Syftet med den genomförda studien var att undersöka vilka effekter lÀrarna kunde se att arbetet med ASL, ?Att skriva sig till lÀsning? gett i den pedagogiska praktiken, vilket innefattar effekter bÄde hos eleverna och hos lÀraren. I undersökningen ingick tio lÀrare i Är F-3 som deltagit i projektet ?Att skriva sig till lÀsning? lett av CMiT, centrum för media och IT sedan 2006. För att fÄ tillgÄng till lÀrarnas uppfattningar och erfarenheter valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer.

Undersökningen Àr fokuserad pÄ vilken relation lÀrare och elever har till skriftsprÄket. Vi har undersökt hur medvetna lÀrare och elever Àr gÀllande skriftlig korrekthet. Vi har Àven undersökt hur sociala medier och mobiltelefoner pÄverkar sprÄket. Hur eleverna stÀller sig till skriftsprÄket och om de bryr sig om att skriva korrekt Àr Àven nÄgonting som studien Àr riktad till. Vi har studerat vilka verktyg bÄde lÀrare och elever har till hjÀlp för att utveckla ett korrekt skriftsprÄk.

Detta examensarbete visar pÄ vilka faktorer somyngre elever finner motiverande nÀr det kommer till att skriva en skolblogg. Undermin senaste verksamhetsförlagda utbildning genomförde jag projektet skolblogg.Alla elever i Äk 5 fick starta varsin skolblogg. Under mina fem veckors praktiksÄ observerade jag att eleverna tyckte detta var ett roligt sÀtt att arbeta pÄ.Jag har intervjuat 12 av eleverna i denna klass för att ta reda pÄmotivationsfaktorerna till skolbloggsskrivandet. De faktorer som jag kom framtill Àr: att andra kan lÀsa, att fÄ göra nÄgot nytt och annorlunda, att fÄ mertid med datorn, att fÄ skriva, att kunna lÀsa klasskompisarnas skolbloggar, attfixa med designen mm. Kunskap om elevers motivation fÄr oss lÀrare att förstÄeleverna bÀttre vilket i sin tur leder till att vi kan anpassa undervisningen.Förhoppningsvis kan detta arbete leda till att lÀrare kan fÄ en insyn iskolbloggen som undervisningsmöjlighet och bidra till en förstÄelse för attInternet ger oss den möjligheten..

Studien syftar till att ta reda pÄ och redogöra för olika uppfattningar som förekommer bland elever i grundskolans tidigare Är om lÀsning och skrivning. De frÄgor som legat i fokus och som studien utgÄtt ifrÄn Àr nÀr, hur och varför de lÀr sig samt vad eleverna tycker om lÀsning och skrivning.DÄ studien kretsade kring elevernas individuella uppfattningar valdes intervju som metod, vilket Àr mycket vanligt i en kvalitativ studie dÀr individuella uppfattningar ligger i fokus. För att ta reda pÄ elevernas personliga uppfattningar kring de valda omrÄdena (se syftet) genomfördes intervjuerna utifrÄn förutbestÀmda frÄgor som eleverna fritt fick besvara med egna ord. Totalt genomfördes 26 enskilda elevintervjuer. Eleverna var jÀmnt fördelade över grundskolans tre första Är (Är 1-3) pÄ en speciellt utvald skola.Resultatet av studien visade att eleverna var positiva till att lÀra sig lÀsa och skriva, fÄ hade synpunkter pÄ den egna lÀs och skrivförmÄgan.

I detta projekt om barns skönlitterÀra lÀsning undersöks det om man kan öka barns lÀslust genom att göra dem delaktiga i en skapandeprocess av en bok. Projektet baseras pÄ barnens egna tankar och idéer. Genom att göra intervjuer med barn i Äldrarna 7-8 Är ville jag komma fram till vad barn helst vill lÀsa om och dÀrefter skriva och illustrera en barnbok. NÀr boken sedan var fÀrdig fick barnen lÀsa den, sÀga vad de tyckte och svara pÄ ifall de hade börjat lÀsa mer om de fick vara med i skapandeprocessen av böcker. Resultatet visade sig vara att barnen blev inspirerade och vill gÀrna skriva och illustrera sina böcker sjÀlva men att det förmodligen inte skulle öka deras lust att lÀsa.

Syftet med detta arbete var att undersöka möjligheter och problem som kan finnas med att kombinera en jazzkvartett med en strÄkkvartett, bÄde ur kompositionssynpunkt och frÄn ett bandledarperspektiv. För att undersöka det valde jag att skriva tre lÄtar i olika stil för jazzkvartett tillsammans med strÄkkvartett. Jag förde loggbok under arbetets gÄng för att kunna se tillbaka pÄ hur jag tÀnkte under den kreativa processen. I det hÀr arbetet beskriver jag processen frÄn att skriva musiken till att framföra den. Att kombinera en jazzkvartett med en strÄkkvartett skapade en intressant ensembleform med stora möjligheter.

BAKGRUND: Min utgĂ„ngspunkt inför arbetet med studien var att det satsas Ă„tskilligt i skolorna för att höja lĂ€sförmĂ„gan hos eleverna, eftersom denna förmĂ„ga pĂ„verkar de flesta av skolans Ă€mnen. Även förskolorna arbetar aktivt med att synliggöra sprĂ„ket i vardagen, men kanske inte alltid det skrivna sprĂ„ket. Efter att ha arbetat ett antal Ă„r inom förskolan har jag Ă€ven fĂ„tt en uppfattning om att arbetet med vĂ„ra yngsta barn allmĂ€nt inte alltid vĂ€rderas som lika viktigt, eller har samma prestige som arbetet med de Ă€ldre barnen.SYFTE: Syftet med studien var dĂ€rför att ta reda pĂ„ olika uppfattningar ett antal förskolebarn i Ă„ldrarna 2,5 till 5 Ă„r kunde ha angĂ„ende att lĂ€sa och skriva. Detta innebar att försöka fĂ„ fram hur barnen sjĂ€lva resonerade i Ă€mnet. Avsikten var ocksĂ„ att synliggöra vikten av den professionella personalens arbete nĂ€r det gĂ€ller skriftsprĂ„klig stimulans, Ă€ven nĂ€r det gĂ€ller de yngsta barnen inom barnomsorgen.METOD: Undersökningen har gjorts kvalitativt med inspiration frĂ„n fenomenografin.

The aim of this study is to investigate teachers? experiences of working with Writing to Read (WTR), and their perceptions of how pupils develop in reading and writing when they write on computers or similar devices. Another aim is to study teachers? motives for using the WTR method. The material used for analysis is four interviews with teachers who use WTR.

Vi har genomfört ett utvecklingsarbete som bygger pÄ aktionsforskningar inom lÀs- och skrivinlÀrning. Vi har under en bestÀmd tidsram haft mÄlet att fÄ eleverna att kÀnna sig delaktiga i en lustfylld och givande undervisning. Aktionsforskningarna handlar om hur lÀrare ska kunna anvÀnda olika inlÀrningsmetoder för att kunna öka lusten till att lÀsa och skriva hos elever. LÀsaren kommer att fÄ ta del av realistiska exempel pÄ hur lÀs- och skrivundervisning sker pÄ ett lustfyllt sÀtt, dÄ elever har medverkat och deltagit i denna aktionsforskning. Detta utvecklingsarbete framskriver pÄ ett tydligt sÀtt hur lÀrare kan undervisa inom lÀs och skrivinlÀrning med eleverna, till exempel genom en metod som kallas för LTG metoden.

This master?s thesis will try to describe the beginning and development towards a modern public library of the town library in Karlskrona between 1906 and 1959. The specific years refers to the year the library was established and the year it moved to the new library building in the centre of Karlskrona. The aim of the thesis has been to do this historical description and to look at the course from the perspective of the national policies and development for the Swedish modern public library. The thesis is based mainly on reports of the proceedings of the public library and other biographical documents and literature, which has been found in two local archives.

Studien undersöker elevernas upplevelser av skrivandet i samband med ett naturvetenskapligt tema: vattnets olika faser. Ett utvecklingsarbete genomfördes i Är 1-3 och innehöll aktiviteter i form av vattenexperiment samt skrivande av experimentrapporter. För att kunna tolka elevernas upplevelser anvÀndes de kvalitativa datainsamlingsmetoderna: intervjuer, observationer samt skriftliga reflektioner av eleverna. Slutresultatet visade att eleverna upplevde skrivandet i samband med naturvetenskapliga experiment som helt vanliga skrivinlÀrningssituationer i klassrummet. Elever, som tyckte om att skriva, gillade Àven skriva experimentrapporter, men de elever som inte tyckte om skrivandet, tyckte inte heller om att skriva experimentrapporter.

Detta Àr en jÀmförande studie av textförfattarverktyg och dess pÄverkan pÄ min skapandeprocess. Mitt syfte var att undersöka hur skapandeprocessen pÄverkas av olika textförfattartekniker och vilka verktyg jag fÄr mest nytta av i mitt egna textskapande.Jag genomförde detta genom att skriva sex lÄtar och genom att dokumentera skapandet av dessa för att sedan diskutera verktygens pÄverkan pÄ texternas skapandeprocess.Jag fick en djup insikt i textförfattandets hantverk och en del av de verktyg man kan anvÀnda som hjÀlpmedel för sitt textskapande. Jag har insett att alla verktyg inte Àr optimala i alla avseenden och att jag gÀrna vÀljer verktyg beroende pÄ vilken typ av lÄt jag Àmnar skriva. Jag har Àven funnit en kedja av verktyg och moment som jag kÀnner mig bekvÀm i och som hjÀlper mig prestera bÀttre Àn nÀr jag skriver texter utan verktyg. .

Syftet med denna studie Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till lÀsning i sin undervisning och vilka begrepp som de anvÀnder nÀr de beskriver metoden. Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad pÄ ett sociokulturellt perspektiv har anvÀnts i analysen av denna studie. Begrepp som lÀrarna anvÀnt sig av i studien Àr bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glÀdje, kreativitet och kommunikation.

Rylander Berlin, Linda (2011), Att skriva sig till lÀsning. Malmö högskola: LÀrarutbildningen Detta examensarbete handlar om lÀs- och skrivinlÀrning. Framförallt kommer jag att lyfta ASL (att skriva sig till lÀsning) för att fÄ pedagogernas syn pÄ metoden. Syftet med arbetet Àr att fÄ fram hur eleverna utvecklas i skolan genom ASL och hur pedagogerna ser pÄ detta, och hur det enligt tidigare forskning kommer sig att det Àr en stor del elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Arbetet kommer att utgÄ ifrÄn tre frÄgestÀllningar: Hur arbetar lÀrarna med lÀs? och skrivinlÀrning? Hur ser lÀrarna pÄ elevernas lÀs- och skrivkompetens? Vilka fördelar respektive nackdelar finns det med ASL? För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor kommer jag att göra en kvalitativundersökning det vill sÀga, jag kommer att intervjua fyra olika lÀrare varav tre arbetar med ASL, den fjÀrde lÀraren arbetar med olika metoder, men Àr vÀldigt positivt instÀlld. Undersökningsresultatet visar att lÀrarna Àr vÀldigt positivt instÀllda.

Syftet med denna uppsats var att beskriva och analysera speciallÀrares erfarenheter av, och kunskap om skriftliga omdömen. Dessutom var syftet att belysa vilka kunskaper dessa lÀrare anser sig behöva för att skriva omdömen. Metoden för studien var kvalitativa intervjuer med 14 lÀrare som arbetar i trÀningsskolan. Materialet har bearbetats genom att göra meningskoncentrering av intervjumaterialet dÀrefter har Ätta teman tagits fram som stÀmts av och analyserats mot studiens syfte.Resultatet visar att lÀrare inom trÀningsskolan fortfarande efter fyra Ärs arbete med att skriva omdömen fortfarande kÀnner osÀkerhet inför arbetet. Mer utbildning efterfrÄgas samt gemensamma mallar att skriva utifrÄn.