Sökresultat:
960 Uppsatser om Stickade strukturer - Sida 59 av 64
Utspelstratt och nyhetsjakt ? en kvalitativ intervjustudie av relationen mellan journalister och politiker/pressekreterare
In this study we have explored and investigated how journalist experience the relationship with politicians/press secretaries in the making of political news. The study examines how journalists see the balance of power between them and their political sources in the setting of the news agenda. To do this we have used a qualitative interview analysis. Our theoretical starting points have been based on the social exchange model. The social exchange model has a social psychological and sociological perspective that explains the interaction, social exchange and stability as a process of negotiation exchanges between parties and operators.
Kvarndala gård : ur ett trädgårdshistoriskt perspektiv
Kvarndala gård ligger i Västra Klagstorp strax söder om Malmö och är en fyrlängad gård med anor från slutet av 1600-talet. Idag ägs den av Kvarndala Kulturhistoriska Förening och används som hembygdsgård. Kvarndala ses som intressant av kulturhistorisk expertis, dels på grund av den långa historiken, men också på grund av att byggnader och inredning har förändrats mycket lite sedan 1940-talet. Idag är trädgården ganska förfallen, men en hel del äldre strukturer och element är fortfarande tydliga. Då funderingar kring att restaurera trädgården väckts behövdes en noggrann dokumentation av gårdens och framförallt trädgårdens historia göras.
Att bry sig om Kulturen : - om entreprenörer och konsthallar
SyfteJag kommer beskriva entreprenörskapet som präglar uppstarter av privata konsthallar och bidra till en ökad förståelse för entreprenörskap inom kulturella näringar i allmänhet och inom konsthallar i synnerhet.MetodEn kvalitativ metod med en induktiv/narrativ ansats har använts, eftersom jag tolkat berättelser och skapat mening utifrån dessa.TeoriDet teoretiska ramverk som använts innefattar en redogörelse för entreprenörskap utifrån bland andra Schumpeter (1934), Kirzner (1973, 1997), Nilsson (2003), Sarasvathy med kollegor (2000, 2001). För att illustrera förutsättningarna för konstutställares verksamhet på marknaden mellan kultur och ekonomi, har jag låtit bland andra Stenström (2008), Mangset och Røyseng (2009), Chen (2009) och Throsby (2010) problematisera denna situation. Slutligen har en modell för analys använts från Hirschman (1983) för att undersöka entreprenörskapet på individuell nivå.EmpiriEntreprenörer som startat upp privata konsthallar i södra och mellersta Sverige har intervjuats. Majoriteten av konsthallarna har startats sedan 2000. Intervjupersonerna berättade om uppstartsprocessen, det vill säga resan från den första tanken på en konsthall till dagsläget.AnalysEntreprenörskapet analyseras utifrån Gartner (1985) och jag ser närmre på individerna, organisationen, omgivningen och processerna bakom uppstarten av privata konsthallar.
Let?s build bridges, not walls. - En kvalitativ studie om samarbete mellan HR och företagshälsovård innefattande hälsofrämjande arbete
Hälsofrämjande arbete är ett perspektiv som växt sig starkare under de senaste åren. I störreorganisationer med interna företagshälsor är det HR och förstnämnda som utgörexpertresurser för att arbeta med hälsofrämjande insatser. Studien har sin utgångspunkt i att vifick möjligheten att studera hur två olika professioner samarbetar över sinaverksamhetsgränser och uppfattar ett hälsofrämjande arbete i en organisation med 50 000medarbetare.Syftet med uppsatsen är att undersöka samarbetet mellan HR och Hälsan &Arbetslivet inom Västra Götalandsregionen samt vilka uppfattningar som finns kring etthälsofrämjande arbete.Den kunskapsöversikt som tidigare forskning ger inom området berör HR:sförändrade roll i organisationer genom konceptet HR-transformation. Vidare lyfter avsnittetfram företagshälsovårdens pågående resa som under de senaste årtiondena har skaffat sig ettvidare helhetstänk och inkluderar fler yrkesgrupper än tidigare. Kapitlet avslutas med enframställning av det hälsofrämjande arbetet, dess ursprung och utbredning samt vilka centralaaktörer som omfattas av perspektivet.
SPECIELL + GENERELL Om värdegrunder i stadsbyggnad tillämpat på Tullinge
Föreliggande examensarbete består av en praktiskt och en teoretisk del. Den
teoretiska delen är en jämförande studie mellan två essäer; Rem Koolhaas ?Den
generella staden? samt Kenneth Framptons ?Mot en kristisk regionalism- sex
punkter för ett motståndets arkitektur?. Dessa ställs mot varandra då de står
för två diametralt olika synsätt på stadsbyggande och planering. Frampton
betonar identiteten och platsens betydelse medan Koolhaas, som är mer
pragmatisk i sin teoribildning, menar att stadsbyggnad idag inte främst handlar
om bevarande utan om att i första om att gestalta framtiden och bejaka en
samhällsutveckling.
Den praktiska delen innehåller två projekt för delar av centrala Tullinge.
Integrationsinriktad fysisk planering
Under 1900-talet har världens städer i allt större utsträckning kommit att utvecklas till segregerade samhällen där fattiga och rika, högutbildade och lågutbildade lever geografiskt åtskilda från varandra. Vilka mekanismer och strukturer ligger bakom detta segregerade samhälle? På vilket sätt kan åtgärder motverka segregation? I rapporten genomförs ett försök att svara på dessa frågor i relation till översiktlig planering av bebyggelse och infrastruktur. Dessutom prövas en hypotes att den översiktliga fysiska planeringen kan vara ett verktyg i motverkandet av segregation. Med en teoretisk och praktisk bas prövas hypotesen genom att introducera ett tankesätt som har sin utgångspunkt i de sociala aspekterna, där målet med exploatering blir att främja integration.
Föräldrars val av förskola : En enkätstudie med fokus på valfrihet utifrån ett samhällsperspektiv
Utgångspunkten till examensarbetet var ett intresse kring frågan har alla förskolebarn samma utvecklingsförutsättningar oavsett levnadsvillkor? Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som föräldrar värderar som viktiga för sina barn vid förskolevalet och analysera socioekonomiska strukturer och samhällskulturer som kan påverka detta val. Huvudfrågeställningarna är: På vilket sätt påverkar föräldrarnas socioekonomiska bakgrund när de väljer förskola för sitt barn? Vilka faktorer värderar föräldrar som viktiga kring förskolevalet? Metoden är en enkätstudie med 26 värderingsfrågor där föräldrar har fått besvara hur de bedömt olika faktorers påverkansgrad när de valt förskola för sitt barn. Det centrala begreppet är habitus1.
Hur gick det sedan? : En kvalitativ studie om vilken betydelse Stockholm Zonta VI mentorprogram har haft för sex av adepterna.
Det är mycket aktuellt med att ordna mentorprogram för kvinnor och i höst ska regeringen anordna ett sådant för att få fram fler kvinnor i ledande positioner. Det finns en hel del studier som tyder på att organiserade mentorprogram för kvinnor är ett effektivt sätt att öka antalet kvinnor på ledande positioner. Syftet med denna studie är att ta reda på vad Stockholm Zonta VI mentorprogram för kvinnor i karriären har betytt för deltagarna samt vad de anser är orsaken till den låga representationen av kvinnor på ledande positioner. Jag har genom sex semistrukturerade intervjuer med adepter tagit reda på hur de upplevt programmet och vad det givit dem. I min analys har jag tagit hjälp av teorier från genusvetenskapen med Hirdmans (1988) genussystem och organisationsteorier med genusperspektiv av Lindgren (1999) och Wahl m.fl (2001).
Återintroduktion av schimpanser till det vilda
Schimpanser (Pan troglodytes) är människoapor under ordningen primater. De lever i grupper om 15-60 individer och bor i stora revir. De finns i vilt tillstånd främst i centrala och östra Afrika. Schimpanser har komplexa sociala strukturer, de förstår vad andra individer har för relation till varandra och kan utifrån detta välja att bilda koalitioner med andra för att anfalla konkurrerande hannar och endera direkt eller indirekt öka sin rang.
Återintroduktion till det vilda är komplex, det finns olika skäl bakom varför man inför återplaceringsprogram. Det kan vara ur etiska grunder, avsaknad av tillräckligt genetiskt
material, för att hjälpa utrotningshotade djurarter eller för att på nytt introducera en art till ett habitat där de tidigare funnits men nu utrotats på.
Definiering av nyckeltal på Saab Aerostructures : Mätning av logistisk effektivitet i materialförsörjningen
Examensarbetet har utförts på Saab Aerostructures och avdelningen Logistik på Institutionen för industriell och ekonomisk utveckling vid Linköpings universitet. Saab Aerostructures arbetar med utveckling, industrialisering och tillverkning av flygande strukturer, vilket innebär bland annat helikopterkabiner till NH90, vingbalkar till Airbus A380, dörrar till Boeing 787 Dreamliner och kompletta skrov till JAS 39 Gripen.Traditionellt har fokus legat på att ha en störningsfri produktion, men för att förbättra lönsamheten har Saab beslutat att börja arbeta mer effektivt i sin materialförsörjning och har på grund av detta behov av att kunna mäta dess effektivitet. Syftet med examensarbetet är därför att ta fram och definiera nyckeltal som mäter den logistiska effektiviteten i Saab Aerostructures materialförsörjning.Nyckeltalen som tas fram ska kunna beräknas med hjälp av den data som finns tillgänglig i affärssystemet, ERP. Det innebär att resultatet av examensarbetet består av ett antal framtagna nyckeltal inklusive information om vilken data från affärssystemet som ska användas samt hur de ska beräknas. Resultatet ska fungera som en input till den som ska genomföra implementeringen av nyckeltalen.För att uppfylla detta har vi dels genomfört en teoretisk studie som ledde fram till vilka mått som kan vara aktuella att mäta för att åskådliggöra den logistiska effektiviteten i materialförsörjningen och dels via en kartläggning av Saabs materialförsörjning identifierat ett antal intressenter som kan ha behov av nyckeltal.
Vision Västra Boländerna : visionsförslag för en stadsdelsomvandling
Uppsala passerade år 2011 gränsen för vad som i Sverige räknas som en storstad ? 200 000 invånare. Staden växer i en snabb takt och förväntas fortsätta göra så under en längre tid framöver. Under de kommande 40 åren spås en tillväxt på ungefär 50 procent av dagens befolkning.
Västra Boländerna, idag ett lågbyggt småindustri- och verkstadsområde, ligger endast ett stenkast från Uppsalas nyutvecklade Resecentrum och inte mycket längre från den mest centrala delen av stadskärnan.
Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en stadsdelsomvandling av den västra delen av Boländerna kan vara en del i Uppsalas hållbara utveckling.
Litteraturstudier, studier av referensprojekt samt ett undersökande skissarbete har resulterat i ett visionsprogram och ett visionsförslag för hur Västra Boländerna kan utvecklas till en grön och socialt hållbar stadsdel som tillåts växa på höjden. Området undersöktes med SWOT-analys samt indelades i mindre karaktärsområden baserat på befintliga strukturer och framtida potentiell utveckling.
Malmös innersta ringväg : en vision för Centrumkanalernas framtida utveckling
Kan Malmös Centrumkanaler med dess egenskaper som en unik,
långsmal och sammanhängande struktur användas för att möjliggöra nya rörelsemönster och mötesplatser i staden? Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur vi genom landskapsarkitektur kan utnyttja kanalens egenskaper för att skapa nya sätt för människor att röra sig i Malmö och skapa nya mötesplatser för vistelse.
Platsen för vårt examensarbete är de centrala delarna av Malmö, en av de snabbast växande städerna i Europa.1-2 När Malmö förtätas blir de öppna ytor som inte kan bebyggas än mer värdefulla för stadens invånare, Centrumkanalerna är en sådan yta. Kanalerna är en stor sammanhängande offentlig yta i centrum som har förutsättningar att spela en viktig roll för att tillgodose Malmöiternas behov av offentliga
rekreationsytor.
Längs Centrumkanalernas sträckning föreslår vi Malmös innersta ringväg, en ny lösning för cykeltrafiken i centrum och ett nytt obrutet stråk för fotgängare. Syftet med Innersta ringvägen är att skapa ett nytt sätt för cyklister och fotgängare att röra sig och mötas i centrala Malmö.
Designprinciper för stadsförnyelse i industriarv
Sveriges industrimiljö har blivit ett kulturarv. I landet som en gång varit ett produktionsland med stora industrier som har sysselsatt många människor finns idag mer eller mindre brukbara industrilandskap kvar som vittnar om den svenska industrialismen. Denna förändring har berott på bland annat förändringar i samhällsstrukturen, den globaliserade ekonomin och rörliga arbetsmarknaden. I dagens Sverige är det industriella kulturarvet, och dess ofta monumentala tegelbyggnader, under omvärdering. Från att ha varit en levande industri som städers ekonomi har vilat på har fabriks- och verkstadslokaler periodvis stått tomma eller fått ny funktion i form av kulturverksamhet eller kontorslandskap.
Sjuksköterskors stöd i undervisningen angående förändring av kost- och motionsvanor hos patienter med diabetes typ 2 : en litteraturstudie.Nurses? support in education concerning change of diet and physical activity in patients with type 2 diabetes: a lit
Bakgrund: Förekomsten av diabetes typ 2 ökar ständigt och undervisning med patienter är betydelsefullt i sjuksköterskors omvårdnadsarbete. Undervisning kan dock upplevas mer blockerande än stödjande. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors stöd i undervisningen angående förändring av kost- och motionsvanor hos patienter med diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie har gjorts baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Bemötande och identifiera behov; empati, respekt och engagemang samt att vara insatt i var patienter befinner sig i förändringsprocessen förbättrar möjligheterna att påverka.
Att bygga ett varumärke med hållbarhet? : En studie om hur underleverantörer inom byggbranschen bygger varumärke
Varumärken inom B2B börjar få allt större uppmärksamhet bland forskare och företag i takt med att det uppmärksammats att varumärken har betydelse inom B2B-kontexter. Varumärket är ett av få sätt att differentiera sig på konkurrensintensiva marknader och kan medföra fördelar som en ökad kundlojalitet, premiumpriser och en ökad möjlighet att nå nya marknader. Samtidigt är forskningen om hur företag inom B2B bygger varumärken begränsad. B2B-marknader kännetecknas inte av produkterna utan av köparna som inte uteslutande är vinstrivande företag utan även kommuner, institutioner och icke- vinstrivande organisationer.I följande studie studeras underleverantörer vilka kännetecknas av dess förmåga att producera varor och tjänster till förmån för en köpare och dennes specifikationer. För en underleverantör är den grundläggande rollen att vara en värdeförmedlare som underlättar kundernas värdeskapande.