Klimatkonventionens ramverk, om att stabilisera graden av växthusgaser i atmosfären på en nivå som minskar människans påverkan på den globala uppvärmningen, fick i Kyoto 1997 ett protokoll som innebar bindande krav för ratificerande länder. Kyotoprotokollet trädde i kraft 2005 med resultatet att samtliga OECD-länder, exklusive USA och Australien, accepterade differentierade åtaganden om att sammantaget minska sina växthusgasutsläpp. Undersökningen utgår från detta faktum och med en jämförande studie mellan Sverige och Australien, genom teorin liberal institutionalism, syftas till att frambringa ett svar på huruvida Kyotoprotokollet är ett effektivt internationellt samarbete ur implementeringssynpunkt. Det empiriska materialet är hämtat från lagtexter och policydokument. Resultat och analys visar att Kyotoprotokollet är effektivt i avseendet att det har bidragit till uppkomsten av en omfattande universell diskussion som har påverkat även ett icke-ratificerande land som Australien att mer aktivt minska sina växthusgasutsläpp.

I denna uppsats söker vi genom att jämföra en före detta kommunistisk auktoritär stat, exemplet Polen, med en före detta fascistisk auktoritär stat, exemplet Portugal, finna svar på om en socialistisk ideologi gynnas mer i ett före detta fascistiskt system samt, som en bifråga, om dessa stater genom sin historiskt starka koppling till respektive ideologi påverkats i sin omvandling till moderna demokratier.Vi uppnår genom att komparativt studera länderna med inriktning på diktaturens art och medel, de religiösa kopplingarna, övergångsstyret, systemförändringar efter revolutionerna och framför allt dagens partier och deras utveckling våra resultat.Genom arbetets gång kom vi fram till slutsatsen att någon skillnad mellan attityderna till en sccialistisk ideologi inte kunde kopplas till den auktoritära regimen, utan snarare är resultat av internationell påverkan och politiska strömningar bland befolkningen. En viss påverkan av regimtypen på demokratiseringsprocessen kan skönjas, men inte tillräckligt för att få entydiga resultat i denna uppsats..

Uppsatsens problemområde är institutionellt utvecklingssamarbete. Med hjälp av den institutionella teorin problematiseras institutioners normativa och kulturella förankring och därmed den värdebaserade komplexitet som lätt uppkommer vid utvecklingssamarbete. Fokus ligger på förvaltningsbistånd. Den första delen av uppsatsen berör problemområdet på en konceptuell och generell nivå, vilka värden Sverige vill exportera i det institutionella förvaltningsbiståndet. Dessa värden analyseras sedan via ett antal verktyg från den institutionella teorin.

The aftermath of colonization, culture diversity and the recognition of the ownidentity - living in a country which has the role of a former colonizer has got consequences in the multicultural French society. These consequences can be seen studying the politics, the education and the history of that country. In this bachelorthesis I discuss the aftermath of French colonization with a focus on how the French cultural identity can be explained in defining colonialism in French lawmaking. The aim is to understand the definition of the own cultural identity from a postcolonial perspective and what meaning the multicultural society has for this definition. This is an issue which can be seen in politics as well as ineveryday life, and to make an understanding of it, I study how French politicians are representing their country's role as a former colonizer in a postcolonial era.

In the past years the traditional donors of development assistance have been increasingly aware of changes in the donor landscape. This as emerging economies like China and India has undergone a transition from recieving aid to becoming emerging donors. By identifying and comparing ideas, beliefs and interests pursued using foreign aid between so called emerging and traditional donors, the greater purpose of this thesis is to take a closer look at the alleged changes in the world order. The starting point is Goldstein & Keohanes framework of the impact of ideas and interests in foreign policy and the one of K.J Holsti about institutions as markers metrics of change. The results show that there is no vast difference in interests but a detectable difference in the ideas behind foreign aid.

Den europeiska identiteten har blivit en viktig del i EU:s ambitioner att skapa ett större förtroende hos medborgarna. Genom att betona de humanistiska värderingarna, den västliga kristenheten och den liberala demokratin konstruerar EU en europeisk identitet, där "Turken" sedan länge varit Europas "Andre" vars egenskaper har ändrats i takt med Europas förutsättningar.Turkiet har, trots att det i år är tjugo år sedan de ansökte om fullvärdigt medlemskap, fortfarande inte blivit medlemmar i EU. Även om de förelegat politiska och ekonomiska hinder för Turkiet så har man de senaste åren haft en positiv utvecklingstrend. Denna uppsats undersöker hur Turkiets medlemsförhandlingar till EU och den debatt som kringgärdat förhandlingarna kan förstås i förhållande till skapandet av den europeiska identiteten. Genom att undersöka bland annat tal och uttalanden av centrala aktörer i EU kan vi identifiera hur en diskurs som lyfter upp vissa värden som är grundade på en viss historisk och kulturell utveckling har blivit gällande.

Studien behandlar orsakerna till inbördeskriget som bröt ut i Libanon 1975. Fokus ligger på att förklara varför polarisering sker mellan etniska grupper, i detta fall religiösa grupper då kriget huvudsakligen stod mellan kristna och muslimer. Studien baseras på den socialkonstruktivistiska synen på etnicitet, vilken innebär att etnicitet är socialt konstruerat och föränderligt. Detta medför att olika omständigheter kan orsaka att gränserna mellan etniska grupper ändras. Undersökningen behandlar tre faktorer som kan ha ökat motsättningarna mellan de religiösa grupperna i Libanon.

Den 4 oktober 2004 beslutade socialdemokraterna i Sverige och dess samarbets-partier i kärnkraftsfrågan att Barsebäck skulle stängas under 2005. Beslutet startade en mediedebatt i både Danmark och Sverige kring kärnkraften som tidigare varit död. Med en komparativ argumentationsanalys har vi studerat två danska respektive två svenska dagstidningar för att jämföra debatten mellan länderna. Sverige och Danmark har olika demokratiska utgångspunkter i frågan om Barsebäck. Skillnaden är att svenskarna är inkluderade i demos medan danskarna står utanför i denna bemärkelse.

This study is mainly critical-theoretic and explores the theoretic jungle of the concept of intersectionality with the use of Post-colonial and Feminist theories. The purpose of the thesis is also to investigate the concept of intersectionality further by looking upon its practical use as theoretic tool. This is performed in a discourse analysis of two programs developed by Swedish Liberal Party autumn of 2005. Another purpose is to discuss the multiculturalist dilemma as well as the phenomenon of a hegemonic western Feminism. One conclusion of this thesis is that the use of intersectionality is not unproblematic.

Den unika situation som uppstod i samband med Sovjetunionens upplösning i början av 1990-talet berikade världen med flertalet nya stater. Flera av dessa var mycket lika vad beträffar gemensam historia, etnisk sammansättning och förutsättningar att börja bygga upp sitt land. Hur kommer det sig då att två väldigt lika länder som Ukraina och Vitryssland går olika öden till mötes? Ukraina är idag en nation som är på väg att konsolidera demokrati i landet medan Vitryssland mer eller mindre är en fulländad diktatur.Genom att studera ländernas språk och identitet, samt det civila samhällets utveckling, finner vi att båda dessa faktorer haft en stor betydelse för ländernas utveckling. I Ukraina har utvecklingen inom båda dessa områden nått längre än i Vitryssland.

I filmen Darwins mardröm skildras fiskeindustrin i Victoriasjön och dess kopplingar till illegal vapenhandel. Denna handel påverkas och möjliggörs av ekonomiska och politiska aktörers intressen, vilka har rötter som sträcker sig över staters gränser. Vi har, genom en kvalitativ textanalys, analyserat intervjuer i filmen och funnit att både regeringar, transnationella nätverk och företag gör ekonomiska förtjänster på vapenhandelns fortgående. Tillkortakommanden i de nationella och de internationella lagar och förordningar som reglerar denna handel innefattar korruption och organiserad brottslighet. Enligt Mary Kaldor är termen nya krig användbar för att förklara och förstå de förändringar som på senare tid skett inom krigsföringen, vilka kan härledas till en ökande transnationell sammanbundenhet.

Denna teoriutvecklande studie syftade till att svara på frågan: Hur kan terroristorganisationer fortleva i demokratiska stater? Genom att applicera befintliga teorier på de två empiriska fallen; konflikten mellan Storbritannien och IRA och konflikten mellan Spanien och ETA ämnade studien att analysera och förklara vilka aspekter i den demokratiska staten som resulterar i terroristorganisationers fortlevnad. Det empiriska material som använts är främst teorier om rättfärdigande eller icke-rättfärdigande av terrorism, teorier som förklarar var organisationen och den enskilde terroristen finner motivation samt teorier om hur stater kan förebygga och motarbeta terrorism och vilka dilemman detta medför. Då teorierna tillämpats på de empiriska fallen har utfallet visat att när kampen kan anses vara rättfärdigad samt terroristorganisationen och dess medlemmar funnit tillräcklig motivation utgör detta en av fortlevnadens två baser. Den andra basen utgörs av staternas svårighet att välja mellan att agera eller inte agera samt att väga mellan hård lagstiftning och upprätthållandet av en demokratisk rättsstat.

This essay studies the relationship between politicians and municipal chief officers from the point of view of the bureaucracy and its role in democracy and the substance of the chief position. I conducted interviews and observations with politicians and senior officials from the local public administration in Bromölla. The roles of the chief officer and politicians have certain common characteristics which makes it difficult to separate them. Senior officials working full time in contrast to part time politicians give them an advantage in the political process. Budget cut backs both enhance the role of politicians and chief officers in the administrative organisation.

This thesis is dedicated to analysing the relationship between Islam and democracy and the role played by Civil Society in a process towards democracy. This theme is further elaborated through a comprehensive study of three modern Muslim intellectuals: Abdolkarim Soroush (Iran), Hasan Hanafi (Egypt), and Tariq Ramadan (Switzerland), and their thoughts about and views on Islam and democracy. Islam has often been portrayed in a stereotype manner where all forms of change are seen as impossible. The aim of this study is to go beyond this vision and instead focus one the role of Islam in processes of development and new forms of interpretation concerning democracy.The thesis is divided into three parts. The first part deals with the relationship between Islam and democracy.

AbstractLarge states are not as interdependent as small countries are. Due to the extent of the home market, producers in large countries can sell the greater part of their products at home. Accordingly large countries become less dependent of other states. Large states are consequently in a better position to promote their self- interests internationally than smaller states are. Applying this reasoning on a large state such as France I come to conclude that she probably exerts this policy of self- interest in an area like free trade.