Enligt Läroplanen för förskolan ska flickor och pojkar oberoende av kön fåmöjlighet att utvecklas utan begränsningar av stereotypa könsroller. Dagligenmöter barn bilderböcker i förskolan och det är viktigt att vi pedagoger äruppmärksamma på hur flickor och pojkar framställs i böckerna. Vi har därförvalt att studera ett antal bilderböcker som många barn kommer i kontakt medur ett genusperspektiv. Syftet med vår uppsats är att se hur flickor och pojkarframställs och se om vi kan utläsa några genusstereotyper. Vi har tittat på hurmånga av karaktärerna som har varit flickor respektive pojkar, hur karaktärernabeskrivs utifrån utseende, egenskaper och aktiviteter och undersökt om vi kanutläsa genusstereotypa drag..

En skånsk kvartsboplats, var det en unik händelse?Hösten 1995 gjordes ett sensationellt fynd i nordvästra Skåne. Den första stenåldersboplatsen som kvartsen dominerade, både till antalet och till vikt, hittades vid Hjälmsjöns strand.Uppsatsen kommer att behandla denna plats. Jag kommer att göra en beskrivning av fördelarna och nackdelarna med kvarts respektive flinta. En uppställning på stereotypa bosättningar i Skåne och Småland kommer jag också att göra, detta för att kunna se vilka influenser som är starkast på den här platsen..

Vi kan i Sverige vara stolta över att flera år i rad blivit utsedd till ett av världens mest jämställda land. Men om man tittar närmare på forskning och statistik om jämställdhet i Sverige blir man förvånad över att vi kommer högst på listan år efter år, samtidigt som man blir lite oroad för hur det ser ut i resten av länderna som finns på listan. Sanningen är den att i Sverige är kvinnor starkt underrepresenterade på ledande positioner inom privata sektorn, samtidigt som de dominerar inom service yrken där lönerna i regel är lägre, och möjligheterna till avancemang i karriären är färre . Trots att det har skett många förändringar och förbättringar för kvinnans del i samhället så har den manliga dominansen med den hierarkiska uppdelningen mellan könen lyckats överleva historien och kvarstår i allra högsta grad än idag. Organisationskulturen och ledarskapet har formats av och för män med historiskt skapade normer och regler genom att kvinnan är relativt ny på detta manliga fält ses hon som avvikare ?tokiens? genom sitt sätt att vara och agera då detta går emot alla föreställningar som acossieras med ledarskapet.

Studien bygger på hur könsroller skapas i förskolan och hur pedagogen uppfattar och påverkar detta. Studien genomförs för att vi vill få kunskap kring hur pedagogen omedvetet eller medvetet påverkar barnen i deras skapande av könsroller. Stereotypa könsroller ska inte få begränsa flickors och pojkars möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen.Undersökningen som har utförts är en kvalitativ undersökning som bygger på videoobservationer och återkopplande samtal med pedagogerna. Resultatet visar att pedagoger ständigt påverkar barnens skapande av könsroller och pedagogen uppfattar att det är språkets funktion, förhållningssättet samt deras bemötande som påverkar..

Syftet med uppsatsen Den manliga hjälten och de döda kvinnorna är att från ett genusmedvetet och feministiskt perspektiv undersöka genusroller och patriarkala tankestrukturer i Richard Mathesons roman I am legend och de tre filmatiseringar som gjorts av denna. Jag ska se hur män och kvinnor skildras, omverken vidmakthåller de stereotypa könsroller som det västerländska samhället traditionellt bygger på, eller om de bryter av mot dessa normer. I uppsatsen använder jag mig av Pierre Bourdieus teori om den manliga dominansen, och även av Gilbert och Gubars resonemang om kvinnan i litteratur som ängel och monster. Om mannens roll är att vara hjälte, vilken roll får då kvinnan?.

Detta examensarbete har karaktären av ett utvecklingsarbete, där slutresultatet mynnar ut i en tematisk planering för historieämnet i en högstadieklass. Det essentiella syftet med uppsatsen är att eleverna ska utveckla ett kritiskt förhållningssätt gentemot medievärldens och samhällets normerande diskurser. Genom att pedagogen tillsammans med sina elever aktivt problematiserar stereotypa framställningar av vad som anses kvinnligt respektive manligt, kan elevernas reflekterande utvecklas. Det teoretiska ramverket som appliceras på och används i den tematiska lektionsplaneringen innefattar historiedidaktisk forsknings teoretiserande av historiemedvetande, samt genus- och klassteori. Teorierna är utvalda med syftet att ifrågasätta och synliggöra reproducerande perspektiv och strukturer i skolan, samt skapa underlag för konkreta arbetssätt med högstadieelever..

Denna uppsats undersöker hur genus skapas och iscensätts i Sveriges Televisions julkalendrar 1996 och 2007 samt om det skett någon förändring över tid vad gäller skapandet och framställandet. Detta undersöks genom en semiotisk analys samt med queerteori som teoretisk utgångspunkt. Undersökningen visar att julkalendrarna i många fall bidrar till ett vidmakthållande av stereotypa könsroller. Man kan dock urskilja en förändring mellan de båda kalendrarna då den senast sända ger ett intryck av att producenten gjort medvetna val för att undvika ett reproducerande av könsstereotyperna..

Språket har en central roll i kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Inom vården är språket en förutsättning för samtal, handling och samarbete. Fördomar och stereotypa uppfattningar av människor kan bland annat manifesteras genom språket. Detta märks i vården av äldre då sjukvårdspersonal tenderar att tala med hög och gäll röst, man förenklar språket och använder en överdriven intonation. I många fall påminner talet om hur en vuxen person talar till ett barn.

I Sverige finns ett anmäkningsvärt stort utrymme för enskilda handläggares subjektivitet i bedömningen av socialbidragsklienter. Tidigare studier baserade på vinjettdata tyder på att handläggarnas bedömningar av klienternas problem och hja?lpbehov tenderar att reproducera traditionella ko?nsroller. Samtidigt saknas kunskap om betydelsen av kön i bedömningar av riktiga klienter. I den här studien analyseras könsrelaterade mönster i enkätdata om 138 handläggares bedömningar av psykosociala och hälsorelaterade problem hos 471 socialbidragsklienter.

Bakgrund: Törnrosa lanserades 1959 och är en Disneyfilm som blivit hårt kritiserad för stereotypa karaktärsframställningar. 2014 lanserades Maleficent som baseras på samma berättelse. Den tidigare forskningen pekar på att kvinnliga karaktärer i tidiga Disneyfilmer har framställts som passiva och svaga i olika former vilket också den feministiska arenan ställer sig kritiskt till, då pojkar uppmuntras till det motsatta. Likaså hur förhållningen mellan god och ond framställs, i förhållande till svag och stark samt det kvinnliga sökandet efter en man. Populärkulturen följer samhällsutvecklingen och återspeglar denna och feminismen är en del av denna samhällsutveckling.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur pojkar och flickor bemöts av pedagoger på en förskola. Datainsamlingen har gjorts genom observationer av hur bemötandet sker vid olika situationer på tre stora avdelningar. Forskningsansatsen är kvalitativ. Datainsamlingen har även genomförts med hjälp av intervjuer med förskollärare. Undersökningen visar på en viss skillnad i hur förskollärarna bemöter barnet olika beroende på vilket kön barnet har.

Denna studie underso?ker hur media, i form av Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, rapporterat om varg under 2010, 2011 och 2012 fo?r att sedan sta?lla detta resultat mot nationella attityder till varg. Syftet a?r att so?ka svara pa? om rapporteringen och attityderna fo?ljs a?t i ma?rkbar riktning fo?r att da?rav kunna peka pa? media som opinionsbildare i fra?gan. Eftersom vargdebatten tenderar att vara synnerligen infekterad trots att djuret a?r sa?llsynt a?r det intressant att underso?ka hur media skildrar det nationellt sett och da?rav ocksa? pa?verkar den majoritet av den nationella opinionen som saknar egna erfarenheter av varg.

Amurleoparden är ett av världens mest hotade kattdjur och man uppskattar att det endast finns ett fåtal individer kvar i Amurdalen i södra Ryssland. Leoparderna hotas av tjuvjakt och konkurrens med människan om både bytesdjur och levnadsområde. Dessutom hotas djuren av utrotning på grund av att det låga antalet individer ökar risken för inavel. Idag lever fler leoparder i djurpark än i det vilda och för att arten ska överleva behöver dessa individer fortplanta sig. Djur som hålls i fångenskap kan börja bete sig onormalt.

Denna uppsats undersöker genom en textanalys inspirerad av hermeneutiken det utrymme som kvinnor och män ges i läroböckerna för gymnasieskolans kurs i Organisation och ledarskap samt en analys av hur detta påverkar konstruktionen av ledare från ett genusperspektiv. De tre utvalda läroböckerna har analyserats utifrån teorier kring könsroller, könsordning, genussystem och ledarskapets manliga könsmärkning. Studiens resultat visar att män ges ett större utrymme i böckerna. De finns med på fler bilder och nämns fler gånger i texterna. Ofta reproducerar läroböckerna stereotypa könsroller men det finns också exempel på när könsrollerna utmanas.

Bakgrund: Konstruktionen av könsroller och samhällets behov av att kategorisera in i "manligt" och "kvinnligt" får en rad konsekvenser. De flesta individer försöker passa in i den könstillhörighet som de tilldelats, ibland omedvetet. För att komma ifrån denna traditionella könsindelning är det viktigt att arbetet med detta börjar i tidig ålder. Personal som arbetar med barn och ungdomar har en viktig roll och kan påverka hur dessa individer kommer att se på sig själva. En stor del av det socialpedagogiska arbetet görs med barn och ungdomar på ungdomsmottagningar runt om i landet.Syfte: Syftet med denna studie är att ur ett genusperspektiv undersöka en specifik ungdomsmottagnings informationsträffar med skolklasser.