Riksdagen antog 1990 regeringens proposition om ansvaret för skolan. Beslutet innebar en klarare ansvarsfördelning mellan staten och kommunerna när det gäller verksamheten inom exempelvis grundskolan. Denna nya mål- och resultatstyrning innebär att riksdag och regeringen anger nationella mål och riktlinjer för arbetet i skolan. Målen skall gälla för alla skolor och skall garantera att utbildningen i landet blir likvärdig. Inom dessa ramar som staten anger är det kommunerna som har huvudansvaret för verksamheten.

AbstractWhy don't (some) regimes with formal democratic features undergo transition to democracy? Which are the internal dynamics of these regimes that can offer comprehension to this state of affairs? The main purpose of this thesis is to advance the above questions, and, on a lower level of abstraction, examine the case of Egypt. The Egyptian regime is characterized by, for instance, a multiparty-system, steps toward economic liberalization, and some level of persistent state opposition, and has been considered on the way to liberal democracy, but can still hardly be estimated as such.Thus, the thesis takes part in a theoretical framework on democratization, and further analyzes the case of Egypt on grounds of socioeconomic development, political culture, and class configuration. By this contextual approach, the thesis adduces that a low level of modernization, an incomplete democratic political culture, and a bourgeoisie supported by the state are impending significant factors. The thesis additionally remarks on the interconnection of the adopted theories, and discusses a potential need for new theoretical propositionsA secondary aim of the thesis also gives some insights into the concurrence of regime stability and the absence of democracy in, what often could be labelled, authoritarian regimes.

In order for any society to exist there must be a sense of belonging. In other words "We" need to be made distinctive and differentiated from "the Others". The aim of this thesis is to examine the processes behind the making and upholding of collective identities and the consequences of doing so. Theories regarding stereotypes, enemy images, power over the discourse and glocalization have therefore been applied to an empirical example in the form of a case study.The study is made on the municipality of Laxå in Sweden. Representatives on assumed key positions have been interviewed on their and Laxå's inhabitants views on the asylum seekers in the community between the years 1986 and 2005.Yet another aim of the thesis is to examine the possible connection between the perceived collective identity and the decision to close down the asylum facility in Laxå.

"Gömd men inte glömd" är resultatet av en studie av demokratin i socialförvaltningen i Lunds kommun. Genom att besvara frågeställningen: "är förvaltningen demokratisk?", utgör denna uppsats en djuporienetering i hur förhållandet mellan förvaltning och demokratin bör se ut och om detta efterlevs i praktiken. Studiens första del är av normativ karaktär där vi fastställer en demokratinorm genom den rådande vetenskapsdiskussionen kring demokrati samt med lagen som normkälla. Andra delen utgörs av en empirisk studie som består av intervjuer med politiker och förvaltningspersonal samt textanalys av riktlinjer för hur förvaltningsarbetet bör bedrivas.

Sweden has been a member of the European Union since 1995 and the power of the organisation to make decisions has increased over the years in a rate which hasn?t been followed by an equally increase in democratization. This is partly due to the lack of participation in the decision making process and at the national level the citizens don?t possess enough channels to compensate the loss of influence. To solve this democratic dilemma, more and more countries are turning to the referendum.

In contemporary global environmental governance stakeholding, as a means for defining legitimate participants in democratic decision-making, has become of great importance. In this essay I deploy the concept of ?the stakeholder perspective? to denote arguments that all stakeholders ? defined as carriers of particular interests ? should be able to participate in political decision-making affecting their interests. The purpose of the essay is to analyze the stakeholder perspective's potential to change environmental politics. Departing from the philosophy of Heidegger, I develop a theoretical approach that separate the concept of the political from that of politics.

On the third of August 2002, in the middle of the ongoing Swedish election campaign, Lars Leijonborg beeing the leader of Folkpartiet (the Peoples Party) presented the partys new intergration programme for foreign nationals. One of the proposals was to instigate a language test for all immigrants seeking to obtain Swedish citizenship. This thesis addresses the medial debate that followed the proposal in the daily press. Using discourse analysis and postcolonial theory this thesis looks into the fact that there were not unity in the wake that followed the language test proposal resulting in one medial and one popular discourse. The newspapers investigated were largely negative in their tone, whereas on the opinion pages, the view of the people seemed much more positively inclined.

The purpose of this essay is to present, from a theoretical framwork about regional democracy, possible methods to handle the regional democratic problems in Östergötland in Sweden and to investigate the opinion of the political parties regarding this issue. Both the national and the local/regional level are investigated. The contents of the essay is based on literature studies and interviews of politicians in Östergötland. Regional democratic problems that is discussed are the political responsibility and the power distribution between the political actors on the regional level. A solution of the problem could be to organize the regional society structure in accordance with one of the following organization models"Statligt regionalt ansvar","Kommuner i samverkan"or"Regionalt folkstyre".

Sedan det kalla krigets slut har en förändring i konflikters karaktär ägt rum, från mellanstatliga till inomstatliga, varav alltfler idag beskrivs som "etniska". Arend Lijpharts teori om "consociational democracy" ger en lösningsmodell för att skapa och behålla en stabil demokrati i ett pluralistiskt samhälle. Han identifierar fyra grundläggande element för teorins tillämpning: grand coalition, proportionalitet, ömsesidigt veto och federalism.Just nämnda teori prövar vi på Malaysia - som har ansetts vara en "consociational democracy" - för att kunna dra slutsatser om dess för- och nackdelar. Dessa erfarenheter använder vi sedan för att modifiera och applicera teorin på Sri Lanka, i syfte att ge ett konstruktivt förslag till att minska de etniska motsättningarna där.En "consociational democracy" har visat sig vara svår att i sin helhet omsätta i praktiken, eftersom förutsättningarna för dess optimala effekt är tämligen orealistiska. Vi anser dock att vissa delar kan vara fruktbara för att minska etniska motsättningar i pluralistiska samhällen..

The aim of this study is to analyze the process of an agenda setting and see how a specific issue came to materialize on the security policy agenda. The empirical goal of the study is to see why Sweden chose to participate in the EU-led operation to Chad, and how that process came to be? The analysis is based upon Kingdon's multiple streams theory (2003) where he distinguishes the process into three streams. Central for his theory is the coupling of these streams and the importance of a policy entrepreneur. I complement Kingdon's theory of policy entrepreneurs by taking inspiration from Hinnfors (1995), Gustavsson (1999) and especially Eriksson (2000) and their analysis of policy change and agenda setting.

Denna uppsats utgår från ett intersektionalitetsperspektiv, där det teoretiska och metodologiska ramverket utgörs av en diskursiv maktanalys som betonar interaktionen mellan etnicitet, klass, genus och sexualitet i förhållande till makt. Framväxten av en svensk storstadspolitik beskrivs med tonvikt på utvecklingen från slutet av 1990-talet fram tills i dag. Storstadspolitiken poängterar vikten av en långsiktigt hållbar utveckling för storstäderna och dess invånare. Städerna bär på ? det dubbla åtagandet? d.v.s.

Syftet med denna studie är att ta reda på vad som gör att Ukraina lyckats bli en erkänd demokrati samtidigt som Vitryssland förblir en auktoritär diktatur. Vi ska i denna jämförande analys titta på de demokratiseringsprocesser som ägt rum i de båda länderna. Vi kommer lägga energi på staten, det civila samhället och globaliseringen. Vår analys visade att det efter självständighetsförklaringarna fanns auktoritära tendenser båda länderna. Trots att Kutjma så tidigt som 1998 tog avstånd från ett direkt auktoritärt styre liknande det i Vitryssland förblev Ukraina en semi-diktatur fram till den orangea revolutionen då landet fick en ny chans att bygga demokrati.

This essay is essentially an analytical comparison of economic and democratic values. The purpose of this is to understand whether or not a conflictof values is in effect, given that democratic values have been expressed as highly desirable and in need of reinforcement while simultaneously economic values in the shape of New Public Management enjoy widespread acceptance andimplementation.Denna text utgör ett försök att ställa demokratiska och ekonomiska värden mot varandra för att se om värdekonflikt föreligger i en situation då demokratiska värden uttryckts som önskvärda och i behov av förstärkning och där New PublicManagement, ett reformprogram som i grunden utgör ett försök att införa mekanismer för styrning och organisation som byggts på marknadsekonomiska värderingsprinciper i stor omfattning genomdrivits inom offentlig sektor. I texten förs ett resonemang som når fram till slutsatsen att en värdekonflikt faktiskt på sätt och vis kan sägas föreligga mellan demokratiska och ekonomiska värdena om ekonomisk effektivitet inom offentlig sektor behandlas mindre som ett medel för demokrati, än som ett mål i sig självt. Frågan visar sig i slutändan handla om användandet av en ny normativ logik som inte är fullt kompatibla med den kontext den försöks infogas i..

Ett nytt globalt system, inte nytt i tiden, dock i omfattning och påverkan, håller på att förändra maktordningen och de politiska relationerna så som vi känner dem. Detta innebär bland annat att ansvarsfördelningen mellan offentliga och privata aktörer blir mer oklar och tar nya former. Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR) syftar på det etiska ansvar företag bör ta för sin verksamhet, såväl inom den egna organisationen som i det omgivande samhället. Den frågeställning den här uppsatsen söker besvara gäller varför CSR blivit en allt viktigare del av företagens policy? Uppsatsens fokus ligger på globaliseringsteori och slutsatsen blir att förklaringarna till CSR kan delas in i såväl etiska och praktiska, som kosmopolitiska.

Due to globalization, decentralization and the capitalist system's need to physical location cities have become increasingly important economic spheres during thee last decades. City mayors are seen as increasingly important actors, who can shape the future economic development of their cities through networking with businesses and strategic policy development. Therefore several European countries have introduced mayor reforms to enable mayors to take a bigger responsibility for the local development. These reforms raise interesting questions concerning what leadership changes they produce at the local level and if there is a difference between local leaders and leadership in different countries. This paper further explores the connection between the local leader and the locality since this relationship often has been neglect in studies concerning mayor reforms.