Sveriges regering har under de senaste åren uppmärksammat och främjat dagens och morgondagens entreprenörer i deras innovativa arbete för att skapa en framtida tillväxt. Dessa tankar är inget nytt utan har existerat i den ekonomiska forskningen under en längre tid.  Joseph Schumpeter var nationalekonomen som tidigt såg kopplingen mellan entreprenören dess innovationer och tillväxt. Han identifierade innovationen som en skapare av tillväxt då den hade förmågan att bryta ned ineffektiva monopol- och oligopolstrukturer och ersätta dessa med en mer fri och effektiv marknadssituation. Innovationer uppstår ofta ur en process och att förklara denna kan vara problematiskt. För att beskriva denna process används ofta modeller framtagna ur studier av företag som arbetar med att frambringa nya innovationer.I en innovationsprocess finns det ett antal intressanta aspekter att titta på.

Med utgångspunkt från förväntade globala klimatförändringar har jag valt att behandla hur Nacka kommun påverkas och på vilket sätt man försöker anpassa sig till de negativa effekter som kan uppstå. Mitt arbete fokuserar på verkningar som särskilt följer av förhöjda vattennivåer orsakade av ökad nederbörd och höjda havsnivåer.Klimatförändringarna kommer att påverka levnadsförhållandena i alla världens samhällen, vilket kräver stora globala gemensamma ansträngningar för att kunna förebygga och begränsa de negativa konsekvenserna av dessa. I en allt högre utsträckning ökar vår medvetenhet om att de utsläpp som orsakar klimatförändringar snarare ökar än minskar. Politiska beslut fattade på en internationell nivå är av en avgörande betydelse för hur en positiv utveckling ska kunna genomföras. När det gäller konkreta förebyggande åtgärder och anpassningar ligger det stora ansvaret hos varje enskild nation och inte minst i dess lokalsamhällen.För att Nacka kommun, som jag har fokuserat, ska kunna ta detta ansvar krävs kompetens och ambitioner som förutsätter stöd från nationella myndigheter och organisationer.

Bakgrund:1 juni 2009 avreglerades det svenska apoteksmonopolet och marknaden öppnades upp för konkurrens. Antalet apoteksaktörer har sedan dess tilltagit vilket sätter press på företagen att särskilja sin verksamhet för att bli mer konkurrenskraftiga i kampen om apotekskunderna. Det råder fortfarande restriktioner på apoteksmarknaden som förhindrar aktörerna att sätta egna priser på receptbelagda läkemedel, vilka utgör 80 procent av marknadens omsättning. Marknaden karaktäriseras vidare av relativt homogena produkter, vilket försvårar aktörernas möjlighet att erbjuda ett unikt sortiment. Differentierade företag erhåller ofta en bättre lönsamhet och varumärket har en stor betydelse i hur företag kan utmärka sig.

AbstraktTitel: En studie om hur gymnasieskolor i Östersund bemöter konkurrensNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Thomas OlssonHandledare: Tomas KällquistDatum: 2011 ? januariSyfte: Gymnasieskolorna har varit fri från konkurrens från andra aktörer, men i och med friskolereformens inträde, förändrades förutsättningarna radikalt för den kommunala gymnasieskolan. Nu trädde begrepp som marknadsföring och konkurrens in i deras vardag, då det skapade olika alternativ för eleverna att välja var de ville införskaffa sin utbildning. Idag är aktörerna på skolmarknaden många, med olika förutsättningar för att arbeta med marknadsföring. Eftersom jag arbetar inom skolan, och har varit verksam både inom den kommunala och fristående gymnasieskolan så ser jag detta som ett intressant studieobjekt.Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur företrädare för gymnasieskolan i Östersund hanterar de effekter friskolereformen har haft på gymnasieskolan ur ett marknadsförings och konkurrensperspektiv.

Min B-uppsats, motsvarande 7,5 högskolepoäng, har titelnEn storm i ett snapsglas ? Slutstriden om det lokala vetot 1917 och har till syfte att, med hjälp av statsvetenskaplig rationalistisk (spel)teori, analysera 1917 års stora alkoholförsäljningsdebatt i andra kammaren, vilken ägde rum den 2 och 9 maj detta år. Som bakgrund till denna studie redogörs först för hur de svenska nykterhetsrörelserna, genom förbudskongresserna och Sveriges nykterhets-sällskaps representantförsamling, förenade sig till en mycket kraftfull folkrörelse kring 1900-talets början. Även om den samlade nykterhetsrörelsen redan från början kunde dra nytta av 1855 års försäljningsförordning, vilken gav kommunerna rätt att bilda systembolag med monopol på brännvinsförsäljningen, ville de radikala nykteristerna gå ett steg längre och lagstiftningsvägen genomdriva ett allmänt rusdrycksförbud via det lokala vetot. Tanken med det lokala vetot var att varje svensk kommun skulle få genomföra egna allmänna folk-omröstningar, om ett lokalt/kommunalt alkoholförsäljningsförbud.Efterrösträttsreformen 1907/09 och "det stora nykterhetsvalet 1911" kom nykteristerna att dominera riksdagens andra kammare, vilket ledde till att ministären under Karl Staaf tillsatte en nykterhetskommitté.

Hållbarhetsredovisning har blivit en alltmer accepterad och etablerad redovisningsform bland företag. Detta har visat sig inte minst genom att den svenska regeringen införde ett krav år 2008 på att samtliga företag med statligt ägande ska upprätta en hållbarhetsredovisning samt få den externt granskad. Denna redovisningsform har successivt börjat vinna mark och allt fler företag har börjat upprätta hållbarhetsredovisning vilket revisionsbranschen känt av i form av ett ökat antal granskningsuppdrag. Revisionsbranschen tillämpar idag granskningsstandarden Revisionsrekommendation 6 (RevR 6) för granskning av hållbarhetsredovisningar och med anledning av att företag allt oftare önskar ett externt bestyrkande av sin hållbarhetsredovisning finns det ett behov av en väl fungerande granskningsstandard. I denna studie strävar vi efter att kartlägga drivkrafterna bakom företags upprättande av hållbarhetsredovisning.

Bakgrund: I Sverige ska de statligt ägda bolagen från och med den första januari 2008, upprätta en hållbarhetsredovisning. Motsvarande skyldighet finns inte för icke-reglerade bolag, dessa kan dock frivilligt välja att presentera hållbarhetsinformation. Institutionell teori menar att organisationer inom en institution efterliknar varandra som ett reslutat av samhällets påtryckningar. Regeringens riktlinjer gällande en obligatorisk hållbarhetsredovisning för statliga bolag skulle på så sätt kunna resultera i en indirekt reglering av de icke-reglerade företagen. De undersökta bolagen i denna studie är det statliga bolaget Vattenfall AB samt de icke-reglerade bolagen E.ON Sverige AB, Tekniska Verken i Linköping AB och Mälarenergi AB.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida de fyra undersökningsföretagen kan ha påverkats av Regeringens riktlinjer för en obligatorisk hållbarhetsredovisning för statliga bolag.

Bakgrund:1 juni 2009 avreglerades det svenska apoteksmonopolet och marknaden öppnades upp för konkurrens. Antalet apoteksaktörer har sedan dess tilltagit vilket sätter press på företagen att särskilja sin verksamhet för att bli mer konkurrenskraftiga i kampen om apotekskunderna. Det råder fortfarande restriktioner på apoteksmarknaden som förhindrar aktörerna att sätta egna priser på receptbelagda läkemedel, vilka utgör 80 procent av marknadens omsättning. Marknaden karaktäriseras vidare av relativt homogena produkter, vilket försvårar aktörernas möjlighet att erbjuda ett unikt sortiment. Differentierade företag erhåller ofta en bättre lönsamhet och varumärket har en stor betydelse i hur företag kan utmärka sig.

Miljömedvetenheten i Sverige har lett till att vi ställer mer krav på att företag och organisationer ska ha ett visst miljöarbete. Fler och fler intresserar sig för företagens miljöarbete och idag är det därför svårt för företag att bara fokusera på kärnverksamheten. Miljöledningssystem kan hjälpa företag och organisationer att få ett systematiskt miljöarbete. Den vanligaste standarden för införandet av miljöledningssystem heter ISO-14001 och innehåller ett grundläggande synsätt som t.ex. kretsloppstanken, delaktighet och livscykelperspektiv.

AbstraktTitel: En studie om hur gymnasieskolor i Östersund bemöter konkurrensNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare:Thomas OlssonHandledare: Tomas KällquistDatum: 2011 ? januariSyfte: Gymnasieskolorna har varit fri från konkurrens från andra aktörer, men i och med friskolereformens inträde, förändrades förutsättningarna radikalt för den kommunala gymnasieskolan. Nu trädde begrepp som marknadsföring och konkurrens in i deras vardag, då det skapade olika alternativ för eleverna att välja var de ville införskaffa sin utbildning. Idag är aktörerna på skolmarknaden många, med olika förutsättningar för att arbeta med marknadsföring. Eftersom jag arbetar inom skolan, och har varit verksam både inom den kommunala och fristående gymnasieskolan så ser jag detta som ett intressant studieobjekt.Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur företrädare för gymnasieskolan i Östersund hanterar de effekter friskolereformen har haft på gymnasieskolan ur ett marknadsförings och konkurrensperspektiv.

Syfte och frågeställningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frågeställningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet är ett rättvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det någon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och små föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mätinstrument utgjordes av enkäter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbådar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingår i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien är ett samarbete mellan IH och RF där RF angav vad de ville ha undersökt.

Studien ämnar att belysa de attityder som lärare genom sin yrkesprofession besitter angående skolans huvudmannaskap, lärrarollen i förändring samt lärares syn på eleverna. Introduktionen utgörs av aktuella politiska debatter 2013 och 2014 huruvida skolan bör vara statligt styrd eller inte. Eftersom det är lärares yrkesprofession som kommer i direkt anslutning till de reformer som politiker driver på skolan är det relevant att undersöka dessa åsikter. Bakgrunden till decentraliseringen härrör från de samhällsförändringar som påverkat landet, då individen förutsätts vara i fokus, vilket i sin tur har lett till att elevens roll förändrats i statens styrdokument för hur undervisningen ? och betygssättning ska bedrivas.

Syfte och frågeställningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frågeställningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet är ett rättvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det någon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och små föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mätinstrument utgjordes av enkäter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbådar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingår i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien är ett samarbete mellan IH och RF där RF angav vad de ville ha undersökt.

Syfte och frågeställningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frågeställningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet är ett rättvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det någon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och små föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mätinstrument utgjordes av enkäter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbådar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingår i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien är ett samarbete mellan IH och RF där RF angav vad de ville ha undersökt.

Bakgrund: Avregleringen av Arbetsförmedlingens monopol 1993 förändrade den svenskaarbetsmarknaden när nya anställningsformer tillkom och traditionella tillsvidareanställningar blevfärre. Liksom övriga delar på arbetsmarknaden är konkurrensen mellan arbetssökande idag storockså inom bemanningsbranschen. Det är därför av intresse att undersöka.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vad som krävs för att betraktas som anställningsbarinom bemanningsbranschen ur ett arbetsgivar- och ett arbetstagarperspektiv. Följandefrågeställningar har formulerats: ?Vilka kompetenser, livsbetingelser och egenskaper behövs hosen arbetssökande för att betraktas som anställningsbar på ett bemanningsföretag?? samt ?Vilkaskillnader finns det mellan arbetstagarens och arbetsgivarens syn på anställningsbarhet??Tidigare forskning och teori: Det finns få studier kring anställningsbarhet inom justbemanningsbranschen.