I december 2003 gick filmen Kill Bill upp på biograferna med ett våldsamt och blodigt innehåll. Reaktionerna blev starka, vilket kan bero på att Kill Bill är en actionfilm där kvinnorna har en annan roll än den lättklädda medhjälparen. Då kvinnorna står i fokus var filmen som gjord för en analysav hur just kvinnan gestaltas i filmens värld. Syftet med uppsatsen är att undersöka om de patriarkala strukturerna förändras när typiskt manliga roller intas av kvinnor. Analysen inriktar sig främst på filmen Kill Bill, men diskuterar också det sammanhang i vilket filmen skapats och lanserats det vill säga filmindustrin i Hollywood som knappast gjort sig känd för några jämställdhetssträvanden.

Denna studie undersöker hur kultur framställs i tre läroböcker för elever i årskurs 7 i ämnet engelska. De läroböcker som undersöks i studien är Wings Blue, HAPPY och Focus on English, endast textboken är analyserad inget annat material. Studien undersöks genom en textanalys med både en kvantitativ och en kvalitativ metod för att kunna se förekomster av språket och för att analysera texter för att ta fram det väsentliga innehållet i textens delar, i helheten och i den kontext som den ingår. Den teoretiska utgångspunkten som studien bygger på är ett funktionellt perspektiv.Resultatet av studien visar att det är den amerikanska och den brittiska kulturen som har den dominerande särställningen i alla tre läroböcker. Den brittiska varianten av engelskan är den som förespråkas i böckerna och där två av de tre analyserade läroböcker i den här studien påvisar skillnaden mellan amerikansk och brittisk engelska i texten.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Syftet med detta arbete är att se på vilket sätt pedagoger arbetar för att inbjuda barn till ett nyfiket upptäckande kring litteratur. För att ta reda på detta har vi utgått ifrån dessa fyra frågeställningar: Hur arbetar pedagogerna för att kommunicera litteratur med barnen? På vilka sätt försöker pedagogerna skapa en bokmiljö som inspirerar barnens nyfikenhet för att titta i/läsa böcker? Hur ser tillgången till böcker ut på förskolan för barnen? ? finns det likheter och/eller skillnader mellan småbarns- eller syskonavdelningarna? Varför ser bokvalen ut som de gör på förskolan? Detta vill vi styrka med teorier från bl.a. Sommers (2007) kring vuxnas syn på barn, och Maltén (2008) kring hur pedagogerna kommunicerar litteratur med barn och barns tillgång till litteratur. Vi har även använt oss av Locks (1916) teori kring begreppet nyfikenhet.

BakgrundForskningen kring litteratur och dess betydelse för elevers utveckling har låtit vänta på sig, men de senaste åren har en hel del forskning gjorts kring läsning och läsförståelse, samt vikten av att föra in skönlitteraturen i klassrummet, bl a Langer (2005) och Molloy (2003) som båda menar att skönlitteratur är viktig för elevers utveckling på så sätt att litteraturen öppnar upp för viktiga diskussioner kring demokrati, levnadssätt och andra svåra frågor.SyfteSyftet med studien är att se hur lärare tänker kring arbetet med elevers utveckling såväl kunskapsmässigt som på det personliga planet med hjälp av skönlitteratur.MetodJag har gjort en kvalitativ intervjustudie om hur lärare arbetar med skönlitteratur i skolan utifrån Langers (2005) teori om de fyra faserna. Som metod användes intervju med öppna frågor. Studien är småskalig och innefattar fyra lärare från fyra olika skolor i samma medelstora kommun.ResultatResultaten visar att lärare i stor grad arbetar med elevernas utveckling genom skönlitteratur, med varierat tillvägagångssätt. I arbetet med litteraturen ingår förförståelse inför en ny text, textbearbetning på flera nivåer och efterarbete med de lästa texterna.I resultatet framgår även att kopplingar görs till Lgr11 (Skolverket, 2011) genom skönlitteraturen vad gäller såväl värdegrunden som demokrati och livsfrågor..

Bakgrund: I skolor i Sverige och övriga världen finns ett antal elever som inte förmår att komma till skolan. Dessa elever brukar benämnas hemmasittare. Orsakerna bakom den långa ogiltiga frånvaron kan vara många och olika. Mina egna upplevelser som klassföreståndare för en hemmasittare fick mig att fundera på om eleven kunde arbeta med läroplanens centrala innehåll och nå kunskapskraven oavsett tid och plats för arbetet och om skolarbete skulle kunna göras över sociala medier. Jag reflekterade också över om det kan vara lättare att börja komma till skolan efter lång tids frånvaro om man presterar först, än att tvingas till skolan för att börja prestera.

Principen överraskning är en av de äldsta principer som finns att använda i striden. Principen ses som grunden för striden och för vilka metoder som kan använda för att lyckas i striden. Men vad innebär överraskning egentligen och hur har den använts?Uppsatsen kommer att problematisera principen överraskning och anknyta till forskningen om överraskning till Pearl Harbor och sexdagarskriget, som har setts vara typiska överraskningsanfall. Såg anfallen likadana ut och vilka indikatorer utifrån litteraturen påvisar att det var en överraskning?Inledningsvis kommer överraskning beskrivas utifrån vald litteratur för att åskådliggöra innebörden.

Personliga erfarenheter från projektledningsområdet ? som lärare, projektdeltagare och forskningssekreterare ? har lagt grunden till författarens uppfattning om att projektets beställare ofta hamnar i skymundan. Samtidigt har erfarenheterna bidragit till åsikten att det krävs tydlighet när det gäller projektets rollfördelning - speciellt avseende projektledaren och beställaren. Undersökningens syfte är att undersöka dels hur projektlitteratur framställer beställaren och dels hur projektdokumentation framställer beställaren och sedan jämföra hur teorin (projektlitteraturen) förhåller sig till praktiken som avspeglas i projektdokumentationen. Uppsatsen genomförs som en litteraturstudie enligt en kvalitativ, induktiv metod.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Vilken betydelse har en arbetssökandes etnicitet och beslutsunderlagets diagnosticitet (informationskvalitet) för en granskarens benägenhet att rekommendera anställning? 172 studenter fick läsa en utskrift från en anställningsintervju och skatta hur pass anställbar den arbetssökande (svensk eller utländsk) var utifrån den information som erhölls (diagnostisk eller ickediagnostisk). Hypotesen om att sämre information om den sökandes personlighetsegenskaper medför lägre skattad anställningslämplighet för sökande med invandrarbakgrund (p.g.a. av negativa stereotyper) men inte för svenskar kunde inte bekräftas. Tvärtom skattades den utländske sökanden som mer anställbar än den svenske när informationen var ickediagnostisk (p = .03).

Akut förvirring hos höftfrakturpatienter är vanlig. Den akuta förvirringen kan förebyggas eller kortas och rehabiliteringstiden kan då också kortas. Ett förvirringstillstånd innebär stora påfrestningar på kroppen. Syftet med denna litteraturstudie är att se hur litteraturen beskriver hur man kan ge en god postoperativ omvårdnad och ett gott bemötande till de patienter som drabbas eller riskerar att drabbas av postoperativ förvirring. Till grund för arbetet ligger ett antal vetenskapliga artiklar samt facklitteratur.

Skillnader mellan förstfödda och senarefödda är ett vanligt undersökningsobjekt, där välkända stereotyper finns. Förstfödda anses vara mer målinriktade, konservativa, ansvarstagande och kravfyllda, medan senarefödda ofta påstås vara tvungna att bryta mönster och är därför mer rebelliska och öppna för nya erfarenheter. Syftet med föreliggande studie var att undersöka syskonplaceringens påverkan på sättet att attribuera orsakerna till händelser och prestationer. Rotters locus of control-skala användes i en Internetbaserad enkät, till vilken en öppen annonsering nyttjades. Studien använde en inomfamiljsdesign och begränsandes till att omfatta en traditionell kärnfamilj med biologiska föräldrar och enbart helsyskon.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Som medmänniskor och i lärarprofessionen anser jag att vi måste ha en bra förståelse för genus, då det påverkar vår pedagogiska grundsyn och hur vi är som människor. För att kunna utmana könsnormer på ett konstruktivt sätt menar jag att vi måste förstå vad barnen har för syn på genus och tankar om skillnader mellan pojkar och flickor ur jämställdhetssynpunkt. Studien handlar om barns tankar om genus och könsroller utifrån högläsning av Astrid Lindgrens Mio min Mio (2011/ 1954) och Gro Dahle & Svein Nyhus Snäll (2008). Mio i Mio min Mio (2011/ 1954) representerar den snälla, men modiga manliga huvudrollen och Lussi i Snäll (2008) representerar den snälla, men normbrytande kvinnliga huvudrollen. Huvudsakliga frågeställningar är hur barnen i en klass 6 tolkar den valda litteraturen i ett genusperspektiv, samt hur den påverkar barnen i deras tankar om genus/ könsroller.