Tidsbegränsade anställningsformer inom vården har ökat i dagens samhälle. Den typen av anställning uppfattas vara mer otrygg och riskerar ofta att inte följa lagar rörande anställningsvillkor och skapar därmed svåra arbetssituationer för många. Arbetstagare som behöver hjälp och stöd i sådana svåra situationer kan söka det i fackliga organisationer genom att vara medlem. Det finns mycket forskning främst kring arbetsförhållanden mellan arbetsgivare och arbetstagare som har tidsbegränsad anställning samt fackets roll som handledare för medlemmar, däremot inte lika mycket som behandlar fackets konkreta arbete för att skapa bättre förutsättningar för den anställde. I föreliggande studie undersöks hur facket arbetar med att skapa bättre förutsättningar för tidsbegränsade anställda.

Pottholmen är en stadsdel i de centrala delarna av Karlskrona som förbinder Karlskronas norra delar med Trossö och Karlskrona centrum. Som det ser ut idag lider Pottholmen av en del problem, men besitter också en del kvaliteer som väntar på att få utvecklas. Framför allt är Pottholmen en stor trafikapparat, med såväl järnvägstrafik som motortrafik i olika dimensioner. Ett stort problem är den motorvägsdimensionerade Österleden som löper längs den attraktiva vattenlinjen och in mot centrum. Det skapar ogästvänliga miljöer med buller och höga hasgheter på en plats som skulle kunna användas på ett mycket bättre sätt.

Studien undersöker spelares sociala upplevelse inom online dataspelet World of Warcraft (Blizard entertainment 2004). Detta görs genom att studera de designförändringar som sker med verktyget "Guild" från 2004 fram tills Juni 2013.Verktyget "Guild" är avsett för att ge spelare ett sätt  att skapa grupper, så kallade "guilder" som kan närmast efterlikna föreningar inom verkliga livet. Studien har haft som syfte att försöka förstå den sociala interaktionen som kan äga rum i olika "Guilder". Det är sedan planerat att använda sig av Simmels teori om interaktion och artikeln "The Metropolis and Mental Life? (1903) för att förstå spelarens upplevelse.

Syftet med denna intervjustudie är att studera examinerade hälsovetarstudenters övergång från studier till arbetsliv och deras uppfattningar om kunskap, studier och arbete idag. Vi har intervjuat 17 hälsovetare som gick Hälsovetarutbildningen på Högskolan Väst för ett flertal år sedan. Utifrån ett nutida perspektiv undersöker vi hur de har utvecklat sin yrkesroll övertid och vilken betydelse Hälsovetarutbildningen har haft för deras yrkesroll.I studien framkommer att hälsovetarna har en bred syn på kunskap och att det är vanligt att de förhåller sig till flera olika kunskapsinriktningar och pedagogiska teorier samtidigt. Det finns influenser av humanism, naturvetenskaplighet och flertalet pedagogiska inriktningar. Hälsovetarna ser kunskap som både objektiv faktakunskap och som en subjektiv process om vart annat, beroende på i vilka sammanhang de tas upp.

Syftet med vår studie har varit att undersöka beskriva och försöka förklara hur samverkan ser ut, vilka arbetsmetoder och personliga strategier som personalen har inom kommunal verksamhet, när det gäller samhällsproblematiken våld i nära relationer. Ansatsen har varit en kvalitativ fallstudiemetod där vi jämfört två socialtjänster, en från storstadsområde samt en från landsbygdsort. Våra frågeställningar har varit följande: Hur samverkar man? Vilka arbetsmetoder finns det? Finns det likheter/olikheter hos de professionella i attityder, förhållningssätt, egna strategier och bemötande av kvinnor som utsätts för våld av närstående man.Den här studien ville vi göra då regeringen 2007 utkom med en handlingsplan mot våld i nära relationer med 56 punkter på olika åtgärder. Vi har valt att titta närmare på hur socialtjänsten i landsbygdskommun samt storstadskommun har tillämpat tre av områdena.

Få industrier har genomgått så omfattande strukturförändringar som musikindustrin i och med de senaste årens minskande lönsamhet med anledning av strukturella förändringar i samhället vilket har resulterat i en fusions- och förvärvsvåg. Med anledning av detta har vi observerat ett stort intresse inom musikindustrin för förståelse kring fusioneringar och företagsförvärv. Med uppsatsen ville vi fokusera på ett litet skivbolag som blivit förvärvat av ett större och se hur det hade påverkat organisationen och om det kunde ha gjorts annorlunda. Syftet med studien var därigenom att beskriva situationen för skivbolaget före, under och efter förvärvet, analysera personalens reaktioner på försäljningen samt utforma rekommendationer för hur liknade bolag kan ställa sig till, alternativt förbereda sig på en eventuell försäljning till ett större bolag. Vi valde att göra en casestudie på Universal Music Groups förvärv av Stockholm Records med hjälp av Bowers företagsförvärvsteori, Lindgrens teori kring fördelar och nackdelar med förvärv samt Habeck, Kröger och Träms teori om förhållningssätt efter ett förvärv eller en fusion.

Sverige är ett land där projektformen aktivt används av flertalet organisationer och individer idag. Trots all den litteratur och alla dessa kurser som finns inom ämnet för projektledning verkar det inte räcka till för att projekt skall genomföras på ett framgångsrikt sätt. De strukturer, modeller och texter som idag finns inom ämnet projektledning är inte tillräcklig för den komplexitet som nu råder under 2000-talet och de här teorierna är svåra att ändra. Få organisationer vill tala om misslyckanden och likadant är det när det gäller arbetet med projekt.Målsättningen med vår magisteruppsats är att utveckla det vi tidigare kom underfund med under vår kandidatuppsats och hur det är en konst att misslyckas med projekt. Vi vill försöka förstå varför det inte tidigare har tagits med fler aspekter i den forskning som utfärdats inom ämnet, trots att höga siffror på misslyckanden av projekt existerar.För att kunna hitta nya infallsvinklar och aspekter till ämnet för projektledning och vad som saknas för att uppnå 100 procent av lyckande projekt har vi valt att skriva utifrån ett narrativt perspektiv.

Detta arbete syftar till att studera hur det talas om kulturella orsaksförklaringar till mäns våld mot kvinnor i den svenska debatten. För att exemplifiera används hedersvåld från män med bakgrund i Mellanöstern samt våldtäkt från män med bakgrund i Sverige som utgångspunkter. Detta sker genom en komparativ litteraturstudie med en konstruktivistisk kunskapssyn som bas.Resultatet visar att de som förespråkar att hedersvåld skulle vara kultur gärna poängterar att det närmaste kollektivet stödjer gärningsmannen. De understryker även att föreställningar om mångfald inte får gå före individers mänskliga rättigheter. Debattörerna som istället är motståndare till att hedersvåld skulle vara kultur poängterar det universella i problemet mäns våld mot kvinnor.

I följande uppsats studeras hur talutrymmet i tid är fördelat mellan kvinnor och män i SVT:s Debatt. Programmet är ett forum för åsiktsyttringar från både makthavare och vanligt folk och har upp till 700 000 tittare. Sveriges Television är ett public service-bolag som har ett avtal med staten om att göra demokratisk tv vilket gör frågan om hur de lyckas med könsfördelningen intressant. Vi utgår i huvudsak från feministiska teorier, men även från teorier om offentlighet och mediernas makt. Vår tes är att den fysiska representationen av kvinnor och män är ungefär jämnt fördelad i Debatt, men att kvinnor får mindre talutrymme och blir avbrutna i större utsträckning än män.

Kiruna kommun står inför en exceptionell planeringssituation då järnmalmsbrytningen i berget Kiirunavaara lett till sprickbildningar i marken som hotar stadens existens, vilket gör att orten successivt måste förflyttas. Syftet med uppsatsen är att studera vad som bör prioriteras vid uppbyggnaden av en ny stad och vilka möjligheter planeringssituationen ger. Frågor som avhandlas i uppsatsen är också hur attraktivitet skapas i en ny stadskärna samt hur det är möjligt att samtidigt upprätthålla attraktiviteten i den existerande stadskärnan. Vidare studeras också dialogen och relationen mellan olika berörda aktörer såsom medborgare, kommun och andra inblandade intressenter, vilka alla påverkas av processen.Staden Kiruna grundades runt sekelskiftet 1900 och är en stad till stor del präglad av gruvverksamhet. Gruvverksamheten är än idag den största näringen i kommunen och är även den som bidrar till att förändringar måste komma till stånd då staden hotas av sprickbildningar.

De offentliga rummen utgör en viktig del av våra städer - det är där vi förflyttar oss, möts och integrerar med andra människor. Men de offentliga rummens grundläggande funktion som öppna och demokratiska platser hotas idag av förändringar i tillgänglighet och funktion. Dagens kommersialisering och privatisering gör att de offentliga ytorna krymper både fysiskt och mentalt. Privatiseringen tar offentlig mark i anspråk och hindrar människor från att vara medskapare av staden då rummen inte längre är öppna, samtidigt som kommersialiseringen skapar en stark dominans över innerstadens rum vilket försvårar platsskapande och omprövningar av platsers identitet. Innerstadens offentliga rum får en allt mer ensidig funktion som plats för handel, restaurangbesök och kulturupplevelser.

Syfte: Syftet med studien är att studera och analysera förutsättningar för lärandet och utma-ningar med att utveckla medarbetare för ett småföretag inom IT-branschen. Teori/Tidigare forskning: Kompetenta medarbetare är en av de viktigaste resurserna för or-ganisationer. Hög konkurrens och snabb teknisk utveckling är framträdande utmaningar för lärande i kunskapsintensiva verksamheter. Tidigare forskning är främst inriktad på stora före-tag, men eftersom majoriteten av svenska företag är småföretag avser vi undersöka vilka ut-maningar kunskapsintensiva småföretag upplever i arbetet med att utveckla de an-ställda. Ellström & Nilsson (1997) beskriver hur interna och externa faktorer fungerar som drivkrafter för kompetensutvecklingsinsatser.

Den här studien har som syfte att undersöka de yngsta barnens samspel för de barn som ännu inte har ett verbalt språk. Studien har genomförts med videoobservationer och löpande protokoll för att få syn på vad som händer i samspelet mellan barnen. Det som väckte intresset för denna studie var att de yngsta barnen i en grupp på förskolan oftast inte ser ut att leka med någon eller vara i en aktivitet med andra utan att de mestadels ?flyter? omkring i gruppen. Det har i den här studien visats motsatsen av det som till en början ses som en ostrukturerad lek snarare är samspel och lek mellan barnen.I tidigare småbarnsforskning anses att det inte förekom något samspel för barn före tre års ålder utan det har hävdats att härmandet är det beteende som var det mest framträdande hos barn i den åldern.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien var att undersöka samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa hos gymnasielever i årskurs tre. Frågeställningarna var huruvida det fanns några samband mellan socialt stöd och nätverk gentemot upplevd fysisk och psykisk hälsa, vilken form av socialt stöd och nätverk som var mest relevant och vilken roll dess storlek har, samt om det fanns några skillnader mellan könen i förhållandet till socialt stöd och nätverk.MetodUndersökningen är en explorativ och kvantitativ enkätstudie där totalt 326 individer från olika skolor i Eskilstuna, Stockholm och Filipstad ingick. Åldern på deltagarna varierade mellan 17 och 21 år och medelålder var 18 (±0,7) år. 198 var tjejer och 123 killar, fem personer ville ej svara på frågan eller uppfattade sig inte som något av alternativen. Deltagarna besvarade frågor med fasta svarsalternativ kring kvalitén på sitt sociala stöd och storleken på sitt sociala nätverk, samt om upplevd fysisk och psykisk hälsa.

Denna essä tar sin utgångspunkt i två självupplevda händelser som speglar varandra i form av kaosartat spring inomhus och strukturerad rörelseaktivitet utomhus. Händelserna skapar starka motsatta känslor inom mig och jag undrar varför jag anser att det ibland är okej att röra på sig och ibland inte. Syftet med denna essä är att studera rörelse på förskolan utifrån olika perspektiv och utvinna kunskap om vad rörelse på förskolan innebär. Genom att undersöka flera olika perspektiv på rörelse har jag en vision om att skaffa mig tillräckligt med kunskap för att skapa bra förutsättningar för barns rörelse inomhus. Miljön ska locka alla individer oavsett kön och därför har jag även valt att undersöka vad tidigare forskning säger om pojkars och flickors rörelse. Frågorna som ligger till grund för studien öppnar upp för att distansera mig från dilemmat och skapa förståelse genom nya perspektiv.