Problem och syfte: Kvinnor är starkt underrepresenterade på ledande befattningar i organisationer samtidigt som serviceyrken med föga möjligheter att avancera domineras av kvinnor. Samhället har visserligen gått framåt och förändringar har skett för kvinnor på olika sätt men de föråldrade strukturerna vad gäller chefskap fortlever, något som exempelvis kan urskiljas i könsfördelningen på chefspositioner. Vårt syfte är att beskriva och analysera förklaringar till den låga andelen kvinnliga samt vad detta innebär. För detta ändamål har vi valt att titta närmare på områdena ledarskap, genus, service och mångfald. Frågeställning: Varför finns det så få kvinnliga chefer? Metod: Teorier och information relevant för vår frågeställning har samlats in från böcker och artiklar.

Syftet med uppsatsen är att titta på om de stereotypa bilderna som tycks finnas av män och kvinnor i reklam stämmer; som att rosa drar till sig en kvinnas uppmärksamhet eller att en stilren bild attraherar män mer än kvinnor.Eftersom annonserna vi har valt kommer från en typisk herrtidning och en typisk damtidning hoppas vi på att kunna komma fram till att det finns distinkta skillnader i hur män och kvinnor reagerar på de sex annonser vi har valt ut. Vi vill försöka komma fram till detta genom att använda oss av de fråg<br>eställningar som är nämnda nedan.Vår huvudfrågeställning kommer att vara som följer:Finns det i svensk alkoholreklam en stereotyp bild av en manlig  respektive kvinnlig konsument av alkoholreklam och hur ser i så fall dessa ut?Vi kommer även att använda oss av underfrågor som kan kopplas till huvudfrågeställningen. Dessa kommer vara:Hur reagerar olika målgrupper på reklam som riktas mot dem samt andra målgrupper?Går det att genom enkäter hitta vad det är som män respektive kvinnor finner intressant och iögonfallande?Går det att genom att undersöka annonser se vilka element som är tänkta att attrahera ett visst kön?Går det att rikta alkoholannonser mot ett kön på ett sådant vis att det andra könet blir helt exkluderat?Genom dessa frågor hoppas vi på att kunna hitta vad en stereotypt manlig respektive kvinnlig konsument reagerar på i annonser för alkohol och vad de identifierar sig själva med i denna.

Uppsatsens syfte är att ur volontärens perspektiv undersöka vad det innebär att arbeta som volontär inom ramen för socialt arbete samt hur volontären problematiserar och reflekterar kring sin egen position som västerländsk volontär i Tanzania. Vi kommer att undersöka detta med utgångspunkt i den postkoloniala teorin. Frågeställningar som vi har besvarat är:1. Hur reflekterar volontären kring sin insats?2.

Uppsatsen består av nio flickors berättelser om hur det är att vara flicka idag. Flickorna ingår i ett pågående transnationellt EU-projekt om flickors särskilda utsatthet på grund av särskolediagnos. Fyra av flickorna har etniskt svenskt ursprung och fem av flickorna har annat etniskt ursprung. Flickorna är mellan 18-20 år gamla och det som flickorna har gemensamt är att de är intellektuellt funktionshindrade.Frågor som besvaras i studien är dels vad flickorna anser att det innebär att vara en normal flicka när det gäller kropp, själ, sexualitet och sätt att vara på. Dels hur flickorna konstruerar femininitet och normalitet i relation till kön, etnicitet, utsatthet och intellektuellt funktionshinder.

Min hemstad Säffle har varit medialt exponerad i dokusåpor sedan början av 2000-talet. På webbplatsen YouTube läggs privata klipp upp om staden och människorna som lever där. Vad får exponeringen för konsekvenser? Undersökningens syfte vill synliggöra på vilka sätt en mindre stad presenteras och konstrueras i rörliga bildmedier. Hur ser några av Säffles ungdomar på hur deras hemstad framställs och de dokusåpadeltagare som representerar staden? Jag reste till Säffle för att intervjua fyra elevinformanter som går i årskurs nio på en grundskola om hur de ser på mediernas framställning av staden.

Syfte och frågeställningar: Syftet med min undersökning är att granska ett urval läroböcker i karaktärsämnen på Handels och administrationsprogrammet utifrån ett intersektionellt perspektiv med särskilt fokus på genus. Frågeställningen lyder: Hur beskrivs män och kvinnor genom bilder och illustrationer i läroböckerna?Material och metod: Intersektionalitet är en övergripande inriktning för studien då även klass och i viss mån etnicitet uppmärksammas, studien fokuserar dock på genus. Rådande heteronormativitet samt överlag den manliga dominansen visas genom granskning av tidigare studier av läromedel. Den värdegrund som ska råda i skolan konstateras handla om relationen mellan individer.

Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur organisationskulturen ser ut och hur rollerna fördelas på en typisk enkönad och mansdominerad arbetsplats, i detta fall en brandstation. Vi använder oss utav åtta kvalitativa intervjuer och en mindre observation för att få en klarare bild av organisationen som sådan. Insamlad empiri analyserar vi utifrån tre för ämnet centrala teoretiska teman. Denna teoretiska referensram behandlar maskulinitet, organisationsteori samt Goffmans dramaturgiska modell. För att uppnå avsatt syfte uppstår ett flertal frågeställningar.

Denna C-uppsats är en kvalitativ studie om unga studenters attityder till droger och missbruk. Syftet är att belysa hur unga studenter resonerar kring olika frågor om droger och missbruk, samt se till hur genus påverkar ens attityder. För att skapa en förståelse för våra informanters attityder och hur de konstruerar sin verklighet, kommer vi att beskåda dem i rollen som subjekt och aktiva aktörer, ett så kallat hermeneutiskt synsätt. Vi kommer även att ha ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och därför kommer vi att lägga tyngdpunkten på den sociala interaktionen som sker i våra fokusgrupper. I studien har vi genomfört två fokusgruppsintervjuer med unga studenter mellan tjugo till tjugofem år som studerar vid Göteborgs universitet.

I centrum för denna studie finns en önskan om att bidra till ett mer jämställt samhälle och en vidgad syn på maskulinitet. Ett flertal forskningsrapporter och utredningar har under de senaste åren pekat på det problematiska sambandet mellan en smal och stereotyp maskulinitet och skolframgång. Studiens utgångspunkt är att genus är något konstruerat. Det är de egenskaper, attribut och förväntningar som knyts till kön utan att det för den skull finns något logiskt samband. Skolans praktiska genusarbete är föremål för vår studie.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida tesen att läroböcker i ämnet religion i olika hög grad bär på islamofobiska tendenser stämmer. Frågan som författaren söker att besvara är: hur tar sig islamofobiska tendenser uttryck i läroböcker i ämnet religion på gymnasienivå? Den metod som används är syftesrelaterad textanalys, viket innebär att syftet styr analysen. Den analysmodell som används möjliggör analyserandet av förekomsten av islamofobiska tendenser. Vidare används analysmodellen för kartläggandet av öppna och stängda attityder gentemot islam och muslimer i de undersökta läroböckerna.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa vetenskaplig data kring äldre människors sexualitet samt vårdens bemötande och attityder.Bakgrund: Att vara äldre och patient och samtala med hälso- och sjukvårdpersonal om sexualitet kan upplevas svårt. Inte sällan uppfattas problemen ligga hos behandlaren. Patienter uttrycker en önskan om information om hur sjukdomar, behandlingar och medicinering påverkar sexualiteten. Då samtal kring sexualitet kan vara känsligt är det viktigt att närma sig ämnet med lyhördhet och respekt för personlig integritet. Att som sjukvårdspersonal vara mottaglig och öppen är därför viktigt i mötet med äldre patienter i samtal som rör sexualitet.

Studiens syfte är att beskriva och analysera hur skolkuratorn arbetar för att uppmärksamma, upptäcka och stödja barn som har en vuxen person i hemmet som överkonsumerar alkohol och/eller andra droger. Frågeställningarna är följande:- Hur arbetar skolkuratorn för att upptäcka barn som lever i familjer där någon vuxen överkonsumerar alkohol och/eller andra droger och hur går kuratorn tillväga då sådana misstankar finns?- Hur arbetar skolkuratorn då det finns bekräftat att ett barn lever i en familj där någon vuxen överkonsumerar alkohol och/eller andra droger?- Hur kan skolkuratorns kontakt med barnet se ut och hur hanterar kuratorn dilemmatmellan att ha barnets förtroende och att samverka med andra aktörer?Resultatet är baserat på kvalitativa intervjuer med fem skolkuratorer och visar att det är svårt att identifiera barn som har en vuxen person i hemmet som överkonsumerar eftersom det inte finns några specifika och lättidentifierade tecken som man kan känna igen hos barnen. Överkonsumtion i hemmet är ofta något som inte syns, och när det syns kan det ta sig uttryck hos barnen på många olika sätt. Barn är också lojala mot sina föräldrar och vill eller vågar inte avslöja en familjehemlighet.

Syftet med vår uppsats är att genom teoristudier och empiriska under-sökningar skapa en ökad förståelse för varför marknadskommunikation till mogna konsumenter och i synnerhet 40-talister är viktigt samt belysa hur man ska kommunicera med målgruppen för att nå den framgångsrikt. För att bättre kunna åskådliggöra hur man applicerar teorierna på verkligheten, och hur marknadskommunikationen ser ut idag, har vi valt att utgå från en bransch, charterbranschen, och en begränsad åldersgrupp, 40-talisterna. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi använder oss av kvalitativa intervjuer i form av gruppdiskussioner och telefonintervjuer. Angreppssättet i undersökningen är det abduktiva, och uppsatsen kan anses vara explorativ och till viss del deskriptiv. Vi har valt att använda teorier som är relevanta för vår målgrupp, dvs.

Uppsatsens huvudfrågor var att undersöka vilken attityd ungdomar har till användandet av de som benämns som fula ord samt varför de använder dem. Ett ord som kallas för fult innebär att de är ett tabubelagt ord. Det är ett ord som är kraftfullt, framkallar reaktioner vilket innebär att det inte bör sägas. De som personer som använder dessa ord mest är arbetarklassen och ungdomar, framförallt killarna. Dock har tjejerna börjat jämna ut skillnaderna genom att använda de ?fula orden? allt mer.Orsakerna till att de så kallade fula orden används är för det första för att uttrycka känslor.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur unga HBT-kvinnor (homosexuella, bisexuella och transpersoner) som blivit utsatta för diskriminering, kränkningar, hot, hat och våld på grund av sexuell läggning/identitet talar om hotet, våldet och utsattheten och hur de upplever om-givningens syn på deras sexualitet och omgivningens reaktioner på hotet/våldet. Jag vill även undersöka hur dessa upplevelser påverkar deras självbild, deras sätt att hantera upplevelserna och deras sätt att uttrycka sin sexuella identitet.Mina teoretiska utgångspunkter är socialkonstruktionism och poststrukturalism, med fokus på queerteori, feministisk teori och diskursanalys. Datainsamlingen baseras på kvalitativa inter-vjuer. Genom att fokusera på tre teman, händelser, uteblivet stöd och konsekvenser tolkas (läses) materialet med hjälp av diskursanalys, ett narrativt perspektiv och genom att tydliggöra vilka (o)möjliga positioner som deltagarna i studien intar till den dominerande diskursen. I HBT-tjejernas berättelser får vi del av en komplex bild av utsatthet på grund av sexuell läggning.