Skogsägarföreningen Norrskog är ansluten till PEFC och drygt 15% av dess medlemmar är också anslutna. Enligt beslut i Norrskogs styrelse utförs all avverkning på objektsnivå i enlighet med PEFC:s normer oberoende av om skogsägaren i fråga är certifieradeller ej. Studiens syfte har varit att se om Norrskogs medarbetares kunskaper i natur-, kultur-och miljövård har tillämpats i praktiken vid avverkning på medlemmamas marker. För att svara på den frågan har två slutavverkningar per skogsbruksområde, d v s 48 slutavverkningar totalt, inventerats. Slutavverkningama i fråga har utförts mellan 200 l och 2003 och de har varit mellan 2 och 5 hektar stora.

Effektiv och uppmärksammad marknadskommunikation som skapar positiva associationer är en av de viktigaste kuggarna i hjulet för att en organisation ska lyckas urskilja sig från mängden, presentera ett enastående budskap och knyta till sig konsumenters uppmärksamhet. På en allt konkurrenstätare marknad gäller det att anpassa sig efter de situationer som kan tänkas uppstå och hela tiden ligga steget före sina konkurrenter.Studiens syfte är att undersöka hur en organisation inom elektronikbranschen arbetar för att skapa långvariga relationer med konsumenter genom effektiv och välgenomtänkt marknadskommunikation. Studien är baserad på företaget Electrolux och kommer att åskådliggöra deras tillvägagångssätt när det handlar om att, som ett av världens största företag inom elektronikbranschen, erbjuda konsumenterna något utöver vad konkurrenterna erbjuder.Den teoretiska referensramen kommer presentera litteratur inom områdena marknadskommunikation, konsumentbeteende och varumärkeshantering för att vi som författare ska ha en så bred grund som möjligt att stå på inför analysering av senare insamlad empiri. Studien har utförts med ett hermeneutiskt förhållningssätt av kvalitativ natur där empirin samlats in genom intervjuer med Electrolux för att sedan sättas i relation till befintlig teori. Därefter analyseras de empiriska data som samlats in för att finna meningsskiljaktigheter mellan Electrolux tillvägagångssätt och vad teorierna säger.

Vad är det egentligen i naturen som påverkar äldres hälsa och hur påverkar det? Vilka faktorer är viktiga att ta hänsyn till i utformandet av utemiljön vid ett äldreboende? Detta är de första två frågeställningarna som besvaras i denna kandidatuppsats. Huvudsyftet med uppsatsen har varit att ta reda på vilka faktorer i utemiljön som har störst verkan på äldre människors hälsa, och som då är viktiga att ta hänsyn till i utformandet av utemiljöer kring äldreboenden. Resultatet från litteraturstudien har använts till ett förslag med förändringar på utemiljön vid äldreboendet Vidablick i Ronneby. Jag har kommit fram till att faktorer som möjlighet till aktivitet, tillgänglighet, stimulans av sinnen, bra mötesplatser mm. är viktiga i utemiljön kring äldreboenden då de leder till känsla av trygghet, social gemenskap och det underlättar för äldres orientering i både tid och rum..

Vårt syfte var att undersöka lärares uppfattninar om utomhuspedagogik och hur de ser naturen som resurs för lärande. Vår undersökning sträcker sig mellan årskurserna 1-5. Metoden var kvalitativ och vi utförde semistrukturerade intervjuer med nio lärare i de olika årskurserna, i tre olika skolor. Resultatet visade att de flesta lärarna hade en positiv inställning till utomhuspedagogik. De såg naturen som ett hjälpmedel för lärande, och att det ger många möjligheter som är positiva för barns lärnade.

Tämnaren är en slättsjö i östra Svealand där ammunition går att finna i bottensedimenten. Ammunitionen härstammar från övningar som Flygvapnet hade över sjön under 1950- och 1960-talen. Sjön är mycket grund och näringsrik och befinner sig i ett område som fortfarande påverkas starkt av landhöjningen orsakad av den senaste inlandsisens tillbakadragande. Detta innebär att Tämnaren växer igen i rask takt och beräknas vara i princip borta om ungefär 600 år. Sjön har ett skyddsvärde dels genom sin rikedom på olika fågelarter som håller till i närområdet men också ett rekreationsvärde för människor i området runt sjön.

Syftet med denna uppsats var att undersöka naturens betydelse för barns hälsa. På två förskolor har vi undersökt både naturförskolegrupper och traditionella förskolegrupper. Vi valde olika metoder som jämfördes med varandra och litteratur/tidigare forskning. Vi har försökt förstå och tolkat de olika uppgifter vi fått fram via litteratur, barnobservationer, barnintervjuer, pedagogenkäter samt närvarostatistik. Genom dessa har vi fått svar på våra frågor om naturens koppling till barns hälsa och deras möjlighet till rekreation genom leken.

Kan svenska gymnasieeleverna använda funktionsbegreppet i praktiken? Ser de vilka procedurella förfaranden som måste göras utifrån en given komplex situation där vägen fram till svaret inte alls är uppenbar (lösning i flera steg)? Ett skriftligt test konstruerades för att utmana gymnasieelever i funktionslära. Här fick de visa ifall de förvärvat sådan kunskap att de kan göra en lösningsstrategi till uppgiften och sedan utföra planen på ett sätt som är lämpligt för situationen. Testets konceptuella natur avsåg utröna i vilken utsträckning som elever kan ?översätta? en given form av funktionsbegreppet till någon annan representationsform.   Det visar sig att gymnasieelever generellt saknar denna förtrogenhet men att de har färdigheten att utföra beräkningar i enstegsuppgifter (lösa, på förhand, uppställda ekvationer) sådana som de tränat på under större delen av matematiken i skolan..

Den här undersökningens syfte är att ta reda på: (i) Vad är naturvetenskap för de intervjuade pedagogerna? (ii) Arbetas det med naturvetenskap i förskolan och i så fall hur? (iii) Vilka faktorer tror pedagogerna det är som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan? Data till undersökningen har samlats in genom strukturerade intervjuer med tolv pedagoger i förskolan. I undersökningen framkom att elva av tolv pedagoger är överrens om att pedagogernas eget intresse är den viktigaste faktorn som styr arbetet med naturvetenskap i förskolan. Pedagogernas kunskap och utbildning inom det naturvetenskapliga området ses också som en viktig faktor. För de flesta pedagogerna handlar naturvetenskap om natur, djur och växtlighet. Nästan lika många ser naturvetenskap som en blandning av kemi, fysik och biologi. Min slutsats är att om det naturvetenskapliga arbetet i förskolan ska öka måste yrkesverksamma pedagoger få kompetensutveckling inom naturvetenskap och dessutom bör det ingå naturvetenskapliga kurser i all lärarutbildning..

I denna rapport har jag redogjort för hur jag gått tillväga i skapandet av ett illustrerat handledningsmaterial som kan förklara för elever i årskurs 4-9 hur olikablomväxter och deras livscykel ser ut. Uppdraget har varit ett samarbete mellan mig och Uppsala botaniska trädgård. Detta handledningsmaterial som skapats ska användas av lärare eller handledare under studiedagar på Uppsala botaniska trädgård i undervisning om blomväxter. Informationen i arbetsmaterialet innefattar hur blomväxters livscykel kan se ut, hur blommor kan sprida sina frön och hur blommor pollineras.För att komma fram till hur dessa kretslopp och företeelser kan illustreras för att visa den väsentliga informationen har jag använt mig av teorier inom informationsdesign. En omvärldsanalys och målgruppsanalys har också genomförts för att undersöka hur liknande material kan se ut, och vilka förutsättningar målgruppen har för att ta till sig informationen..

This study is about differences in knowledge regarding animals. In the study five year old preschool children from a city were compared to five year old preschool children in the suburbs with multicultural background. The study is also about where children´s knowledge about animals comes from and how educators can make a positive difference. To find this out standardized interviews was used on 23 children from four different preschools, two preschools in the suburbs with 15 children and two preschools in the city with 13 children. A survey was sent out to the educators within these preschools to gather background information on what the children do regarding animals.

Ett bra sätt att lära sig ett nytt språk sägs vara att lyssna, det är ju trots allt så vi börjarförstå vårt språk. Syftet med denna litteraturstudie är att studera om högläsning kananvändas och hur den kan användas vid inlärningen av engelska. Studien består av åttaartiklar som handlar om högläsning vid inlärning av engelska som andraspråk.Resultatet är indelat i följande teman: Ordförråd, kombinera läsning på hemspråk ochandraspråk, boksamtal, gruppstorlek vid högläsning, högläsarens roll samt ökamotivationen med högläsning. Slutsatsen av studien är att högläsning kan utveckla barnsordförråd då läsningen sker i samband med boksamtal. Det ordförråd som utvecklas ärde ord man lägger mer tid på.

Det syfte vi har med den här studien är att undersöka hur det ligger till med förskollärares medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Varför arbetar förskollärare med återvinning och hållbar utveckling eller varför gör de inte det? Studien är en kvalitativ undersökning där vi intervjuat 14 förskollärare på två olika orter i samma kommun i södra Sverige. Vi har tolkat förskollärarnas svar om sin medvetenhet kring återvinning och hållbar utveckling. Resultatet visar att förskollärare vet vad återvinning är.

Följande examensarbete utreder hur information i ett större intranät bör abstraheras i en navigeringsmodell för användarna av intranätet effektivt skall finna eftersökt information.Arbetet har huvudsakligen utförts i form av en fallstudie av befintligt intranät samt till viss del även i form av litteraturstudier. Fallstudien består huvudsakligen av en kartläggning av intranätet, studier av tidigare utredningar av intranätet samt till viss del informella samtal.Litteraturstudierna har utmynnat i sammanställandet av ett antal vetenskapliga teorier med relevans för utformning av navigeringsmodeller. De vetenskapliga teorierna jämförs sedan mot fallstudien för att påvisa resultat av generell natur.Arbetet resulterar i en serie riktlinjer att beakta vid utformande av navigeringsmodeller inom större intranät. Tillämpning av riktlinjerna skall kunna bidra till att navigeringsmodellen i ett intranät effektiviseras..

Undersökningens syfte har varit att studera pedagogers syn på lärandet i naturen.Frågeformuleringarna som använts har syftat på pedagogernas intresse för naturen, pedagogernas engagemang samt medupptäckande tillsammans med barnen och barnens lärande i naturen.Som metod har använts enkäter som delades ut till 53 pedagoger inom fem förskolor med olika profileringar varav 36 pedagoger svarade. Undersökningen har syftat på ett didaktiskt perspektiv där frågorna var, hur, när och varför har ställts.Resultatet i undersökningen visar att alla utom en av pedagogerna har ett intresse för naturen både privat och i yrket. Pedagogerna beskriver känslor som härligt, inga måsten, andrum och alltid något nytt att upptäcka. Pedagogerna visar ett stort engagemang för att vara medupptäckare tillsammans med barnen. Enligt Ericsson (2002) talar Dewey om att pedagogerna skall vara medupptäckare, till exempel genom interaktion som innebär samspelet mellan barn och pedagog, mellan olika barn och mellan barn och omgivning.

Syftet med uppsatsen är att belysa likheter och skillnader i nyhetsrapporteringen om den globala uppvärmingen mellan Sverige och USA. Vi har inriktat oss på New York Times och Dagens Nyheter. Hypotesen är att den amerikanska tidningen visar sig mer skeptisk till att miljöförändringarna är mänskligt skapade än den svenska tidningen. Tidsspannet vi valt är januari till och med december år 2006 då filmen An Inconvenient Truth hade premiär och skapade debatt i frågan. Undersökningen är av kvantitativ natur.