Many of us have grown up hearing or using words meant as insults or negative adjectives that were in fact names for social groups. Most of them have gone unquestioned in the mainstream consciousness, but the term Gay in the generally negative meaning has in the past years been given attention as offensive and homophobic, with debates emerging in response over whether or not this is true, particularly on the internet. It is the articles and forum threads from these debates that make out the empirical material for a qualitative study as I ask what these people?s thoughts are about this term and how it is perceived.After a qualitative coding and analysis of these texts, and interpretation of the results based on Erving Goffman?s theory of Phantom acceptance and stigma terms, Judith Butler?s theory of performativity, Ferdinand de Sassure?s theory of signifier and signified and how it connects to the community and Baudrillards theory of simulacra, this is the principal conclusion that I have drawn:For some of the people in this debate, the term Gay and its use is about homophobia and heterosexism, though mostly it?s not overt but a subconscious part of the continued dehumanization and Stigmatization of homo- and bisexual people. This is a position I callThe socially focused skepticism.

The most common neuropsychiatric diagnose among children and adolescents in Swedish schools today is Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Many of these pupils are in need of special support and it is therefore important that special teachers and special educational needs coordinators (SENCO:s) have the competence required to meet their needs. The purpose of this essay was to study special teacher and SENCO students? knowledge and attitudes regarding ADHD. This was done using a norm critical and gender perspective.

This Master's thesis explores representations of sexual agency in contemporary, Swedish novels for young adults. Using a representational theory approach the thesis analyzes 24 novels published in 2000 ? 2013. Addressing the following research questions: how is sexual agency constructed and regulated relative to gender performativity in Swedish novels for young adults? How are situations of sexual abuse and sexual ?grey zones? (situations that border on abuse) represented and being made intelligible in the texts? What are the consequences of representations of sexual agency? In the readings of the novels discourse analysis and theories on cultural representation and power have served as the critical points of entry, as well as the methodological basis for the study.

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Magisterkurs i specialpedagogik Höstterminen 2008 Borgfors, S. (2008). Att få diagnosen dyslexi först under gymnasietiden: tio ungdomars verklighet - en kritisk betraktelse. (Getting the Diagnosis of Dyslexia only during Upper Secondary School: the Reality of Ten Adolescents ? a Critical Study.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk magisterutbildning, Malmö högskola. Följande kvalitativa studie, med abduktiv ansats och reflexiv metod som vetenskapsfilosofisk grund, är resultatet av intervjuer med tio ungdomar som har fått diagnos dyslexi först under sin gymnasietid.

I läroplanerna för grund- och grundsärskolan står att läsa om skolans uppdrag att låta varje elev finna sin unika egenart för att aktivt kunna ta del i samhället. Många lärare inom och utom särskolan bär på frågan om hur de ska möta elever med utvecklingsstörning på bästa sätt. Utifrån syftet att undersöka hur elever med utvecklingsstörning uttrycker sig kring bilden av sig själva och hur de ser på sina möjligheter att verka i samhället, samt genom arbetets frågeställning, söks efter hur elever med utvecklingsstörning beskriver bilden av sig själva och sig själva i relation till sin egen utvecklingsstörning, hur de beskriver samhällets syn på gruppen utvecklingsstörda samt hur de beskriver sin framtid som samhällsmedlemmar. Goffmans stigma-teori, tillsammans med Anonowskys KASAM, används som arbetets teoretiska ramverk. Självbilden, hur du ser på och värderar dig själv, står i nära samklang med samtidens syn på människa och samhälle. Dels formas bilden av dig själv genom reflektion över det egna jaget, dels genom interaktion med omgivningen.

Intresset av att studera den institutionaliserade diskrimineringen, det symboliska våldet och de mekanismer som skapar inne- och utestängningsmekanismer på grundskolan härstammar från erfarenheter under mina år som student och lärare i Sverige. Forskning inom ämnet visar på att skolan är en sorteringsarena där symboliskt våld upptar en stor plats. Skolan som den är idag är långtifrån att vara en arena ?för alla? utan vissa personer lider av exkluderande praktiker medan andra njuter av inkluderande praktiker. Jag har använt mig av self-reportmetoden för att undersöka förekomsten av det symboliska våldet ur ett elevperspektiv, samt för att undersöka vad skolchefer gör för att hantera problemet och på så sätt återge alla samma möjligheter i ett medvetande av ?en skola för alla?.

Syfte: Utforska och belysa begreppet skam i samband med ungdomars biståndstagande. Ta reda på om klienter som är aktiva inom ekonomiskt bistånd upplever skam i samband med detta, samt hur dessa eventuella skamkänslor påverkar klienterna. Vi vill också utforska handläggarnas syn på skam och deras tankar och upplevelser kring deras klienter skamkänslor. Samt om och hur socialsekreterarna kan minska och förebygga dessa känslor genom att undersöka både socialsekreterarnas och klienternas perspektiv på detta.Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie med en abduktiv ansats baserad på semistrukturerade intervjuer. Data insamlades från sju respondenter, varav fem ungdomar och två socialsekreterare.