Posten är ett statligt bolag med runt 33 000 anställda och en omsättning på drygt 25 miljarder kronor. Varje dag sorteras runt 20 miljoner brev på tio terminaler. Huvuddelen av sorteringen görs maskinellt. För att säkra tillgängligheten i maskinerna finns därför reservdelslager på de tio terminalerna. Dessa lager försörjs främst från Postens centrallager för reservdelar i Stockholm, som i sin tur har kontakt med leverantörerna av reservdelarna.Då varje terminal är angelägen om att ha en hög tillgänglighet på sina maskiner har lagren blivit stora.

Den huvudsakliga problematik som jag behandlar i det här arbetet innefattar om landsbygdsutvecklingen hämmas av strandskyddstillämpningen inom de kritiserade riksintresseområdena. Strandskyddet och riksintressena härstammar från två skilda paradigm, miljö- och planparadigmet. Det finns spänningar mellan dessa paradigm och en samordning eftersträvas. Planeringen står mellan dessa paradigm. Det kan därmed innebära att olika bedömningar görs i ärenden som både behandlar strandskyddet och riksintresseområde.

Syfte och frågeställningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frågeställningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet är ett rättvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det någon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och små föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mätinstrument utgjordes av enkäter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbådar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingår i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien är ett samarbete mellan IH och RF där RF angav vad de ville ha undersökt.

Ordet hållbarhetsredovisning härstammar från begreppet hållbar utveckling som per definition innebär att ?tillfredsställa dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov?. Idag upprättar flera företag så kallade hållbarhetsredovisningar där de tar ställning till sitt sociala, ekonomiska och miljömässiga ansvar. Den svenska staten beslutade den 29 november år 2007 att alla statligt ägda bolag från och med den 1 januari år 2008 ska upprätta hållbarhetsredovisningar som redovisas enligt Global Reporting Initiative?s (GRI) riktlinjer.

Den svenska elmarknaden avreglerades 1996 vilket innebar att den gick från ett monopol till en konkurrensutsatt marknad. Elbolagen har inte anpassat sig till denna utveckling att vara konkurrensutsatt och enligt undersökningar från bland annat från Svenskt Kvalitetsindex har elbolagen mycket låg image.Det har gått 10 år sedan avregleringen och branschen befinner sig nu på en mogen marknad vilket innebär att det är väldigt få nya kunder som gör entré. Det är därför viktigt att vårda sina befintliga kunder. Eftersom el dessutom är en homogen tjänst är kundvård ett viktigt konkurrensmedel. För att skapa och bibehålla konkurrenskraft är det därmed viktigt för företagen att lyssna på sina kunder och att ständigt arbeta med kvalitetsförbättringar.

Den huvudsakliga problematik som jag behandlar i det här arbetet innefattar om landsbygdsutvecklingen hämmas av strandskyddstillämpningen inom de kritiserade riksintresseområdena. Strandskyddet och riksintressena härstammar från två skilda paradigm, miljö- och planparadigmet. Det finns spänningar mellan dessa paradigm och en samordning eftersträvas. Planeringen står mellan dessa paradigm. Det kan därmed innebära att olika bedömningar görs i ärenden som både behandlar strandskyddet och riksintresseområde.

Det svenska samhället och dess konkurrenslagstiftning bygger på principer om frihandel och perfekt konkurrens där monopol i princip är förbjudna. Tanken bakom detta är att konkurrens är något bra som leder till välfungerande marknader. Den rivalitet som uppstår mellan företag som konkurrerar med varandra föder ett större utbud för konsumenterna med varor och tjänster till bättre kvalité och lägre priser än om konkurrensen inte funnits. Samhällskollektivet som helhet vinner också på konkurrens då det bl a möjliggör nya innovationer, forskning och utveckling, högre sysselsättning och en starkare internationell ställning i världshandeln ? något som främjar samhällsekonomin.

Revision är en granskning av ett företag. I uppsatsen avser revision granskningen av företagets finansiella information. Revision var lagstadgat i Sverige för samtliga aktiebolag till 2010 då revisionsplikten togs bort för små aktiebolag. Det finns en rad olika åsikter om vilka effekter avskaffandet fick. Studien har för avsikt att undersöka hur inställningen till revision hos fyra intressenter har ändrats sedan avskaffandet av revisionsplikten.

Alla människor ska ha rätt till att utöva kultur och detta är en rättighet som inte alltid framkommer i samma utsträckning som andra rättigheter, så som rösträtt och yttrandefrihet. Det finns nationella kulturpolitiska mål som kommunerna ska eftersträva, dock så har de ingen tvingande makt och därför kan kommunerna och förvaltningarna själva bestämma över vad de ska placera resurserna. Kommunernas självstyre leder därför till att vissa områden, så som kultur, ständigt drabbas av besparingar. När Kulturförvaltningen är drabbad av en smal budget, så får vissa områden givetvis lida för detta. Enisk mångfald är ett sådant område, som hamnar i skymundan när budgeten är liten. Studiens syfte är därför att undersöka etnisk mångfald i den kommunalt finansierade verksamheten Kulturskolan i Karlskrona kommun.

Rättsläget idag är att skatteflyktslagen (1995:575) består av en generalklausul med fyra rekvisit som är kumulativa. När de fyra rekvisiten i generalklausulen är uppfyll-da är det möjligt för domstolarna att döma uttagande av skatt trots att det inte regle-ras i den aktuella lagen. En konflikt uppstår med den skatterättsliga legalitetsprinci-pen som säger att ingen skatt får uttagas utan stöd i lag. Det uppstår en paradox där det i teorin förespråkas för rättsdemokrati och förutsebarhet men i praktiken är fullt möjligt att kringgå dessa grundläggande rättsprinciper med en generalklausul. Skatte-flyktslagen är omdebatterad och har gett upphov till många åsikter i praxis och dokt-rin.

Publicering av hållbarhetsredovisningar blir allt vanligare. Med vetskapen om att det är en frivillig handling för alla företag förutom de statligt ägda, kan man ställa sig frågan: varför väljer företag att hållbarhetsredovisa? Hur kan detta komma sig när vanliga konsumenter inte intresserar sig för ett företags årsredovisningar där hållbarhetsredovisningen oftast publiceras? En tänkbar anledning till att företag hållbarhetsredovisar är att de utåt vill visa ett socialt ansvarstagande, men samtidigt visar forskning att konsumenter inte läser företags redovisningar. Därför ställde vi frågan: Hur förklaras nordiska detaljhandelsföretags arbete med hållbarhetsredovisning?Syftet med denna studie är att förklara omfattningen och innehållet av in-formation som ges ut av detaljhandelsföretag, beroende på storlek, industri, lönsamhet, ägarstruktur och ägaridentitet.Av de 58 företagen som granskats i denna uppsats har samtliga företag, i mer eller mindre omfattning, redovisat om sitt arbete med sociala- och miljöfrågor i sina årsredovisningar.I undersökningen har variablerna storlek, avkastning på eget kapital, ägarstruktur samt totalt avslöjande använts.

Karlstad Airport invigdes 1997 och ligger belägen cirka 18 kilometer nordväst om Karlstads centrum. Flygplatsen drivs av det statligt ägda Luftfartsverket (LFV) som även ansvarar för flera av Sveriges övriga flygplatser. Utöver reguljärflyg till Stockholm, Köpenhamn samt Sundsvall, erbjuder flygplatsen även i snitt en charterresa per vecka. Charterresorna går till varierande destinationer runt om i Europa men flygplatsen erbjuder dessutom enstaka resor till Thailand.Som många andra svenska flygplatser känner Karlstad Airport av konkurrensen från andra transportmedel. På grund av detta problem vill LFV finna nya sätt att attrahera sina nuvarande samt potentiella kunder.

I denna studie analyseras hur de statliga bolagen Systembolaget och Svenska spel går tillväga för att skapa trovärdighet i sin omgivning av kunder och intressenter. Undersökningen är genomförd på informativ och extern kommunikation som finns på bolagens hemsidor, varav två reklamfilmer även visas i svensk tv.Syfte: Båda bolagen befinner sig i en etiskt ambivalent situation då de genom sina statliga uppdrag måste uppnå ett vinstkrav och samtidigt begränsa försäljningen av produkter som kan ha en negativ inverkan på människors hälsa. Studiens syfte är att granska hur de båda bolagen resonerar kring sin verksamhet och hur denna trovärdighetsbyggande kommunikation kan tolkas med hjälp av ett retoriskt och narrativt synsätt.Metod: En narrativanalys används för att förtydliga berättelsernas olika roller, teman, handlingar och miljöer och hur de fyller en funktion för att uppnå ett påverkanssyfte och identifikation. Vissa argument granskas med hjälp av de retoriska appellerna ethos, pathos och logos. En analys av ethos urskiljer dessutom ur bolagens resonemang hur de vill uppfattas av sin publik, och hur publiken kan tänkas uppfatta deras image.

Bakgrund och problem: I takt med att företag växer och blir större växer också skaran avaktieägare. Det stora antalet ägare och spridningen av ägandeskapet får konsekvenser för ägarnasförmåga att kontrollera företagen. När en investerare placerar tillgångar i ett företag är denfrämsta anledningen att få avkastning på sitt kapital. En aspekt som påverkar utdelningsnivåernaär intressekonflikter: dels den mellan majoritets- och minoritetsägare och den mellan ägarna ochföretagets ledning.Syfte: Studiens syfte är att undersöka sambandet mellan ägarkoncentration och utdelningsnivåeri svenska noterade bolag på Large och Small Cap under åren 2005 till 2011.Metod: För att genomföra denna studies syfte har en kvantitativ metod används. Data harinsamlats från olika källor för företags ägarkoncentration och utdelningsnivåer.

Effekter av samhällets säkerhetsarbete (ESS) är ett femårigt projekt som finansieras av myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Denna rapport är en delstudie inom ESS och behandlar frågeställningar inom delområdet deponiolyckor med fokus avseende brand.Arbetets mål är att redovisa vilka förutsättningar och förhållanden som är vanliga före, under samt efter bränder på deponier, att identifiera svaga länkar och förbättringspotentialer i det förebyggande brandskyddsarbetet, samt att lämna förslag till förbättringar inom området.För att kunna nå upp till målen har författarna genomfört litteraturstudier och tre fallstudier, i form av platsbesök och intervjuer, av deponianläggningar som har varit drabbade av brand. Vid urvalsprocessen av vilka anläggningar som skulle studeras ställdes två kriterier upp. Dessa var att branden inte var äldre än två år och att omfattningen varit betydande. Efter urvalsprocessen fastslogs att fallstudier skulle ske på Storskogens avfallsanläggning i Oskarshamn, Heljestorp avfallsanläggning i Vänersborg och Häringetorp avfallsanläggning i Växjö.De slutsatser som har dragits är att bränder på deponianläggningar är något som sker relativt ofta i Sverige idag och dessa leder till att en mängd miljö- och hälsoskadliga ämnen bildas.Nivån på det skadeförebyggande och skadebegränsande arbetet med avseende på brand skiljer sig åt mellan de tre studerade anläggningarna.