The Music Subject and its Status in School.

I denna uppsats har vi använt oss av ett sociologiskt maktperspektiv där vi explorativt har undersökt om HBT kan ses som ett fält där olika medlemmar/personer strider om makt, resurser och status inom fältet. Vidare har vi undersökt vilken betydelse organisering har inom fältet och om/hur detta påverkar identitetsskapandet hos människor med en HBT sexualitet. Begreppet HBT står för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Homosexualitet och bisexualitet är båda sexuella läggningar. Ordet transpersoner handlar om könsidentitet och könsuttryck och är ett paraplybegrepp till vad som innefattas av transexuella och intersexuella personer.Våra teman som vi har arbetat utefter är; könsnormen som uttryck för makt och disciplinering, biologi eller social konstruktion, fältet och dess innehåll: kapital och habitus samt makt i form av resurser, kontexter och diskurser.

Gentrifiering är ett begrepp som beskriver den ekonomiska och sociala förändringen som infinner sig när en stadsdel uppgraderas, från att ha en låg status till att få en högre status. En gentrifieringsprocess kan generera positiva effekter till en stadsdel och dess invånare genom att tillväxten och servicen ökar. Men gentrifiering kan också skapa kännbara konsekvenser för de boende som blir undanträngda från sina hem på grund av ökade hyror. Gentrifiering har länge varit ett stort forskningsämne inom discipliner så som etnologi, sociologi, geografi och kulturgeografi.Statsvetenskapen har däremot ägnat gentrifieringen förvånande liten uppmärksamhet.Uppsatsens syfte är därför att inleda en teoriutveckling av gentrifieringsbegreppetutifrån ett statsvetenskapligt maktperspektiv. Genom att kritiskt granska tidigaregentrifieringsforskning från maktperspektivet drar jag slutsatsen att tolkningsföreträde och inflytande är två centrala begrepp som statsvetare bör ta fasta på i en statsvetenskaplig teoriutveckling som fokuserar på gentrifiering..

Denna studie är ett försök att belysa samspelet mellan chefer och politiker i Åtvidabergs kommun, där man har tillämpat ett slags roterande kommunchefskap som består av en chefsgrupp på fem individer där man roterar på posten som formell kommunchef med två månaders intervaller. Studien baseras på kvalitativa interjuver med både kommunchefer och politiker verksamma i Åtvidaberg. Vi tillämpar ett maktperspektiv när vi analyserar våra informanters utsagor, genom att i synnerhet ställa dessa i förhållande till Dennis H. Wrongs maktformer..

Uppsatsen är en kvalitativ studie där status på Idrott och Hälsa läraren ligger i fokus. Den utgår från sex stycken utbildade lärares syn på både sin egen status men även sin syn på Idrott och Hälsa läraren i ettstörre perspektiv. För att svara på detta är uppsatsen uppdelad i olika områden där den dels lyfter upp vad status innebär i mer allmän forskning samt en del där fokus är på ämnet samt läraren i Idrott och  Hälsa och dennes status. Dessa två delar, den allmänna samt den mer idrottsinriktade forskningen ställs sedan mot de åsikter och synpunkter som de sex intervjuade lärarna har uttryck i intervjuerna. Det huvudsakliga syftet har varit att utifrån forskning och de sex semi-trukturerade intervjuerna försöka få en bild av hur Idrott och Hälsa lärarens status är i dagens skola och även varför lärarna i fråga tror att den ser ut på det viset.

In Nuclear family as status Dennis Wijk examines if and how the nuclear family ideals and norms permeates family law secretaries work with families. The aim of the study is to investigate if the nuclear family has the status of ideals and norms in the family law secretaries practice. In order to achieve the aim of conducted four interviews with family law secretaries in Stockholm city. The interviews have been the main data collection. Theoretical concepts which are central in the study are: the nuclear family, institution, ideals, standards, and established and outsiders.

In this study, five qualitative interviews were conducted, four of those with pupils and one with a teacher, in grade 9. Humans - a gregarious creature written in the context of status and hierarchy, aims to study how these students in grade 9 are grouped and how you look at each other in and between these groups and also in terms of status between and within the group. Using the concepts of identity, adaption, exclusion and the meaning of emotions with the chosen theoretical concepts by Goffman and, Elias and Scotson the purpose of this study has been answered. The results showed that the students were quite flexible between the groups in their class; most of them were part of a small group that consisted of their ?close? friends.

Status är ett brett begrepp som kan definieras på många olika sätt. Status ställs ofta i samband med yrke och många människor har en uppfattning om vilken status olika yrkesgrupper har. Det finns motsägelsefulla resultat från tidigare studier om hur sjukgymnaster upplever yrkets status. En studie visar på att yrkets status är hög medan Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund menar att den behöver förbättras. Syftet med studien var att beskriva hur yrkesverksamma sjukgymnaster i Australien och Sverige upplever sjukgymnastyrkets status samt vad som kan förändras för att påverka yrkets status.

Sammanfattning Syfte: Det övergripande syftet med föreliggande studie är att undersöka familjerådgivarens arbetssätt i parterapi ur ett maktperspektiv. I studien är fokus på huruvida familjerådgivaren har en viss makt och i så fall hur och i vilken utsträckning de använder den samt om den påverkar parterapin. Metod: Jag har använt mig av en kvalitativ metod. Intervjuerna utfördes med fem familjerådgivare på en familjerådgivningsenhet i södra Sverige. Intervjuerna analyserades i ljuset av tidigare forskning och teorier. Teoritermerna är: maktperspektiv och samhällets modernitet och struktur utifrån ett sociologiskt perspektiv samt idéer om terapi och familjebygget utifrån ett behandlingsperspektiv.

Mitt syfte med detta arbete är att studera hur barn själva ser på fördelningen av roller och status i en grupp. Jag har samtalat med barn om vilka faktorer som har betydelse för att få en hög position i en grupp, samt hur de ser på sin egen roll och status och om barnen har en medvetenhet om roll- och statusfördelning. Jag har försökt att göra en sammanställning av barnens svar och jämföra dessa med litteratur som belyser ämnet. I litteraturen har jag försökt att även ta med aspekter som på skilda sätt belyser konsekvenserna av status och roller. Sammanfattningsvis kan sägas att min undersökning visar att barn som exempelvis är aktiva och bra på sport tilldelas en hög position i kamratgruppen.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur elevers sociala status i skolan påverkar elevernas psykiska hälsa utifrån ett sociokulturellt perspektivt. Litteraturstudien utgår från tidigare utförd empiri som har återfunnits genom sökningar i olika databaser. Genom att använda svenska och engelska sökord har studien funnit relevant nationell och internationell forskning kring elevers sociala status och psykiska hälsa. Studiens resultat påvisar klara samband mellan social status och psykisk hälsa. Resultatet visar även att elever som tillskrivs en låg status i skolan i många fall utvecklar psykisk ohälsa under skoltiden eller senare i livet.

De som förespråkar en ändring av det rådande läget (status quo), inom exempelvis politik, har visat sig vara mer påverkade av naiv realism än de som vill behålla status quo. Ytterligare studier visar att den politiska tillhörigheten kan vara av betydelse för hur påverkade av naiv realism dessa utmanare är. I två studier har det testats om naiv realism påverkas av positionen till status quo (utmana eller försvara) eller av den politiska tillhörigheten. I båda studier har en tydlig favorisering av den egna gruppen påträffats, samt att personer i utmanarposition gentemot status quo gjorde signifikant större skillnad mellan ingrupp och utgrupp än vad försvarare av status quo gjorde. Den politiska tillhörigheten visade sig inte vara av betydelse.

Syftet med studien var att problematisera forskning om träningsberoende, utifrån ett diskursivt norm- och maktperspektiv. Tolv artiklar från forskningsfältet analyserades med Foucault och Baudrillards perspektiv om sociala normer och makt som teoretisk utgångspunkt. Resultaten i studien visade att den mest betydande, dock triviala, normen inom forskningen om träningsberoende var att en hög träningsmängd, vilket varierande från 4 timmar per vecka till daglig träning, ansågs vara skadlig och en signifikant riksfaktor för att utveckla träningsberoende. Denna normen användes också för att utöva makt inifrån den sociala kroppen. Vidare visade resultaten en brist på antagonism och motaktioner mot makten som både normer och diagnostiska modeller har i forskningsfältet.

Sammanfattning Titel: Förskollärares syn på små barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation - En studie ur ett maktperspektiv Författare: Therese Månsson Bengtsson På senare år har arbetsverktyget pedagogisk dokumentation blivit ett allt populärare arbetsverktyg i förskolan. Det problematiseras dock att verktyget blivit så pass utspritt som det har i svenska förskolor, då det av personalen kräver ett kritiskt reflekterande förhållningssätt, för att användas på det etiska sätt som det åsyftar. Synliggörandet av barn och deras lärande kan ge en maktutövande effekt inom förskolan som institution. Syftet med studien är att framhäva fyra förskollärares syn på och åsikter om små barns inflytande och delaktighet i pedagogisk dokumentation. Syftet är också att undersöka hur både förskollärarnas syn och arbetsverktyget kan tolkas ur ett maktperspektiv.

Det här är en teoretisk uppsats inom ämnet retorik med syftet att med hjälp av en modern omtolkning av statusläran söka en vidare förståelse för hur motargumentation bör förstås. Teorin tar sin utgångspunkt i idén om att kombinera statusläran med enthymemet. Uppsatsen diskuterar även hur en ny tolkning av statusläran kan komma till användning i en argumentationsanalys. Frågor som uppsatsen berör är: hur bör vi teoretiskt förstå motargumentation som företeelse? Vilka olika sorters motargument finns det? Och vad får det för inverkan på vårt sätt att göra argumentationsanalys? .