Sammanfattning Vårt syfte i examensarbetet var att undersöka representationer av olika etniciteter i skolans läromedel samt hur pedagoger och elever resonerade, och vilka uppfattningar de hade, kring berört område. Vi ämnade mer specifikt undersöka i vilken utsträckning olika etniciteter representeras samt hur de framställs. För att uppnå dessa syften användes tre metoder: en kvantitativ innehållsanalys av bilder i läromedel besvarade frågan angående i vilken utsträckning olika etniciteter representeras, en kritisk diskursanalys behandlade hur dessa representationer ser ut samt strukturerade intervjuer som användes för att ge oss en förståelse för hur pedagoger och elever resonerade kring dessa frågor. Undersökningen visade att representationer, i form av bilder, på personer med västerländskt utseende är överrepresenterade i de läromedel vi har granskat. Även om undersökningen antydde att förekomsten av mångfacetterade bilder av olika etniciteter har ökat, indikerade den kritiska diskursanalysen att etniska Stereotyper är vanligt förekommande i dagens läromedel, vilket är problematiskt. Under intervjuerna framkom pedagogers och elevers tankar och resonemang kring läromedel, etniciteter och identifikationsfaktorer. Pedagogerna ansåg att det var viktigt att olika etniciteter representeras i läromedel samt att det skulle kunna ske i större utsträckning än idag.

Tourism and Hospitality Management.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns några speciella faktorer som gör att män söker sig till vissa områden inom vården. Totalt sex intervjuer genomfördes på ambulansen, akuten och anestesikliniken. Resultaten visade på specifika faktorer som påverkat männens yrkesval och en diskussion förs om vilka sociala strukturer som kan ligga bakom detta..

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka Stereotyper av terroristen som finns i det svenska samhället och hur dessa påverkar relationerna mellan människor. Utgångspunkten är att flera undersökningar pekar på att den mediala bilden av terroristen är kopplad till muslimer. Uppsatsens teoretiska referensram är kritisk diskursanalys och Ruth Wodaks diskurshistoriska ansats. Denna teori kopplar samman diskursiva praktiker med den historiska, mediala, politiska och sociala kontexten de är förankrade i. Analysen sker på tre nivåer.

Dagens ungdomar lever i en ständig interaktion med allehanda medier. De är en viktig målgrupp för medier och utsätts dagligen för budskap som förmedlas via denna källa. Har medier någon påverkan på hur ungdomar uppfattar världen av idag? Tillhandahåller de normbildande värderingar om hur kvinnor och män ska vara? Och i så fall, hur ser ungdomar på detta? Denna uppsats behandlar ovanstående frågor utifrån ett genusperspektiv.Elva gymnasie-ungdomar gavs möjlighet att genom två fokusgrupper uttrycka sina åsikter och uppfattningar om medier och dess budskap. Dessa ungdomar befinner sig mitt i processen i skapandet av en egen identitet, varpå de utgör en intressant grupp att undersöka.

Syftet med denna uppsats är att visa hur maskulinitet gestaltas i filmtrilogin Härskarringen och att undersöka huruvida karaktärerna är nyskapande eller stereotypa. Härskarringen valdes ut i samband med en större undersökning bland manliga gymnasieelever. Vi använder oss av en kvalitativ analys av de tre filmerna. I Härskarringen presenteras en stereotyp bild av maskulinitet där typiska manliga karaktärsdrag är att vara ädel, fysiskt stark, modig, lojal, ödmjuk, potent, intelligent, beskyddande, respektingivande och med en stark vilja att kämpa för det rätta..

Detta examensarbete handlar om fördomar i förskolan samt grundskolans tidigare skolår. Huvudfrågan i arbetet innefattar hur barn visar sina fördomar i förskolan och grundskolans tidigare skolår..

Under 2000-talet har den xenofobiska publikopinionen växt, i såväl styrka som mängd. Främlingsfientliga och rasistiska Stereotyper används ideligen i diverse mediekanaler och i och med yttrandefrihetens förflyttning till bland annat digitala plattformer möjliggörs ett allt grövre språk (Ekman 2011:2).Syftet med denna studie var att ta reda på hur bloggen Exponerat, en av de största invandringskritiska sajterna i Sverige, ur ett främlingsfientligt perspektiv representerar och remedierar invandrar-och invandringsrelaterade nyheter från etablerade mediekanaler. Vidare ville vi skapa en förståelse för xenofobins kognitiva dimensioner genom att diskutera och problematisera enskilda kommentarer till blogginläggen.Uppsatsens metodologiska ram utgick ifrån kritisk diskursanalys (CDA) med element ur konversationsanalys (CA). Vårt material bestod av 9 stycken blogginlägg och deras tillhörande förlagor, vilka valdes ut för vidare analys efter att vi tagit del av en veckas inlägg på bloggen, cirka 250 stycken. Dessa nio inlägg fördelades sedan under kategorierna brott, ekonomi och mångkultur med tre inlägg i varje kategori.

Syftet med studien är att kartlägga vilka möjligheter och hinder som finns med användningen av IKT i fråga om ordinlärningen för andraspråkselever. Uppsatsen belyser hur ordinlärningen kan stimuleras via IKT. I uppsatsen svarar vi på hypotesen, vilken är att andraspråkselever lättare lär sig ord via IKT än via traditionella läromedel. I interventionsstudien deltog 20 andraspråkselever i en årskurs tre i södra Sverige. Hälften av dessa elever ingick i kontrollgruppen och resterande elever ingick i interventionsgruppen. Interventionsgruppen fick öva ordinlärning via IKT medan kontrollgruppen fick öva ordinlärning via traditionellt läromedel.

Bakgrund: Invandringen till Sverige har mer än fördubblats sedan år 2000 och studier visar att utlandsfödda personer har sämre hälsa än personer födda i Sverige. För att kunna ge god vård är det av vikt att hänsyn tas till patientens kulturella bakgrund. Det är dock viktigt att inte generalisera utifrån kulturell tillhörighet då detta utgör en risk för att utveckla Stereotyper och att dela in människor i ?vi? och ?dem?. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och attityder till att vårda personer med annan kulturell bakgrund.

Den här uppsatsens syfte har varit att undersöka hur tre framgångsrika idrottare: brottaren Tomas Johansson, friidrottaren Ludmila Engquist samt friidrottaren Marion Jones, som alla tre dopade sig under sin aktiva karriär, beskrevs i dagstidningarna Aftonbladet och Dagens Nyheter dels då de stod på toppen av sin karriär och dels tiden efter de avslöjades som dopade. Skillnader och likheter i rapporteringen om dessa idrottare har analyserats utifrån perspektiven etnicitet, nationalitet och kön samt om de undersökta texterna bidrar till ett skapande av ett ?vi? och ett ?dom andra?.Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är att olika Stereotyper tar sig form i texter och att det finns och används etniska, nationella och könsliga Stereotyper för att beskriva idrottare samt att dessa attribut som tillskrivs idrottarna är olika viktiga beroende på situation. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys där ett urval av artiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter har analyserats.Resultatet visar att alla idrottarna blev hyllade när de vann och efter de hade avslöjats som dopade blev de alla fördömda. Deras etnicitet, nationalitet och kön kommer fram i de journalistiska texterna både när de var hyllade och fördömda men används på olika sätt och har olika betydelse beroende på tidpunkt.

Syftet med denna studie var att studera skillnader mellan könen avseende attityder till kvinnliga chefer. Det undersöktes på mellanchefsnivå om det fanns köns- och åldersskillnader i attityd till kvinnliga chefer, samt om det fanns en skillnad mellan privat anställda och landstingsanställda på mellanchefsnivå. Orsakerna till att det finns så få kvinnor på toppositioner belystes också, samt de eventuella åtgärder man kan vidta för att öka antalet kvinnor. Undersökningen genomfördes på 39 män och 48 kvinnor på mellanchefsnivå. Deltagarna var jämt fördelade mellan landsting och näringsliv i sydöstra Sverige.

Syftet med denna studie var att studera skillnader mellan könen avseende attityder till kvinnliga chefer. Det undersöktes på mellanchefsnivå om det fanns köns- och åldersskillnader i attityd till kvinnliga chefer, samt om det fanns en skillnad mellan privat anställda och landstingsanställda på mellanchefsnivå. Orsakerna till att det finns så få kvinnor på toppositioner belystes också, samt de eventuella åtgärder man kan vidta för att öka antalet kvinnor. Undersökningen genomfördes på 39 män och 48 kvinnor på mellanchefsnivå. Deltagarna var jämt fördelade mellan landsting och näringsliv i sydöstra Sverige.

Problem: Det finns, enligt vår tolkning, en problematik inom ledarskapsforskning då vissa forskare fokuserar på kvinnans styrkor och förmågor medan andra poängterar mannens. Därtill finns de som ser till individen och dess beteende. Ledarskapsforskare angriper ämnet olika och lyfter därmed fram skilda synsätt gällande kvinnliga och manliga ledare. Då forskning, när den når ut, genererar kunskap till individer anser vi det vara viktigt att dessa får en helhetsbild av den problematik vi ovan presenterat. Om fokus enbart läggs på vissa aspekter kan detta, enligt oss, leda till att läsaren får ett tunnelseende.

Detta examensarbete handlar om Stereotyper och dess problematik. Jag har valt att i en process undersöka det kristna utseendet på grund av min egna kristna bakgrund. Det finns ingen fysisk bild av det kristna utseendet vilket gör ämnet intressant och unikt. Genom att undersöka den allmänna uppfattningen om det kristna utseendet har en fysisk bild skapats och exponerats i en handbok som formgivits för att väcka tankar och bemöta våra fördomar. Grafisk formgivning är inte enbart ett verktyg för att sälja produkter.