Denna studie belyser hur IT-branschens kultur förhåller sig till andra yrkeskulturer, ochvilken betydelse det kan ha för kommunikationen dem emellan. Det ska poängteras att dettaär en mycket begränsad studie där jag har gjort ett Stickprov i IT-branschen för att se om minaerhållna resultat verkade stämma överens med befintliga teorier och resultat från närliggandeoch mer omfattande undersökningar. Min etnografiska studie fokuserade interaktionen mellanIT-konsulter från ett utvalt datakonsultföretag och deras kunder, som mestadels tillhördeandra branscher. Interaktionen skedde i huvudsak i samband med att IT-konsulterna skulledemonstrera de verksamhetssystem som kunderna beställt och konsulterna byggt ihop.Studien resulterade i en forskningsinriktad ansats mot att förstå mer om vad IT-branschensyrkeskultur har för påverkan när IT-arbetare kommunicerar med personer från andrayrkeskulturer och vad det kan få för effekter i ett större perspektiv. Resultaten som utkristalliserade sig var att IT-yrkeskulturen skiljer sig väsentligt från andrayrkeskulturer, framförallt genom att IT-arbetare har en gemensam vördnad för teknik ochteknisk kunskap, samt att IT-arbetarna formas av förväntningarna från samhället i stort.

Inom avancerad produktionsindustri använder man sig fortfarande i stor utsträckning av manuell provning för att säkra kvaliteten på de tillverkade produkterna. Detta innebär, förutom att man ofta bara tar Stickprov, även en viss fördröjning innan upptäckt av eventuella kvalitetsbrister. Dessutom finns en osäkerhetsfaktor härrörande från den mänskliga faktorn eftersom människans kognitiva förmågor påverkas av dagsform, stressupplevelse, personliga erfarenheter med mera.Examensarbetet har utförts vid Linköpings universitet inom ramen för en magisterutbildning i Ergonomi och MTO (Människa Teknik Organisation). Syftet är att undersöka potentiella vinster vid minskning av den mänskliga faktorn vid övergång från manuell till automatiserad OFP (oförstörande provning). Arbetet består av en litteraturstudie, enkäter till operatörer samt intervjuer med beslutsfattare.Vid detektering, lokalisering, särskiljning, jämförelse och kategorisering spelar perceptionen en stor roll.

År 2011 asfalterade Falu Återvinning 5 500 m2 för att användas till rötslamkompostering. I samband med detta gav Länsstyrelsen i Dalarnas Län ett utredningsvillkor. Utredningsvillkoret går ut på att Falu Återvinning ska undersöka vad det förorenade dagvattnet innehåller och i vilka mängder, hur stora dagvattenflödena är, vilken påverkan på omgivningen dagvattnet har samt att förslag ges till lämpligt omhändertagande av dagvatten. I dagsläget går majoriteten av dagvattnet till en lakvattendamm och resterande går till Stångtjärnsbäcken, ett vattendrag som är fiskförande.Denna rapport ska fungera som underlag till en framtida utökning av Egenkontrollprogrammet för Vatten på Falu Återvinning med avseende på dagvatten. Egenkontroll innebär att verksamheter som kan medföra olägenheter för människors och miljöns hälsa är skyldiga att kontrollera verksamhetens påverkan.Syftet med examensarbetet var att planera och genomföra provtagning samt utvärdera analysresultat av dagvatten på Falu Återvinning.

Miljöproblematiken i samhället har under de tre senaste decennierna utgjort stort fokus i olikadebatter. Idag belyses miljöfrågorna mer än någonsin och kopplas allt mer frekvent sammanmed vårt ohållbara konsumtionssamhälle. Forskning inom området belyser problematikenkring att vi konsumerar mer än vad vi har råd med. Därav blir miljödebatten i relation tillkonsumtion extremt viktig att föra, eftersom vi behöver medvetandegöra samhället omproblemets allvar. Vårt intresse för miljön och viljan att bidra till denna debatt är bakgrundentill denna studie.

Luftkvalitén vintertid i stall för frigående värphöns är ett omdiskuterat ämne inom svensk äggnäring. Djurens välfärd är grunden till en effektiv produktion och ventilationen i stallarna har en stor inverkan på detta. I de flesta stall sänks ventilationsflödet under kallare perioder vintertid för att reducera värmeförlusterna vilket medför att luftutbytet i stallet blir lågt och koncentrationen av fukt, koldioxid och ammoniak ökar. Flertalet studier har visat att det är svårt att hålla nivåerna av ammoniak under gränsvärdet på 10 ppm i stall för frigående värphöns vintertid. Med anledning av vikten av en väl fungerande ventilationsanläggning har den ideella föreningen Fjäderfäcentrum i samråd med ventilationstekniker Sivert Johansson arbetat fram en checklista för optimerad ventilation i fjäderfästallar. Examensarbetet syftade till att utvärdera om den utformade checklistan kan fungera som verktyg vid felsökning och optimering av ventilationsanläggningar i stall för frigående värphöns i flervåningssystem, utan tillsatsvärme.

Vid SSAB:s produktionsanläggning i Luleå är slutprodukten slabs, ett rektangulärt stålämne cirka elva meter långt samt en och en halv meter brett. Dessa ämnen tillverkas enligt kundens önskemål och har olika sammansättningar. Konkurrensen är hård vilket innebär att det är viktigt för SSAB att stålet har de egenskaper som kunden efterfrågar. SSAB säkerställer att ämnet uppfyller kundens krav genom att ta stålprover för analys. På stålproverna mäts olika materialegenskaper, den så kallade inre kvaliteten, och de undersöks också för att kontrollera att stålämnena inte innehåller stora sprickor eller allt för stora centrumsegringar som bildas då stålet stelnar.Då många legeringar löser sig lättare i det flytande stålet än i det stelnade innebär det att koncentrationen av dessa ämnen blir högre i de delar som stelnar sist, centrumsegringar har därmed uppstått.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka naturvärden i ungskogsområden (yngre än ca. 35 år) på Sundsvalls arbetsområde, SCA. Den äldre, vid avverkning sparade skogen i ungskogsområdena undersöktes. Denna delades in i följande biotopklasser: "Urskogsartad natursko g", "Lövrik skog", "Sumpskog", "Strand-, bäckskog", "Småbiotoper", "Myrholmar", "Häll-, blockmark", "Kulturmark" och "Trivial skog". De sex första biotopklasserna är SCA:s egna definierade sk.

Skogen i Sverige brinner idag inte alls lika ofta som tidigare. Detta har lett till att många brand-gynnade och brandberoende arter riskerar att försvinna. För att motverka detta har naturvårdsbränningar på skogsmark blivit allt vanligare under 2000-talet. Hälften av all skog i Sverige är certifierad enligt Forest Stewardship Council (FSC) vilket innebär att många stora skogsägare har ett krav att bränna en areal som motsvarar fem procent av den årliga avverkningsarealen. Flera av de större skogsföretagen har idag svårt eller delvis svårt att nå upp till detta mål.

Malmberget som är en ort i Gällivare kommun står inför ett läge som innebär att i stort sett hela de centrala delarna måste rivas eller flyttas på grund av gruvbrytningen. I dagsläget råder en brist på lediga bostäder i samhället och på grund av situationen i Malmberget kommer fler nya bostäder att behövas i kommunen. Syftet med detta examensarbete är att ta fram ett underlag som ska vara ett stöd för Gällivare kommun i deras fortsatta arbete med den pågående samhällsomvandlingen och för den framtida bostadsplaneringen i kommunen. Arbetet kartlägger vilka bostadstyper och upplåtelseformer som efterfrågas av invånarna i tätorten. Utredningen behandlar även vilka funktioner som efterfrågas gällande nya bostäder och vilka egenskaper som kännetecknar ett attraktivt bostadsområde i Gällivare.