their perceptions.Material/Method: A questionnaire about fashion brands delivered to three schools in the Stockholm area.Main results: Teenagers perceptions of the three fashion brands Gucci, H&M and Canada Goose are more different than similar. This differences in teenagers perceptions are discernible in a comparison between the most usual and unusual associations that are related to each of the brands. Gucci is associated with success, wealth, excitement and uniqueness. H&M is for example seen as earth-bound and has in a comparison with the other brands reached the highest level of positive associations.

Ungdomsbrottsligheten har studerats och diskuterats i en uppsjö av olika sammanhang, medmer eller mindre lyckade resultat. Två teorier, som under de senaste halvseklet har försökthitta svar på detta komplexa problem, står Travis Hirschi och John Braithwaite bakom. Deutvecklade teorin om sociala band (1969) respektive återintegrerande skambeläggning (1989),där framförallt den förstnämnda fått en stor genomslagskraft inom den kriminologiskaforskningen, medan den senare är något mer okänd. Men kan dessa två teorier förklaraungdomsbrottslighet? Genom att formulera en enkätundersökning, som kom att besvaras av82 gymnasietreor, skapades ett kvantitativt material att granska.

This master's thesis examines information literacy and students in secondary education. The study is framed within a sociocultural perspective of learning and the method used is questionnaires. The major question posed is how and where students seek information. Other questions are if the students critically evaluate and analyse in­formation sources and if teachers and school librarians cooperate with each other in order to help the students with their assignments.The findings indicate that most students regard information seeking as fact-finding or finding the right an­swers to the question. Only one third of students experienced information seeking as seeking and using informa­tion for understanding a topic.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vård beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till närstående. Bakgrund: Palliativ vård slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till närstående så att de kan hantera sin situation även efter dödsfallet. Många närstående har frågor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av målsättningarna med efterlevandesamtal är att identifiera närstående med komplicerad sorg.

Uppsatsen har för avsikt att klargöra aspekter som finns inom ramen för estetisk verksamhet, ett kärnämne som alla gymnasieelever läser. Kursen har olika inriktningar så som bild, dans, drama, slöjd, musik och ämnar till att utveckla elevernas känslor och tankar i kreativ form. Arbetet är begränsat till att se hur bildämnet, inom estetisk verksamhet, kan påverka elevernas självbild och självkänsla, och hur ämnet kan ämnet kan utrusta dem till att bli de kreativa människor som arbetslivet så ofta efterfrågar. Vidare undersöker uppsatsen hur ämnet kan användas till att uppfostra eleverna till att bli demokratiska samhällsmedlemmar. Forskningen är fokuserad kring fem kvalitativa intervjuer med kvinnor i åldrarna 40-60 år.

AbstraktAlla som jobbar i restaurangkök utsätts dagligen för en stor mängd fysiska risker. Till denna miljö skickas gymnasieelever med inriktning restaurang att göra sin 15 veckor långa Arbetsplatsförlagda utbildning (Apu). I många fall har inte handledarna någon handledarutbildning och har dålig kunskap om elevernas kunskapsnivå och gällande säkerhetsregler. Detta förstärks ofta med en bristfällig kommunikation mellan skola och handledare.Vi har fått intrycket av att säkerhetsfrågan är för känslig att diskutera därför finns det väldigt lite artiklar och forskning mm inom detta område.Vårt huvudsyfte var att göra en lathund som bedömdes kunna bidra till att öka den fysiska säkerheten för restaurangelever på Apu. Lathunden skall vara till hjälp för både elev, handledare och lärare och även öka kommunikationen mellan parterna.Vår frågeställning:Hur kan vi med hjälp av en lathund bidra till att den fysiska säkerheten för restaurangelever på Apu ökar?Detta har vi med hjälp av kvalitativa intervjuer med elever, handledare och lärare undersökt.Intressekravet hos samtliga målgrupper var en lathund i form av ett bindande kontrakt för samtliga parter, innehållande fysiska säkerhetsregler under Apu, kontakt uppgifter samt rättigheter och skyldigheter för samtliga parter.Kontraktskrivningen kräver ett fysiskt möte så därför har vi även gjort litteraturstudie om det fysiska mötet för att understryka hur viktigt det är.Även under utformningen av lathunden/kontrakt har vi tagit hjälp av litteraturstudier..

Syftet med det föreliggande examensarbetet var att undersöka hur elever på gymnasiet upplevt den studie- och yrkesvägledningen de fått och vad de hade för åsikter om studie- och yrkesvägledning generellt. Vår första frågeställning handlade därför om vilka upplevelser och åsikter elever som gick andra och tredje året på gymnasiet hade av studie- och yrkesvägledning. Den andra och tredje frågeställningen fokuserades på hur eleverna ville att vägledningen såg ut samt hur deras tankar stämde överens med studie- och yrkesvägledarens uppdrag enligt lagar och regler. Vi genomförde tretton kvalitativa intervjuer varav tre med elever som gick andra året på gymnasiet och tio elever som gick tredje året på gymnasiet. Resultatet av dessa intervjuer visade att kvaliteten på studie- och yrkesvägledningen skiljde sig åt från skola till skola.

I samhället görs ständigt bedömningar av olika slag, såväl officiellt som inofficiellt. Vi människor gör hela tiden bedömningar av varandra och av vår omgivning. En bedömning som sker i det öppna är den i skolan där elevers kunskaper ska bli bedömda av lärare. Denna bedömning kan ha stor betydelse för elevens framtid, eftersom höga betyg kan leda till arbete eller vidare studier. Men vad innebär bra betyg ? vad betygsätts? Och framför allt, varför betygsätts eleverna? Syftet med uppsatsen blev då att undersöka gymnasieelevers förståelse av betyg och betygskriterier.Metoden som användes är gruppintervjuer.