Ämnet ledarskap och ledarskapsstilar kan vid en första anblick ses som ett klart och tydligt begrepp som är enkelt att förstå. När man sedan applicerar dessa begrepp inom ramen för ideell verksamhet kan det också verka enkelt. Detta är dock inte fallet när man fördjupar sig i ämnet och börjar inse att ledarskap är ett komplext begrepp som innefattar en mängd olika saker och skilda teorier kring ledarskapsstilar som anpassar sig bäst i olika situationer. Röda Korset är en av många ideella verksamheter i Sverige och är en av det få ideella organisationer i landet som har en egen ledarskapsutbildning, där ledarskapet utifrån deras vision sprids och lärs ut. Intresset fångade oss när vi inom ramen för ledarskap, ledarskapsstilar samt ideell verksamhet ville se hur Röda Korsets ledarskapsutbildning utformats samt vilken ledarskapsstil de förmedlar.

MITTUNIVERSITETInstitutionen för Socialt Arbete    Ämne: Socialt arbete, C-kursHandledare: Ingrid Byberg  Sammanfattning: Syftet med denna studie var att titta närmare på Röda korsets sociala arbete i förhållande till Erik Blennbergers teori. Tolkningsmetod har varit hermeneutisk med en kvalitativ ansats.  Det har genomförts tre intervjuer med tjänstemän och frivilliga inom Röda Korset: En som arbetar på ett lokalkontor med övergripande frågor, en tjänsteman på storstadskontoret, ansvar för region syd och hälsa och social trygghet samt en frivillig som arbetar med besöksverksamheten. Studiens analys och resultat tolkning har utgått från Erik Blennbergers teori om hur frivilliga organisationer arbetar i förhållande till ett kompletterande, ersättande, alternativt eller ett avantgardistiskt sett. Resultatet visade på en mångfald av inriktningar och hur ett frivilligt socialt arbete kan te sig i förhållande till staten då Röda Korsets främsta tanke är att vara ett komplement till det kommunala arbetet. I flera fall finns det gränsöverskridande projekt där både samarbete mellan frivilligt och kommunalt arbete pågår och att kommunen i flera fall räknar med den frivilliga insatsen i samhället istället för att starta egna projekt.

Titel Segmentering för säkrare utlandssexFörfattare: Karin BrandtHandledare Ingela WadbringKurs: Medie? och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursSyfte: Syftet med denna uppsats är att genom en målgruppsanalys beskriva och segmentera svenska utlandsresenärer för att få vägledning i hur de kan nås i ett hivpreventivt arbete.Metod: Kvantitativ analys av enkäterMaterial: I mitt arbete med att analysera de svenska utlandsresenärerna har jag använt 2007?års SOM?undersökning med totalt 1700 svarande som valts ut via ett obundet slumpmässigt urval för att, på bästa sätt, representera den svenska befolkningen.Huvudresultat 65 procent av den svenska befolkningen reste utomlands minst en gång under 2007. Detta gör att den målgrupp som Noaks Ark vill nå i sitt hivpreventiva arbete måste segmenteras ytterligare för att kunna nås mer effektivt i en informationskampanj som vill förebygga hiv.I denna ytterligare segmentering av utlandsresenärerna kom jag fram till att de utgörs av två grupper; Sällanresenärer och Frekventa resenärer. Av dessa två grupper är de Frekventa resenärerna mest intressanta att studera då de skiljer sig allra mest från befolkningen i helhet.I den djupare målgruppsanalys som gjordes på de Frekventa resenärerna kom jag fram till att de i större utsträckning är unga män med hög utbildning och hög inkomst. De är oftare uppväxta i tjänstemannahem, i storstäder, boendes i storstäder och fler arbetar inom tjänstemannasektorn.Jag kunde också komma fram till att dessa Frekventa resenärer både är flitiga tidningsläsare och internetanvändare och att de har en tvådelad livsstil, en sundare och en mer flängig.

Uppsatsen är en komparativ studie av två barnhem i Halmstad, Östra barnhemmet och Ljungbergska stiftelsen. Frågeställningarna lyder: Hur och varför tillkom Östra barn-hemmet och Ljungbergska stiftelsen?, Hur skilde sig verksamheterna åt mellan ett kom-munalt barnhem och en privat stiftelse i Halmstad?, Hur såg verksamheterna i Halmstad ut i förhållande till andra barnhem och det ideala barnhemmet? Syftet är att bidra med ny kunskap om barnhem genom att göra en lokal studie. Undersökningen är avgränsad till åren 1940 ? 1950.

På uppdrag av Röda Korset i Karlskrona har författarna gjort en utvärdering av besöksverksamheten ur besökarnas synvinkel. Författarna valde att genomföra en enkätundersökning med slumpvist utvalda besökare. För att få en bra validitet i enkäten genomfördes en pilotstudie som fick till följd att enkäten justerades en aning innan författarna verkställde enkätundersökningen. Under våren 2005 utfördes enkätundersökningen efter att författarna blivit inbjudna till två Röda Korsmöte där de fiivilliga besökarna träffades. Hänsyn till ålder och kön togs inte av författarna.

Titel Segmentering för säkrare utlandssexFörfattare: Karin BrandtHandledare Ingela WadbringKurs: Medie? och kommunikationsvetenskap, fördjupningskursSyfte: Syftet med denna uppsats är att genom en målgruppsanalys beskriva och segmentera svenska utlandsresenärer för att få vägledning i hur de kan nås i ett hivpreventivt arbete.Metod: Kvantitativ analys av enkäterMaterial: I mitt arbete med att analysera de svenska utlandsresenärerna har jag använt 2007?års SOM?undersökning med totalt 1700 svarande som valts ut via ett obundet slumpmässigt urval för att, på bästa sätt, representera den svenska befolkningen.Huvudresultat 65 procent av den svenska befolkningen reste utomlands minst en gång under 2007. Detta gör att den målgrupp som Noaks Ark vill nå i sitt hivpreventiva arbete måste segmenteras ytterligare för att kunna nås mer effektivt i en informationskampanj som vill förebygga hiv.I denna ytterligare segmentering av utlandsresenärerna kom jag fram till att de utgörs av två grupper; Sällanresenärer och Frekventa resenärer. Av dessa två grupper är de Frekventa resenärerna mest intressanta att studera då de skiljer sig allra mest från befolkningen i helhet.I den djupare målgruppsanalys som gjordes på de Frekventa resenärerna kom jag fram till att de i större utsträckning är unga män med hög utbildning och hög inkomst. De är oftare uppväxta i tjänstemannahem, i storstäder, boendes i storstäder och fler arbetar inom tjänstemannasektorn.Jag kunde också komma fram till att dessa Frekventa resenärer både är flitiga tidningsläsare och internetanvändare och att de har en tvådelad livsstil, en sundare och en mer flängig.

På uppdrag av Röda Korset i Karlskrona har författarna gjort en utvärdering av besöksverksamheten ur besökarnas synvinkel. Författarna valde att genomföra en enkätundersökning med slumpvist utvalda besökare. För att få en bra validitet i enkäten genomfördes en pilotstudie som fick till följd att enkäten justerades en aning innan författarna verkställde enkätundersökningen. Under våren 2005 utfördes enkätundersökningen efter att författarna blivit inbjudna till två Röda Korsmöte där de fiivilliga besökarna träffades. Hänsyn till ålder och kön togs inte av författarna. Resultatet visar att besöksverksamheten i Karlskrona utförs överlag mest av kvinnor i aldern 31 år och över.

Röda Korsets Besöksverksamhet startade som ett pilotprojekt 2004. På uppdrag av Röda Korset har Blekinge Tekniska Högskola gjort en utvärdering av deras Besöksverksamhet. Syftet med den här utvärderingen var att utvärdera Röda Korsets Besöksverksamhet hos de äldre på särskilda boenden i Karlskrona kommun utifrån begreppen livskvalité och ensamhet. Författarna till den här utvärderingen valde att göra en intervjustudie med kvalitativ ansats. De som blev intervjuade efter urvalet var alla kvinnor och bodde på särskilda boenden i Karlskrona kommun.

Röda Korsets Besöksverksamhet startade som ett pilotprojekt 2004. På uppdrag av Röda Korset har Blekinge Tekniska Högskola gjort en utvärdering av deras Besöksverksamhet. Syftet med den här utvärderingen var att utvärdera Röda Korsets Besöksverksamhet hos de äldre på särskilda boenden i Karlskrona kommun utifrån begreppen livskvalité och ensamhet. Författarna till den här utvärderingen valde att göra en intervjustudie med kvalitativ ansats. De som blev intervjuade efter urvalet var alla kvinnor och bodde på särskilda boenden i Karlskrona kommun.

Denna uppsats syftar till att utreda huruvida ändamålet med fåmansföretagsreglerna kan kringgås genom företagskonstruktioner med svenska stiftelser. I utredningen läggs fokus på fåmansföretagsreglerna samt de regler som behandlar kontrollmöjligheten av en stiftelse. Även de skattemässiga konsekvenser som medförs i en fåmansföretagskonstruktion med en svensk stiftelse behandlas.Syftet med fåmansföretagsreglerna är att motverka att en delägares inkomst som härstam-mar från arbetsinsats i företaget omvandlas till kapitalinkomst. Om en utomstående, direkt eller indirekt, i betydande omfattning äger andel i ett företag eller direkt eller indirekt har rätt till utdelning, tillämpas utomståenderegeln som är en undantagsregel från fåmansföre-tagsreglerna. Tidigare lagstiftning har inneburit att utomståenderegeln har kunnat tillämpats vid ett indirekt ägande.

Antalet frivilliga ökar alltmer och därmed ställs det alltfler krav på frivilligledare/ledare inom ideella organisationer. Min förförståelse är att ledare inom ideella organisationer ska värna om de frivilliga, motivera, ?hålla lågan uppe? och stödja ?eldsjälarna?. Då det inte finns mycket skrivet om hur frivilligledare/ledare inom Röda Korset går tillväga för att leda frivilliga, är syftet med studien att belysa hur ledare inom en ideell organisation, Röda Korset, ?leder? de frivilliga som ingår i organisationen och hur ledarna ser på sitt ledarskap.

Studien innefattar Röda korsets hela kommunikation gällande ebolautbrottet i Västafrika via det sociala mediet Twitter mellan den 1:a och den 31:a oktober 2014. Studien förhåller sig teoretiskt till strategisk kommunikation och syftar specifikt till att titta på Röda korsets strategiska kommunikation i samband med ebola-krisen. Studien berör relevanta områden som anseende, gemensam identitet och gemenskap men också förtroende- och relationsskapande kommunikation samt dialog.Genom ansatsen kvalitativ innehållsanalys har materialet kodats och tematiserats i tre steg för att dels titta på vad som kommuniceras men också hur det kommuniceras. Den inledande tematisering av materialet innefattar samtliga 345 tweets under hela oktober 2014 på tre valda Röda korset konton, Internationella rödakorskommittén (ICRC), Internationella rödakors- och rödahalvmånefederationens (IFRC) och Svenska Röda korset. Materialet genomgår i det här läget en inledande tematisering i form av en geografisk tematisering som en del i urvalsprocessen.

Många välgörenhetsorganisationer har idag second hand-butiker knutna till sin verksamhet som ett sätt att omvandla gåvor till likvida medel som doneras till välgörande ändamål. Detta innebär att organisationerna måste arbeta aktivt med sin varumärkesidentitet för att kunna särskilja sig från andra aktörer på marknaden. Författarna till denna uppsats har försökt klargöra varumärkesidentiteten hos Röda Korsets mötesplats Kupan som bedriver försäljning av second hand. Inom teorier och tidigare forskning betonar man vikten av att varumärkesinnehavare måste veta vad som kännetecknar deras varumärke och vad det skall förmedla, annars finns risken att konsumenterna får svårt att bilda en tydlig uppfattning utav varumärket. Det önskade scenariot är att varumärkesinnehavaren och konsumentmarknaden skall uppfatta varumärket likadant.

Antalet frivilliga ökar alltmer och därmed ställs det alltfler krav på frivilligledare/ledare inom ideella organisationer. Min förförståelse är att ledare inom ideella organisationer ska värna om de frivilliga, motivera, ?hålla lågan uppe? och stödja ?eldsjälarna?. Då det inte finns mycket skrivet om hur frivilligledare/ledare inom Röda Korset går tillväga för att leda frivilliga, är syftet med studien att belysa hur ledare inom en ideell organisation, Röda Korset, ?leder? de frivilliga som ingår i organisationen och hur ledarna ser på sitt ledarskap.

Faktorer som bidrar till arbetstillfredsställelse hos volontärer på Röda                                         Korsets telefonjour                                      Malin MattssonVolontärers arbetstillfredsställelse har visat sig vara ett begränsat område in-om forskningen. Syftet med studien var att undersöka volontärers arbetstill-fredsställelse på Röda Korsets telefonjour och se ifall faktorerna kön, ålder, utbildning, sysselsättning, civilstånd, plats, antal dagar, antal år, Röda Korsets utbildningar, volontärernas belöning, feedback från frivilligledaren, respons från uppringarna, kontakten med medjourare och volontärers trauman var relaterade till arbetstillfredsställelse. En enkätundersökning genomfördes där 102 volontärer deltog varav 15 var män. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor, specifikt konstruerade frågor om Röda Korset samt 26 påståenden från mätinstrumentet volunteer satisfaction index. Resultatet från studien visade att variablerna, feedback från frivilligledaren, Röda Korsets utbildningar och volontärers trauman relaterade starkast till arbetstillfredsställelse.