Syftet med denna studie Àr att undersöka hur en pedagog arbetar med datorn som verktyg i den tidiga lÀs- och skrivinlÀrningen, vilka för- och nackdelar pedagogen ser med arbetssÀttet, samt elevernas attityder till arbetet. Undersökningen Àr en fallstudie av en pedagogs sÀtt att arbeta med Tragetonmetoden. SÄvÀl observationer som intervjuer av pedagogen och elever har genomförts.Resultatet visar att pedagogens sÀtt att arbeta med datorn som verktyg kompletteras med andra lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder och Tragetonmetoden utgör sÄledes ett av flera sÀtt för eleverna att lÀra sig lÀsa och skriva. Resultatet visar att pedagogens instÀllning till datorn pÄverkar huruvida den anvÀnds för lÀrande och hur vÀl arbetet vid datorerna utvecklas. Pedagogen menar att eleverna lÀr sig skriva lÀttare och snabbare med hjÀlp av datorn och att arbetet pÄ datorn Àr lÀtt att nivÄanpassa efter varje elevs behov.

Under vÄren 2012 har jag skrivit lÄtar utifrÄn olika givna förutsÀttningar som jag sjÀlv har valt. De olika givna förutsÀttningarna för lÄtarna har varit: ?ReferenslÄt?- Jag skriver en lÄt med inspiration hÀmtad frÄn en redan befintlig lÄt ur min skivsamling. ?ABAB form?- LÄten ska endast bestÄ av tvÄ formdelar.

Syftet med denna uppsats Àr att studera fyra gymnasieungdomars instÀllningar till skrivande och respons i skolan och pÄ bloggar. I Àmnesplanen för svenska som trÀder i kraft hösten 2011 stÄr det bland annat att undervisningen i svenska ska ? stimulera elevernas lust att tala, skriva, lÀsa och lyssna och dÀrmed stödja deras personliga utveckling? samt ?syfta till att eleverna utvecklar sin förmÄga att kommunicera i tal och skrift(?)?. I uppsatsen undersöks hur ungdomarna tycker att de motiveras till att skriva i skolan och nÀr de skriver blogg samt vad de anser om skrivande och respons i skolan och nÀr de skriver blogg. Ungdomarna har intervjuats genom kvalitativa intervjuer.

I denna studie beskriver och analyserar vi lÀrares uppfattningar om att skriva sig till lÀsning med hjÀlp av datorn. I vÄr bakgrund ligger fokus pÄ lÀsning och skrivning och dÀr finns en presentation av olika metoder för att lÀra sig lÀsa och skriva. Presentationen avslutas med en beskrivning av Tragetons modell som Àr Àmnet för denna undersökning. Eftersom vi Àr intresserade av lÀrarnas uppfattningar har vi valt att genomföra kvalitativa intervjuer med tre lÀrare som tillsammans med sina elever arbetar enligt ovanstÄende modell. Resultatet visar att lÀrarna tycker att det Àr en bra modell som ger en god lÀs- och skrivutveckling.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att vi ville genom utomhuspedagogik ge möjlighet för barns utveckling och lÀrande inom matematik och undersöka barns uppfattningar om matematik. Vi har planerat och genomfört matematikaktiviteter i utomhusmiljö. Verktyg som anvÀnts för dokumentation i utvecklingsarbetet var ostrukturerad observation dÀr vi förde anteckningar. Vi planerade och genomförde 12 aktiviteter under fyra tillfÀllen pÄ en förskola. I barngruppen ingick tio femÄringar.

Under lÀsÄret 2006/2007 deltog 23 lÀrare frÄn sju olika skolor i PiteÄ kommun i ett lokalt utvecklingsarbete Att skriva sig till lÀsning. Projektets syfte var att introducera nya strategier i elevers tidiga skriv- och lÀsutveckling som innebar att eleverna samarbetar vid datorn för att lÀra sig skriva och lÀsa. Som hjÀlp i starten av förÀndringsprocessen fick lÀrarna under implementationsÄret del av olika insatser, bland annat pedagogisk grupphandledning, sÄ kallade kollegiesamtal. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares tÀnkande och agerande i det fortsatta utvecklingsarbetet efter sjÀlva implementationen. I studien intervjuades Ätta lÀrare via e-post.

Denna studie har vi gjort för att beskriva och ge en förstÄelse för elevens lÀrande i skriv- och lÀsprocessen med datorn som verktyg. Bakgrunden bygger till stor del pÄ tidigare forskning om olika aspekter kring lÀs- och skrivinlÀrning. Vi belyser Àven datorns betydelse i klassrummet och olika lÀs- och skrivinlÀrningsmetoder dÀr metoden ?Att skriva sig till lÀsning? har en central del. Undersökningen genomfördes pÄ fyra skolor i PiteÄ kommun som ingÄr i CMiT:s projekt ?Att skriva sig till lÀsning?.

Syftet med examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur barn lÀr sig att skriva med hjÀlp av datorn i en förskoleklass och en förstaklass. FrÄgestÀllningarna som jag utgÄr frÄn Àr: Hur anvÀnds datorn i den tidiga skrivundervisningen? Hur uppfattar barnen skrivandet pÄ datorn? Undersökningen Àr en fallstudie av de tvÄ klasserna dÀr jag har observerat och intervjuat barnen och lÀrarna.Hur lÀrarna arbetar med datorn i den tidiga skrivundervisningen visar sig ha stor betydelse för hur arbetet vid datorerna upplevs och fungerar. I arbetet med skrivande pÄ datorer tillÄts varje barn eller elev att utvecklas i egen takt oavsett utgÄngspunkt. Genom att samarbeta vid datorn lÀr barnen och eleverna sig av och med varandra.

VÄrt syfte med studien var att undersöka barns uppfattningar om lÀsning och skrivning, dÀr vi utgick frÄn frÄgestÀllningarna varför, hur och nÀr. TillvÀgagÄngssÀttet för att besvara vÄra frÄgestÀllningar var av kvalitativ art, dÀr 16 barn intervjuades. Barnen befann sig i Ärskurs tvÄ i en skola i KalmaromrÄdet.Resultatet visade att de flesta barn förknippade syftet kring att lÀra sig lÀsa och skriva till framtiden eller vuxenlivet. Majoriteten av barnen upplevde att de lÀste och skrev bÄde hemma och i skolan, dock skiljde det sig Ät vad gÀller mÀngden lÀsning som skedde i respektive miljö. En differens kunde Àven ses i vad de skrev om, beroende pÄ om de var hemma eller i skolan.

Kravet pÄ dokumentation av elever har ökat starkt sedan den mÄlstyrda skolan infördes. Skolorna ska skriva individuella planer för varje elev samt ÄtgÀrdsprogram för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Konkurrens mellan skolor om resurser gör att rektor kan kÀnna sig tvungen att problematisera elevens tillkortakommanden ytterligare dÄ skolan ansöker om sÀrskilt stöd.LitteraturgenomgÄngen visar att behovet av att skriva om elever som faller utanför vad samhÀllet för varje tid ansett normalt, har funnits alltsedan folkskolan startade. Elever som inte kunde följa med i skolan eller hade ett avvikande beteende sÀrskiljdes, exkluderades, och blev placerade i hjÀlpklasser eller pÄ institutioner. Idag har vi en skola för alla och inkludering Àr ett honnörsord.

VÄrt arbete var att skriva en handledning för att studenter och lÀrare snabbt ska komma igÄng med programmet Altium Designer 6 och utvecklingskortet som Institutionen för Teknik och Naturvetenskap (ITN) har.Utrustningen som vi anvÀnt heter Altium Designer LiveDesign Evaluation Kit. Det Àr ett paket bestÄende av ett utvecklingskort som Àr försett med en FPGA-krets. FPGA (Field Programmable Gated Array) Àr en krets innehÄllande logiska komponenter.Denna krets kan man programmera till olika logiska funktioner med sprÄket VHDL. För programmering anvÀnds programmet Altium Designer 6 I vÄr handledning finns information om utvecklingskortet, lite om hur det hÄrdvarubeskrivande sprÄket VHDL Àr uppbyggt.Rapporten innehÄller sedan steg för steg beskrivningar av hur man gÄr till vÀga för att programmera och provköra enklare VHDL-exempel frÄn programmet Altium Designer 6. Allt för att man snabbt ska fÄ grunderna sÄ man kan skriva egna program..

NÀr fler och fler vÀljer att lÀra sig programmering kan det vara bra att öva pÄ attlösa problem, genom att skriva funktioner som sedan kan testas för att se omanvÀndaren har lyckats. Function Practice Àr en tjÀnst för att kunna öva programmeringpÄ just detta sÀtt, genom att lösa uppgifter med att skriva funktioneri olika programmeringssprÄk, de sprÄk som kommer kunna anvÀndas ÀrJava, C++ och Python. Det ger Àven ett lÀtt och smidigt sÀtt att skapa sÄdanauppgifter. Syftet med projektet Àr att utveckla denna tjÀnst, genom att skapa enwebbtjÀnst som kan kompilera och köra funktioner för de olika sprÄken, enhemsida som anvÀndarna kan skriva och testa kod pÄ, samt ett sÀtt att definierauppgifterna som ska lösas, detta testas sedan med hjÀlp av ett anvÀndartest i enmindre grupp för att se om hur anvÀndarvÀnlig den Àr, samt att funktionalitetentestas och jÀmförs med nÄgra tidigare lösningar. TjÀnsten testas för att se om ytterligaresÀkerhet behövs genom att försöka att köra kommandon pÄ vÀrdsystemet.Slutsatsen av projektet Àr funktionaliteten bakom tjÀnsten fungerar dock atthemsidan behöver vara lite tydligare för att den ska vara mer anvÀndarvÀnlig,samt att anvÀndaren borde kunna fÄ felmeddelanden utifall nÄgot inte fungerarför att de lÀttare ska veta vad de behöver göra.

I denna uppsats har jag valt att skriva om unga kvinnors tankar kring karriÀr, familjeliv och identitet. Dessa Àmnen Àr saker som jag tror att de flesta upplever eller har upplevt att det finns mÄnga tankar och frÄgor kring, och jag vill genom min studie ge dessa kvinnors bild av hur man fÄr livspusslet att gÄ ihop och hur tankar kring identitet, karriÀr och familjeliv kring detta kan se ut. Jag kommer att skriva om detta utifrÄn tvÄ synsÀtt, dels frÄn det individuella planet, dÀr jag utgÄr frÄn mina intervjuer och berÀttar om mina informanters tankar, dels ur ett bredare perspektiv dÀr jag sÀtter informanternas berÀttelser i ett större samanhang, men fokus pÄ unga mÀnniskors situation i Sverige..

LÀxor har alltid varit en del av skolan och synen pÄ lÀxor under Ärens gÄng varierat historiskt. FrÄn början av 1900-talet var lÀxor viktiga för fostran och lÀxor har handlat om fakta som ska nötas in. Under 1940- talet dyker kraftiga motreaktioner dyker upp mot lÀxor. 1962 skrivs lÀxor in i lÀroplanen och de var mycket detaljerat skrivet för hur lÀxorna ska utföras. Inom Lgr80 fÄr lÀxan ett uppsving och en strÀngare ton, men i och med Lpo94 sÄ skrivs lÀxor ut ur kursplanen.

Vi, Linda Runvall och Satu Parantainen, har gjort vÄrt examensarbete för företaget Leine & Linde i StrÀngnÀs. De tillverkar pulsgivare som anvÀnds inom industrin. Examensarbetet bestod av att göra om en befintlig manual och skriva guidelines (riktlinjer) till Leine & Lindes personal.Under vÄrt examensarbete har vi anvÀnt oss av vÄra kunskaper inom informationsdesign. Rune Pettersson, professor i informationsdesign vid MÀlardalens högskola, beskriver Àmnet informationsdesign sÄhÀr:?In order to satisfy the information needs of the intended receivers information design comprises analysis, planning, presentation and understanding of a message- its content, language and form.