In 1994 it was decided that a new network based organizational model was to be initiated to face the problems of some of the gender inequalities in Sweden. The organisation structure was named Resource Centre for Women (ResursCentrum för kvinnor).This essay constitutes a qualitative case study of governing, with this organisation structure as my field of inquiry. My ambition has been to outline and explain what kind of governing has been used and how it works. I have also tried to identify potential changes of the ways of governing over time. To help me out with that task, I have applied a theoretical framework, characterized of a governance perspective, and have used terms as: governing with networks, partnership, projects and visionary government to interpret my empiric material.My result shows that there have been various changes in the ways of governing, from a more hierarchal government form of governing to a more governance based one..

During the 20 century millions of people have escaped from war, threat against their human rights, economic injustices and pursuit. The great numbers of fleeing people have lead to difficulties in asylum investigation in the countries, which receive the asylum seekers. Sweden is a country, which has ratified the Genéveconvention 1954, and receives the asylum seekers. The great numbers of asylum seekers have caused among other things long time of waiting for the asylum seekers, sometimes up to 2-3 years. This implies some consequences both for the asylum seeker and for the community.

In this thesis I discuss and analyze the integration policy of the community Landskrona, if they have any at all and how they in that case use it in their daily work to counteract the obvious problems with segregation, racism and negative attitudes towards people with other ethnic background than Swedish.During the second half of the 20th century Sweden has received a lot of immigrants who built our country and contributed to the rich variety of people we see today. Landskrona was one of the towns who received a lot according to its size, and with the economic crisis in the 1990s it was easy to blame the immigrants for our own deteriorated situation.Today Landskrona is working for an implementation of integration policies in all institutions and organizations to make it a matter of course just like equality. It is not the ethnic background that is the problem; it is being an outsider and economically segregated that lead to resistance of the society. The community is prioritizing the four areas job for everyone, living, education and culture..

In 1988 the Swedish Social Democratic Party decided to reform the tax system. In this essay I analyse the motives behind their acting on a basis of the party strategic theories of Przeworski and Sjöblom. The reform commonly referred to as the tax reform of the century, was although they considered that it was a high risk project pursued together with the Liberal Party. The new tax system implicated a less progressive income tax scale, actions against tax avoidance and raised value-added tax. The empirical analysis is primarily based on memoirs written by the key actors.

Fenomenet med kvinnliga självmordsbombare är en relativt ny företeelse. De senaste åren har det dock visat sig bli allt vanligare i till exempel Ryssland och mellanöstern. Media utformar rapporteringen kring kvinnliga respektive manliga självmordsbombare olika. Diskursen är låst till uppfattningen om att mannen är norm och att det finns olika anledningar till varför kvinnor jämfört med män väljer att använda sina liv som vapen. Till exempel framhålls ofta en kvinnliga självmordsbombares skäl till handlingen som personliga.

Uppsatsen beskiver den europeisering av den svenska säkerhetspolitiska diskursen som har skett sedan det svenska inträdet i den europeiska unionen. Genom att utgå från konstruktiv teori förklarar arbetet hur normer inom det europeiska utrikes- och säkerhetssamarbetet (CFSP) förs över till den svenska säkerhetspolitiska diskursen. I arbetet framhålls att den svenska säkerhetspolitiken, efter det kalla krigets slut och Sveriges medlemskap i EU, i allt större utsträckning börjat korrelera med den europeiska säkerhetspolitiska diskursen. Korrelation framträder framförallt när den svenska neutralitetspolitiken studeras, en politik som omvärderats sedan inträdet i EU. Uppsatsen belyser också hur både den svenska och den europeiska säkerhetspolitiska diskursen har förändrats över tid..

In the process of globalization, identity has become one of the central factors.An understanding of the difference that makes up our society has made thequestion of weather is it possible to envision a society where difference is thecommon ground, one that has been up for contest. To answer this we need to seeif this kind of democracy is possible at all. For this I?m turning to the socialmovments who while they are working close to the reality also can give us somereal answers. Therefore I have looked at how social movements adress identity,difference and conflict and concluded that three things are crucial in organizing ongrounds of difference.

There are lots of theories about participatory democracy, but rather few examples of how to create it in practice. In the 1930´s, scientists at the Chicago School, implemented some projects within the Chicago Area Project, with the aim to decrease the youth delinquency in the socio disadvantaged areas surrounding Chicago. In this thesis, I assess wether these projects, and in particular the one at the Russell Square Area, have some common features with the thoughts of two of the most famous participatory democrats, Carole Pateman and Benjamin Barber. My question is if the Chicago Area Project could be seen as an experiment in participatory democracy. I find that participatory democrats could benefit from the experiences of the Chicago Area Project.

What every theory of democracy has in common is a reference to ?a people? who are, in one way or another, collectively self-governing. Given that, surprisingly little attention has been paid to the so called boundary problem of democratic theory, or, in other words, the question of who should be included in the democratic community. Lately, the historically given boundaries have been questioned in favour of a cosmopolitan democracy. Still, little has been said about the boundary problem in general, especially from a theoretical point of view.

Uppsatsen granskar det avtal mellan Indien och USA som ingicks under 2006.Utifrån det rationella aktörsperspektivet har vi undersökt hur man kan förklara debeslut USA och Indien tog då de ingick avtal med varandra. Vi har använt oss avfyra grundbultar som utgångspunkt: målsättning, alternativ, valmöjligheter ochkonsekvenser. Med dessa fyra bultar har vi försökt förstå vilka för- och nackdelarIndien respektive USA haft när de ingick avtalet och hur de kan ha resonerat införundertecknandet av avtalet. Vi har också försökt se vilka konsekvenser avtalet kanha fått för icke-spridningsavtalet NPT och för andra länder i världen.Vi kom fram till att både Indien och USA agerat rationellt utifrån sinanationella intressen och att detta samarbete trots flera risker är betydande för bådaländerna och värt de uppoffringar som man gjort..

Utbildning har som regel inte fått hög prioritet av staten i Nicaragua. Det har bland annat medfört att analfabetism är utbrett samt att barn arbetar på gatan istället för att gå i skola. Syftet med uppsatsen är att undersöka vad det civila samhället gör för att förbättra utbildningssituationen i Nicaragua. Det civila samhället i Nicaragua arbetar med en rad olika projekt där utbildning är ett av dem. Vi har med hjälp av teorier om demokratisering och det civila samhället kopplat samman vikten av utbildning för att ett land skall gå mot att bli en konsoliderad demokrati.

Over the last years there has been a considerable change in Swedish municipals. The number of municipals run by a rainbow coalition, a coalition made up of parties from different political blocks, has increased dramatically. Despite this clear pattern little research has tried to explain this increase. My thesis? aim is to try and clear the water around this subject by answering three questions about this type of coalitions.

Den 1 januari 1994, samma dag som den Mexikanska staten blev medlem i frihandelsavtalet NAFTA, kunde man höra ett ?¡Ya Basta!? runt om i delstaten Chiapas i sydöstra Mexiko. Denna uppsats behandlar den Zapatistiska motståndsrörelsen utifrån gramsciansk och neogramsciansk teoribildning för att förklara deras kamp som en reaktion på den rådande neoliberalistiska ekonomiska globaliseringen. Genom att studera deras ideologi och handlingar så menar vi att de utgör en del av ett kontrahegemoniskt motstånd beläget inom den nya globala anti-globaliseringsrörelsen som i sin tur utgör en del av det globala civila samhället. Zapatisternas struktur och metod har, som ett resultat av den ekonomiska globaliseringen, omvandlats och anpassat sig för att kunna föra sin kamp och visa på att alternativ till neoliberalismen existerar..

The aim of my study is to critically analyse the discourse behind two different integration projects in Sweden, by using post colonial theory. My hypothesis is that many projects intended for increased integration includes a view of immigrants as the ?Others? which can be seen in how one talks about integration and culture in the discourse behind integration projects.The first of these two projects aims at increased diversity in the cultural sphere, organized on at state level. The purpose of the second project is to increase the communication and results for schools in areas with a high rate of immigrants in Malmö. In my study I make a discourse analysis of the discourse behind these two projects and study how they are motivated and how one conceptualise culture and integration in these documents.

Syftet med denna uppsats är att påvisa de likheter som finns mellan det kommunistiska KPML(r)/RKU och det nazistiska NSF i deras kritik mot den representativa demokratin. Uppsatsen bygger på en komparativ ideologianalys. materialet består av artiklar, rapporter och partiprogram som publicerats på Internet. I teoriavsnittet stödjer jag mig på Dahls och Lipsets problematiseringar av fenomenet demokrati- extremism och relationen mellan olika typer av extremism. Undersökningen visar att de nutida "vänster"- och "högerextremisterna" har mer gemensamt än vad som kan anas.