This paper investigates the presentation of Islam in textbooks used in the study of religion in high schools. The papers focus on two main questions concerning the ways in which Islam is presented in the analysed textbooks, and how the new curriculum has influenced the portrayal of Islam in the materials. Here, the paper utilizes a method of critical discourse analysis with Faircloughs three-dimensional analysis. The paper then concludes that the presentation of Islam is negative in nature, with the content and view of Islam having been simplified and stereotyped. Often the textbooks studied frame Islam as being an aggressive and oppressive religion, especially in matters con-cerning women.

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen är att studera lärares attityder till skrivregler, undervisningen om skrivregler och målen i kursplanen som rör skrivregler. Jag har också analyserat resultatet på ämnesprovet i syfte att utforska samband mellan lärares attityder till sin utbildning, undervisningens innehåll och elevers resultat. Specifikt vill jag ta reda på vad fem lärare har för uppfattning om sin undervisning i skrivregler och elevernas resultat i Stavning och interpunktionsmomentet på nationella ämnesprovet i åk3.Hur ser lärare på sin egen utbildning i skrivregler?Vad berättar lärare om undervisningen i svenska i allmänhet och utifrån aspekterna formella och funktionella moment i undervisningen?Vad berättar lärare vars elever gjort proven angående elevernas resultat i relation till sin undervisning i skrivregler?Metod Jag har använt kvalitativa samtalsintervjuer för att samla in mina data. Fem svensklärare med olika yrkeserfarenhet i åk3 på fyra olika skolor har intervjuats.

I denna uppsats redovisas resultatet av gymnasieelevers formella Stavnings- och ordbildningskompetens, baserat på 22 slumpmässigt utvalda nationella prov i svenska B från 1997 och 2007. Syftet med uppsatsen är att undersöka om och i så fall hur, gymnasieelevers formella Stavnings- och ordbildningskompetens har förändrats över tid samt att undersöka huruvida den formella kompetensen i fråga om Stavning och ordbildning skiljer sig mellan könen.Resultatet indikerar att Stavnings- och ordbildningskompetensen har försämrats något mellan åren 1997 och 2007. Vidare visar resultatet för 1997 års texter att flickorna stavar bättre än pojkarna, medan förhållandet för 2007 års texter är det omvända. Resultatet visar också att det vanligaste stavfelet inom den ortografiska feltypen, i både 1997 och 2007 års texter, är felaktigt enkel- eller dubbeltecknad konsonant, medan de vanligaste stavfelen inom feltypen ordbildning är särskrivningsfel..

Syftet med uppsatsen är att identifiera och därefter systematisera de problem som eleverna kan tänkas ha för bättre måluppfyllelse och därefter komma med förslag på formativa strategier eleverna kan använda sig av för ökad måluppfyllelse. Källmaterialet består av 103 inlämningsuppgifter och den övergripande analysen har gjorts utifrån principerna för aktionsforskning. Inlämningsuppgifterna har analyserats utifrån en teknik som innebär att man jämför elevernas svar med hur och varför eleverna kommer till en annan slutsats alternativt vilken strategi de behöver använda för att komma till en bättre, eller annan, lösning. Det som har undersökts är hur elevernas Stavning, meningsbyggnad, stil, bildhantering, struktur, källhantering och fusk påverkat resultatet av inlämningsuppgiften. Därefter ges exempel på olika formativa strategier för att hjälpa eleverna att nå bättre resultat.  Slutsatsen är att eleverna har vaga kunskaper om inte bara vad som påverkar resultatet utan även om de verktyg som krävs för att åstadkomma ett bättre kvalitativt resultat. .

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka engelskans påverkan på det svenska språket som den kommer till uttryck i svenska grundskolelevers inställning till och attityder till användning av engelska i svenskan.Här vill jag ta reda på hur eleverna kommer i kontakt med engelskan, hur ofta de använder engelska ord i sitt vardagliga språk och varför de använder engelska ord. Andra frågor som jag vill få besvarade är vilka engelska ord som används, om man föredrar engelsk Stavning på engelska lånord eller svensk Stavning. Slutligen vill jag också få besvarat om man föredrar engelska ord eller svenska motsvarigheter, om man förstår svenska meningar med lånord i, om man godtar svenska meningar med engelska lånord i och om man använder svenska meningar med engelska lånord i. Arbetet bygger på en enkätundersökning som gjorts på två grundskolor, en friskola och en kommunal skola. I undersökningen deltar 40 elever i år 9.

Syftet med studien är att belysa skrivundervisningen för elever i behov av särskilt stöd. Samhället idag ställer krav på människors skrivkunnighet och konsekvensen blir följaktligen att undervisningen i skolan bör hålla en god kvalité. Vi har i vår studie tittat på den generella undervisningen och på specialundervisningen  i skrivande. Vi har valt att undersöka vad lärare och speciallärare anser vara viktigt att skrivundervisningen innehåller samt vilket arbetssätt de använder och vilka åtgärder som sätts in för elever i behov av särskilt stöd. Genom enkäter och intervjuer har vi fått en inblick i hur skrivundervisningen ser ut.

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk påbyggnadsutbildning Höstterminen 2007 Abstrakt Ingeborg Balhuizen. (2007). Vuxna med läs- och skrivsvårigheter. Strategi-er ? hinder och möjligheter.

Elektroniskt skrivande har gett upphov till nya skriftliga genrer med starka inslag av muntlighet som utmanar vår hittillsvarande uppfattning om talat och skrivet språk. Det går också trender i vilka communities (nätgemenskaper) som är mest populära. En av de communities som är mycket populär just nu är Facebook, där majoriteten av användarna är unga vuxna. En studie av språkbruket på Facebook är intressant på grund av att större delen av tidigare forskning om språkbruk på nätet, eller chattspråk, handlar om barns och ungas språk. En jämförelse mellan språkbruket på Facebook och LunarStorm (där majoriteten av användarna är barn och ungdomar) är därför intressant.

Syftet med denna uppsats är att jämföra inlärning med hjälp av dator gentemot inlärning med hjälp av ordbok. Två klasser på samma gymnasieskola och samma program, har blivit testade på ordförståelse. Under en lektion fick klass A använda sig av datorer medan klass B fick använda ordböcker. Nästa lektion fick klass A använda ordböcker och klass B datorer. Varje lektion bestod av 20 ord att lära in.

Detta examensarbete handlar om skolans syn på elevers skrivande samt hur eleverna själva ser på sitt eget skrivande och på vilka sätt de använder sig av det. Det har visat sig att det inte har förekommit mycket forskning när det gäller barns skrivande. För att ta reda på elevernas eget förhållande till att skriva har vi gjort både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning av elever i skolår 1-4. Genom intervjuer har det framkommit att de flesta eleverna är positivt inställda till att skriva. Majoriteten av eleverna tyckte också att de skriver ganska bra.

I studien undersöks hur barns läsvanor och läsintresse ser ut på fritiden och desseventuella samband med barns fritidsintressen, samt om man kan se ett sambandmed de sjunkande läsutvecklingsresultat som framgår i aktuella studier ochundersökningar. En enkätundersökning har genomförts i årskurs 6 med sammanlagt64 informanter. Studien bygger på frågeställningar kring barns läsning och hur desjälva ser på sin läsning på fritiden, samt var de får sin inspiration till läsning ifrån.Studiens resultat visar ett mönster, att barn vill läsa om det som intresserar dem.Resultatet visar också att de två största kategorier av texter barn helst använder sigav vid läsning på fritiden är av pappersbaserad text, skönlitteratur och faktaböcker.Resultatet visar vidare att barn inspireras till läsning av sina vårdnadshavare följt avlärare.

Syfte: Syftet med denna studie är att studera hur parskrivning vid datorn hjälper elever i läs- och skrivsvårigheter. Utifrån syftet har följande forskningsfrågor formulerats:? Hur deltar, samtalar och interagerar eleverna i skrivsituationen?? Vilka förutsättningar krävs för att parskrivning vid datorn ska främja elevernas läs- och skrivutveckling?Teori: Studien har en socialkonstruktionistisk teori. Centralt inom socialkonstruktionismen är att verkligheten ses som socialt konstruerad. Forskningsansatsen i studien är sociokulturell.

I denna uppsats undersöks, utifrån 23 nationella prov i svenska B, formella aspekter som ortografi, ordbildning och lexikon på gymnasieelevers skrivande. Uppsatsens syfte är att undersöka vilka typer av stavfel, ordbildningsfel och lexikala problem som är mest förekommande bland gymnasieelever idag.Resultaten visar att felaktig dubbeltecknad/enkeltecknad konsonant och reduktion hör till de vanligaste ortografiska feltyperna medan felaktig vokal och felaktig konsonant/konsonantkombination är mindre förekommande. När det gäller ordbildning är särskrivningar vanligast förekommande, medan felaktiga sammanskrivningar och egna ord är ovanligare. På lexikal nivå är det vanligast med felaktiga ordval som t.ex. och istället för att men även med felaktiga idiomatiska uttryck och kollokationer..

Denna uppsats behandlar cybersvenskan och hur den kan påverka ungdomars texter i skolan. Begreppet cybersvenska innefattar det språk som används vid kommunikation i SMS-meddelande eller på chatten. Typiskt för denna skriftform är att det går snabbt, är reducerat, innehåller förkortningar och att Stavning spelar mindre roll. Syftet med undersökningen var att ta reda om cybersvenskan syns i elevers skoltexter och hur lärarna bemöter detta. Respondenter i undersökningen är elever i år 8 och en liten grupp lärare som undervisar i svenska på högstadiet.

Särskrivningar anses allmänt öka i samhället. Dessa skrivfel irriterar och stör läsaren. Informationen går inte fram. I denna studie granskas kandidatuppsatser från två olika utbildningar och två olika årgångar vid Högskolan i Gävle. Det framkom att särskrivningsfrekvensen är högre bland manliga studenter, och mycket högre bland studenter inom datavetenskap jämfört med omvårdnadsvetenskap.