Detta är ett examensarbete inom ämnet samhällsplanering, och handlar om konceptet hållbara livsstilar. Debatten om hållbarhet blir mer och mer angelägen, och hur vi ska leva för att samhället ska bli mer hållbart är en central fråga inom dagens forskning. Människors beteenden, valet av livsstil, är en viktig faktor för hur man på en individnivå kan påverka på vilket sätt vi influerar klimatet. Den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden ska bli ett av Stockholms miljöprofilområden och ett av fokusområdena i miljöprogram för området är hållbara livsstilar, vilket utgör grunden för mitt examensarbete. Syftet med detta examensarbete är att analysera en del av planeringsprocessen för Norra Djurgårdsstaden.

I vår studie har vi undersökt om svenska controllers utför arbetsuppgifter som är att betrakta som controlleruppgifter. Vi har även undersökt om yrket påminner om en profession eller om den är på väg mot att bli en sådan.Studien är baserad på personliga intervjuer med två controllers verksamma på forsknings- och utvecklingsavdelningen i sina respektive företag samt med forsknings- och utvecklingschefen i det ena företaget.Resultaten av studien visar att de controllers som studerats utför arbetsuppgifter som är att betrakta som controlleruppgifter men att det dessutom för en av dem förekom arbetsuppgifter vilka ligger utanför det som vår studerade teori betecknar som controlleruppgifter. Det föreligger tecken på att yrket har vissa likheter med en profession men att den har en lång väg att vandra innan denna status kan uppnås..

Syftet med studien var att undersöka hur lärare säger sig uppfatta fritidspedagogens yrkesroll i skolan. Ett skriftligt frågeformulär skickades ut via e-post till fem olika pedagoger i skolår 1- 3. Formuläret bestod av öppna frågor. Urval av respondenter till studien gjordes från fem olika skolor i samma stad. Respondenterna hade olika lång arbetserfarenhet.

Many reports infer that questions of HBT and homophobia are either poorly addressed or not addressed at all in schools today. This study is based on interviews with teachers of students aged 13 to 15. It is an inquiry to the teacher's thoughts about, knowledge of, and sense of responsibility to inform students of the subjects 'Queer', 'HBT', and 'Homophobia'. Who is responsible for educating the students regarding these subjects and what do teachers think about including these subjects in their curriculum? How do the teachers describe their knowledge of the subjects? Do they require further knowledge themselves in order to educate others in a proper way? The study is grounded in queer theories.

Denna studie undersöker hur non-refoulement-principen upprätthålls inom internationell asylrätt jämfört med det gemensamma europeiska asylsystemet (CEAS) och närmare bestämt Asylprocedurdirektivet. Via en redogörelse för non-refoulement-principens position i internationell asylrätt och dess eventuella status som jus cogens har jag sedan analyserat i vilken utsträckning principen upprätthålls i Asylprocedurdirektivet. Genom att granska olika bestämmelser i Asylprocedurdirektivet samt tittat på rättigheter i asylprocessen har jag i mina slutsatser kommit fram till att non-refoulement-principen inte respekteras fullständigt i Asylprocedurdirektivet. Begränsade rättigheter under asylprocessen och bestämmelser om exempelvis ?säkra länder? riskerar att resultera i refoulement för den enskilde asylsökande..

USA har nu hört och sett Rysslands tendenser till maktanspråk i Europa och vilka medel man är villig och kapabel att använda sig av. Detta föranleder NATO att rusta upp sina resurser och vidare fördjupa säkerhetsdilemmat i Europa. Att bibehålla och expandera ett starkt NATO i Europa även efter kalla krigets slut har visat på USA:s förmåga att navigera världspolitiken på ett proaktivt sätt utan att löpa några risker för den egna nationella säkerheten. USA:s engagemang på den Europeiska arenan ska primärt tolkas som en strategi för att balansera upp Ryssland och bara sekundärt som en idealistisk ambition att värna om regional fred och säkerhet. Vi kan således utläsa att ingen av aktörerna är intresserade av status quooch den process av maktmaximering som pågått i Europa sedan långt tillbaka fortsatt lika aktiv..

Min undersökning behandlar representationer av människokroppen i konsten. Frågeställningarna är: hur har konsten använt modellteckning för att skapa bilden av människan och vilken funktion har den i konsten representerade människokroppen? Representationen undersöks ur ett maktperspektiv och inriktar sig på den vetenskapliga och akademiska synen av människan, utifrån vilken en bild av den "politiska kroppens" historia ges. Undersökningen visar hur representationen utgår från en människosyn där människans kropp primärt tolkas som ett ting och inte som en förkroppsligad människa eller person, vilket kom att användas av konsten och odlas genom modellteckning. Det är under renässansen som det vetenskapliga tänkandet och modellteckningen etablerande inom konsten.

I denna essä behandlas ämnet internationell adoption. Jag gör en hermeneutisk och holistisk undersökning av det internationella adoptionsfenomenet genom att ställa en dominerande diskurs i relation till en motdiskurs. På grund av ämnets omfattning kommer jag att ha Sverige som utgångspunkt för diskussionen. Det land varifrån den internationella adoptionen sker är i denna undersökning Sri Lanka.Med frågeställningen "Hur konstrueras en diskurs?" undersöks de aspekter den internationella adoptionsverksamheten är sammansatt av.Jag vill påvisa den internationella adoptionsverksamhetens hegemoniska/diskursiva status och belysa den vetenskapliga och rationella praxis den är i besittning av.

Mobbning är vanligt förekommande fenomen i svenska skolor. Det finns dock ett tunt utbud med forskning om mobbning som sker på lågstadiet. Studien bygger på kvalitativ forskning där 33 elever medverkat. Eleverna har intervjuats med syftet att ta reda på varför relationell, fysisk och verbal mobbning uppstår. Resultaten från studien har diskuterats och analyserats utifrån tidigare forskning.

Studiens syfte var att undersöka hur socialsekreterare som arbetar inom Ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd upplever sin yrkesstatus och vilka karriärmöjligheter de ser inom enheten. Fem socialsekreterare berättade i kvalitativa halvstrukturerade intervjuer om hur de upplever yrkesstatusen inom och utanför den egna organisationen, samt karriärmöjligheter inom enheten. De frågeställningar som låg till grund för studien var:- Hur upplever socialsekreterarna att yrkesstatusen på Ekonomiskt bistånd uppfattas inom den egna organisationen?- Hur upplever socialsekreterarna att yrkesstatusen på Ekonomiskt bistånd uppfattas av samarbetspartners?- Vilka karriärmöjligheter ser socialsekreterarna inom Ekonomiskt bistånd? Analysen utgick från tidigare forskning inom området samt från två teoretiska perspektiv; Jane E. Dutton, Janet M.

Syfte:Syftet med uppsatsen är att undersöka hur, i vilka situationer och i samband med vilka beteenden lärare använder olika korrektiva utsagor riktade mot elever och vilka direkta konsekvenser detta får. Våra frågeställningar är: Hur använder lärare korrektiva utsagor?I vilka situationer och i samband med vilka beteenden använder lärare korrektiva utsagor?Vilka direkta konsekvenser får de korrektiva utsagorna?Teori: Som teoretisk utgångspunkt används ett sociokulturellt perspektiv. I detta perspektiv är språket det viktigaste kollektiva verktyget för förståelsen och samspelet människor emellan. Vi lär genom språket som verktyg och med språket som hjälp konstruerar vi vårt sätt att se på världen (Säljö, 2000).

Syftet med denna uppsats är att utreda vilken sorts makt de kritiker som idag figurerar i svenska medier har över vad som anses vara "den goda smaken" i Sverige och hur denna makt fungerar och används.Vilken roll har kritiker som bedömare av musikverk och vad har deras bedömning för betydelse för själva verket, för dem själva och för samhällets kultur?Åtta musikkritiker som figurerar i svensk media på olika sätt har intervjuats genom kvalitativa intervjuer. Teorier är främst hämtade från estetiken och kultursociologin. Vägen fram till slutsatsen påbörjas i ett estetiskt resonemang och hamnar via förståelse för populärkulturen i det sociala där det estetiskt kulturella rummet kan skapas och statuskriget kan påvisas.Att vara kritiker inom svensk media idag är att vara på jakt efter status. Statusen bidrar till hur stor makt kritikerna har över musikverks kulturella status, vilket indirekt även blir en makt över det estetiska värdet.

This essay deals with the results and observations made during excavations in an iron age cemetery in Alsike hage, located in Alsike parish. The excavations took place in 2005 and 2006 and the investigated area comprised two adjacent, but secluded burial-constructions; a square stone setting with a secondary grave, and a stone-built terrace with at least one secondary grave. The artifacts suggests that the TPQ of the stone setting, and the construction date of the rest of the graves, is 900-950 A.D. The aim of this study was to comprehend the course of events in the investigated area, and toanalyse the archaeological finds - in comparison to the well documented an discussed material burial culture in the lake Mälar area ? in order to discuss indicators of gender and social status.Metal artefacts has been preserved as a part of the analysis..

Abstract: Since the recession caught the market in fall 2008, multiple companies have suffered due to their former aggressive investment behavior. Huge goodwill piles have been collected ready to be doomed by the market. The aim of the study is to investigate equity analysts? consideration of goodwill in a recession market. An empirical study is conducted, based on interviews with ten Swedish equity analysts that follow companies with relevant goodwill status.

I denna uppsats studeras investeringsprocesser i det divisionaliserade företaget Södra Skogsägarna ekonomisk förening. Studiens syfte är att beskriva och förklara företagets investeringsprocesser och i vilken utsträckning dessa processer är standardiserade. I studien analyseras dessa investeringsprocesser utifrån befintlig teori. Studien visar att investeringsprocesser initieras i den operativa verksamheten för att sedan drivas fram i den operativa verksamheten och i ledningen på enhetsnivå. Beslut fattas på alla nivåer i företaget efter investeringars storlek.