Uppsatsen handlar om ett projekt som Àgde rum pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Projektet syftade till att lÄta elever, frÄn olika kulturella bakgrunder, lÀra kÀnna varandra genom intervjuer. Fyra klasser med totalt 38 elever blev givna uppgiften att skriva ett personportrÀtt om den de intervjuade. Detta gav studenterna möjligheten att lÀra kÀnna varandra, samtidigt som de fick veta mer om respektive elevs kulturella bakgrund. Min del i detta projekt var att utvÀrdera resultatet genom att intervjua elever och lÀrare, för att se vad de tyckte om projektet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka anvÀndningen av konstverk inom svenskÀmnet. Syftet Àr Àven att ta reda pÄ hur man kan anvÀnda konstverk i svenskundervisningen samt om man kan anvÀnda konst som redskap för att utveckla sprÄket. Nio lÀrare som undervisar i grundskolan respektive gymnasieskolan har besvarat en enkÀt som behandlar Àmnet konstverk i svenskundervisningen. LÀrarna undervisar i svenska och/eller svenska som andrasprÄk samt andra Àmnen. I uppsatsen redovisas Àven en lÀromedelsanalys.

Den hĂ€r C-uppsatsen Ă€r en studie om dyslektikers kommunikativa interaktion med kompenserande specialgjorda datorprogram för trĂ€ning i sitt anvĂ€ndande av att skriva olika sorters texter. Ämnets olika nyckelord Ă€r det som Ă€r relevant för denna C-uppsats. Denna studies undersökningar har skett genom intervjuer med en speciallĂ€rare och en specialpedagog som Ă€r en form av experter pĂ„ detta omrĂ„de och kan extra fakta om de olika eleverna (respondenterna). De har intervjuats för att fĂ„ koll pĂ„ vad de tycker och anser om specialgjorda datorprogram som jag undersökt. De har Ă€ven fĂ„tt svara pĂ„ en enkĂ€t med liknande frĂ„gor som i intervjuerna. En annan metod som anvĂ€nds för denna C-uppsats Ă€r en sorts semiotisk kvalitativ innehĂ„llsanalys för att pĂ„visa hur de specialgjorda datorprogrammen ser ut. NĂ€r det gĂ€ller en sorts avlĂ€sning till resultatet har den skett med en avlĂ€sning av Shannon & Weavers kommunikationsmodell fast till en egen modell samt via en kvalitativ analys som beskriver de specialgjorda datorprogrammens uppbyggnad. Den frĂ€msta slutsatsen som fram kom Ă€r att denna C-uppsats kommit fram anvĂ€ndarnas/elevers och speciallĂ€rares och attityder och tankar kring sitt anvĂ€ndande av dessa specialgjorda datorprogram som Ă€r Oribi Spellright och Vital, via den egna omgjorda Shannon & Weaver modellen. Denna C-uppsats Ă€r relevant inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga omrĂ„det för den anvĂ€nder sig av Shannon & Weavers kommunikationsmodell samt en form av ett interaktionsmoment mellan mĂ€nniska och dator..

Studien tar sin utgÄngspunkt i kognitiva skrivteorier. Syftet med studien har varit att undersöka om handskrivnings- stavnings- och avkodningsförmÄga hade statistiska samband med textlÀngd och textkvalitetsamt om det fanns nÄgra skillnader mellan flickor och pojkar. Studien ville Àven se om det var bokstÀvernas lÀslighet eller om det var elevens förestÀllning om bokstavens utseende som hade betydelse för textlÀngd och textkvalitet. I urvalet ingick 38 elever i Är 2.Resultaten visade att förmÄga att snabbt skriva lÀsliga bokstÀver och att kunna stava ord hade samband med textlÀngd. TextlÀngd hade samband med textkvalitet, ordvariation och syntaktisk komplexitet.Handskrivning och stavning hade ett mÄttligt samband med innehÄllsliga aspekter av textkvalitet och de förklarade 60 % av variationen pÄ textkvalitet.Handskrivning och stavning hade starka samband med textyteaspekter av textkvalitet.

Syftet med denna studie Àr att bidra med en fördjupad förstÄelse för erfarenheter av att anvÀnda alternativa verktyg hos elever med dyslexi. Studien som Àr en kvalitativ undersökning bygger pÄ intervjuer av tre elever. UtifrÄn deras berÀttade erfarenheter har berÀttelser skapats. De har sedan analyserats med utgÄngspunkt i den sociokulturella teorin och resultatet har avslutningsvis diskuterats i relation till tidigare forskning.Resultatet av studien visar att elever, med hjÀlp av alternativa verktyg, artefakter, kan klara av det som ligger utanför deras förmÄga. Verktygen anvÀnds nÀr eleverna behöver stöd i sitt lÀrande nÀr det gÀller att lÀsa och skriva.

Vi har valt att skriva om skiftarbete och frÀmst hur man ska förebygga ohÀlsa i samband med det. Eftersom vi har valt ett yrke dÀr skift ? och nattarbete Àr ofrÄnkomligt, kÀnns det extra viktigt att veta hur kroppen kommer att reagera. MÀnniskan Àr och har alltid varit gjord för att arbeta pÄ dagen och sova pÄ natten. Detta innebÀr uppenbarligen en konflikt med nattarbetet och dÄ vill vi genom detta arbete fÄ fram kunskap för att minimera slitaget som uppstÄr pÄ kroppen.

Ordet dyslexi beskriver en person med svÄrigheter för ord, dys = svÄrigheter och lexia = ord. Dyslexi handlar framför allt om brister i det fonologiska systemet. BÄde miljö och biologi pÄverkar hur vÀl en elev lÀr sig lÀsa och skriva. Genetiska förmÄgor som t.ex. minne och förmÄga till koncentration, Àrvs samtidigt som olika förutsÀttningar i omgivningen blir avgörande faktorer.

Som lÀrare har vi mött mÄnga elever som upplevt svÄrigheter med att lÀsa och skriva, vilket har gett upphov till tankar kring hur svÄrigheterna pÄverkar elevernas sjÀlvbild och identitetsskapande. Syftet med studien Àr dÀrför att undersöka vilka erfarenheter elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter har av skolan för att bidra med kunskap om hur mötet med skolan pÄverkar elevernas sjÀlvbild och identitetsskapande. Genom att ha en utgÄngspunkt i en kvalitativ metod har vi intervjuat sex ungdomar i lÀs- och skrivsvÄrigheter i slutet av sin gymnasietid.  Vi ville fÄ en bÀttre bild av hur mötet med skolan pÄverkat dessa ungdomars syn pÄ sig sjÀlva, sina liv och sin framtid. Vi utgick frÄn forskning kring elever i lÀs- och skrivsvÄrigheter och teorier om identitetsskapande och sjÀlvbild. VÄr undersökning visar att eleverna har en positiv syn pÄ sig sjÀlva och sina möjligheter.

Vi har valt att skriva om kost och dess betydelse för fysiska och psykiska prestationer. VÄr framtid som polis kommer att stÀlla höga krav pÄ fysisk hÀlsa och förmÄgan att hÄlla skÀrpan under lÀngre tid. Kosten har en stor betydelse för att uppnÄ detta och vi tror att det finns ett stort intresse av att gÄ in djupare pÄ detta Àmne. Vi ska förmedla samt lÀra ut enkla sÀtt att stegvis förbÀttra och bli mer medveten om sin kosthÄllning. Poliser jobbar mycket skift och det kan vara svÄrt att sköta kosten pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt.

Hur bör man som pedagog bemöta barn som far illa i förskolan? [How should a teacher meet children exposed to maltreatment in preschool?] Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola Examensarbetet handlar om hur man som pedagog i förskolan bör agera vid misstanke om att ett barn far illa och hur man bör bemöta dessa barn i förskolan. Samtidigt vill vi belysa tecken pÄ hur ett barn kan fara illa och vad lagen sÀger. Vi kommer genom intervjuer försöka förstÄ hur vuxna, som kommer i kontakt med barn som far illa i sitt vardagliga arbete, anser att man bör hantera förhÄllandena kring barn som far illa. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med tre förskollÀrare, en specialpedagog, en polis, en socialsekreterare, personal pÄ BVC och en rektor pÄ en skola i ett socialt och ekonomiskt utsatt omrÄde.

Ledarskap finns pÄ flera platser i samhÀllet och kan se ut pÄ olika sÀtt. Det Àr nÄgot som alla kÀnner till eller har kommit i kontakt med pÄ ett eller annat sÀtt. Likt ord som lycka eller kÀrlek Àr ledarskap subjektivt och öppet för tolkning. Vissa hÀvdar att ledarskap Àr en medfödd förmÄga medan andra menar att det Àr en förmÄga som kan trÀnas upp. Ledarskapets speciella karaktÀr med sin skiftande betydelse och utseende fick oss att skriva det hÀr arbetet.

Denna uppsats undersöker dekadensens betydelse för Klas Östergrens generationsroman Gentlemen (1980). Syftet Ă€r dels att uppmĂ€rksamma ett hittills förbisett författarskap, dels att applicera en teori som kan belysa Gentlemen. FrĂ„gestĂ€llningen utgĂ„r dĂ€rmed ifrĂ„n hur dekadensen Ă„terspeglas i romanens huvudkaraktĂ€rsskildringar, samhĂ€llsstĂ€mningar och form.Uppsatsens dekadensdefinition grundar sig i Paul Bourgets ThĂ©orie de la decadence (1883), dĂ€r han skildrar samhĂ€llets, individens och sprĂ„kets förfall. UtifrĂ„n dessa tankar antar jag en bred dekadensdefinition som fokuserar mĂ€nniskans ambivalens inför att leva i en vĂ€rdemĂ€ssigt förfallen vĂ€rld. Dekadensteorin Ă€r dĂ€rmed utgĂ„ngspunkten för analysen dĂ€r jag genom nĂ€rlĂ€sning urskiljer framtrĂ€dande dekadenta drag.Framförallt betydande Ă€r den s.k.

Denna uppsats bygger pÄ ett fallstudium som genomfördes hösten 2006 i Mondulkiri,Kambodja. Fallstudien Àr av kvalitativ art och fungerar som metodologiska ramen föruppsatsen dÀr litteraturstudier och intervjuer ingÄr som instrument. Syftet med studien var attbelysa vad som motiverar vuxna bunonger till lÀrande samt att belysa hur de beskriver vadkunskap Àr för dem i deras kontext och hur de vÀrderar den pÄgÄendealfabetiseringsprocessen. För att uppnÄ studiens syfte genomfördes 15 intervjuer med vuxnabunonger bosatta i Mondulkiri samt litteraturstudier kring motivation, kunskapssyn ochalfabetisering. Intervjuerna genomfördes utifrÄn en kvalitativ metod.

Studiens syfte var att kartlÀgga vilka appar till smartphones/surfplattor som i störst utstrÀckning rekommenderas av sakkunniga pÄ omrÄdet till brukare med kognitiva svÄrigheter för att kunna hantera sin vardag. Underliggande frÄgestÀllningar var att undersöka vilka diagnos- och Äldersgrupper dessa appar vanligen rekommenderas till samt vilka alternativa kognitiva hjÀlpmedel som rekommenderas. KartlÀggningen har utförts som en totalundersökning med en huvudsakligen kvantitativ ansats och data samlades in via en enkÀt. MÄlgruppen för kartlÀggningen var de som arbetar med kognitiva hjÀlpmedel inom Sveriges landstings hjÀlpmedelsverksamheter. Svarsfrekvensen uppgick till 77 % (81 % av samtliga landsting).

I den svenska skolan Àr tendensen att dialogisk undervisning förbises till förmÄn för den monologiska undervisningen. Syftet med denna uppsats var dÀrför att studera hur den dialogiska undervisningen kan realiseras i svenska klassrum och samtidigt undersöka och analysera elevernas attityder till och upplevelser av att arbeta enligt den dialogiska undervisningen. Metoden för uppsatsens genomförande har varit kvalitativa studier i tvÄ klasser som lÀste svenska som andrasprÄk i Ärskurs 9. De kvalitativa studierna bestod av deltagande observationer av den i klassrummet dialogiskt organiserade undervisningen och kvalitativa forskningsintervjuer med sammanlagt fyra av eleverna. Uppsatsen har konstaterat att i de tvÄ observerade klassrummen har den dialogiska undervisningen realiserats genom att eleverna lÄtits integrera lÀsning av skönlitteratur med skrivande och samtalande samt genom en av lÀraren konsekvent anvÀndning av autentiska och öppna frÄgor, uppföljning och positiv bedömning.