SammanfattningFörfattare: Cecilia WihlborgTitel: Vägen till en lyckad kampanj utan starka ekonomiska muskler ? En rekommendation för kampanjarbeteKandidatuppsats: M Kand, 15 hpHandledare: Sven RossPeriod: Vårterminen 2013Problem/Bakgrund: Denna uppsats skrivs på uppdrag av bransch- och arbetsgivarorganisationen Glasbranschföreningen (GBF). Organisationen upplever ett behov av strategi, tips och råd för hur de ska arbeta med kampanjer framöver. Frågetecknen rör vilka kommunikationskanaler man ska använda och hur de ska användas, samt hur man överlag ska lägga upp en kampanjstrategi. I och med GBF:s begränsade resurser i form av ekonomi och personal, fokuserar denna uppsats på kampanjarbete ur ett resurseffektivt perspektiv.Syfte: Att undersöka hur tre organisationer arbetat med respektive kampanj för att belysa frågan om hur man åstadkommer maximalt genomslag när man som organisation har begränsade resurser.

Syftet med studien är att undersöka vilka faktorer och/eller förutsättningar rektorer uppfattar som avgörande för att kunna främja den samhälleliga integreringstanken i skolverksamheten och utveckla förutsättningarna för en inkluderande skola. En fördjupad förståelse kan vara av betydelse för att hitta bra och användbara arbets- och ledarformer. Det handlar om att lyfta fram vilka förhållanden och/eller faktorer, som rektorer uppfattar främjande eller inte. Skolans styrdokument säger bland annat att utbildningen i skolan ska vara likvärdig och att rektor ska garantera elevernas rättsäkerhet. Att garantera elevernas rättsäkerhet handlar för rektor om att se till att alla eleverna i grundskolan oavsett funktionshinder eller inte får de rättigheter som är fastställda i skolans styrdokument.

Uppsatsens syften är att undersöka hur kulturarvsbegreppet används i svenska kulturpolitiska utredningar och propositioner med särskilt fokus på arkivväsendet, samt att sätta detta i relation till hur kulturarvsbegreppet används i tre regionala arkivinstitutioners verksamhet och i respektive institutioners direktiv och styrdokument. Särskild tonvikt har lagts vid enskilda arkiv, vars bevarandevärde ofta motiveras med att de tillhör kulturarvet.En genomgång av utredningar som fokuserar på kulturpolitik i allmänhet eller arkiv i synnerhet visar att kulturarvsbegreppet används på ett ambivalent sätt med varierande räckvidd och betydelse som varierar mellan ett enhetligt, nationellt särpräglat kulturarv och en mängd mindre kulturarv, där minoriteter och tidigare underrepresenterade grupper ska lyftas fram och ?allt? kan ingå.Arkivinstitutionerna i Sverige har inte samma långa tradition som museer av aktiv insamling, skapande av källmaterial och utåtriktad förmedling av det material som förvaras på institutionen. Om kulturpolitiken och kulturarvsbegreppet får en betydelse som mer riktas mot exempelvis underrepresenterade grupper kan konsekvenserna bli att arkivinstitutionerna måste ta på sig en mer aktiv roll och självkritiskt granska vilka värderingar eller principer som format verksamheten.För att komplettera den kulturpolitiska bilden har ett antal kvalitativa intervjuer med representanter för arkivinstitutioner i Skåne, samt studier av institutionernas presentationsmaterial, gjorts. På konkret vardagsnivå tycks skiftningar i kulturpolitiska direktiv och kulturarvsbegreppets potentiellt förändrade betydelse ha relativt liten betydelse.

Många intressen har länge fått trängas innanför miljöpolitikens väggar och det är än idag svårt att avgöra vilka värden som ska få mest plats.Skogspolitiken i Sverige har sedan 1800-talets början förändrats kraftigt från hårt statligt styrd till frivilligt ansvarstagande. I samband med dessaförändringar kom det på 70-talet en kraftfull våg av intressen från naturvårdens sida som ställde allt högre krav på produktionens hänsyn tillnaturen och dess betydelse för den biologiska mångfalden samt den lokala befolkningen. Trots en förbättrad hänsyn i skogsvårdslagen krävdes merav flertalet intressenter, något som tillslut mynnat ut i ett samarbete mellan ekonomiska, miljömässiga och sociala intressen. CertifieringsorganetForest Stewardship Council skapades och år 1998 godkändes den första FSC-standarden. Idag är mer än 11 miljoner hektar skogsmark certifierad.FSC var en idé att gemensamt komma fram till en kompromiss mellan särintressen och på så sätt uppnå ett hållbart skogsbruk nationellt såväl sominternationellt.

WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i världen är könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att könsstympas varje år. Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende på ingreppets form och består av allt ifrån att delar av förhuden runt klitoris skärs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdläpparna skärs bort för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod. Kvinnlig könsstympning är en gammal sed som har funnits i över 2000 år och baseras på gamla traditioner och sedvänjor och existerar främst i Afrika, i områdena längs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor förekommer även i Asien och Mellanöstern. WHO, FN, Amnesty International samt många andra internationella organisationer har uppmärksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar för att förhindra att det sker. FN har stiftat att kvinnlig könsstympning är ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Trots detta är inte kvinnlig könsstympning kriminaliserat i alla världens länder och lagstiftning saknas således.

WHO uppskattar att omkring 100 till 140 miljoner kvinnor i världen är könsstympade och att 2 miljoner flickor/unga kvinnor riskerar att könsstympas varje år. Den kvinnliga könsstympningen indelas i fyra olika katagorier beroende på ingreppets form och består av allt ifrån att delar av förhuden runt klitoris skärs bort till att klitoris, de inre samt de yttre blygdläpparna skärs bort för att flickan/kvinnan sedan sys ihop och endast har en liten öppning kvar för urin och menstruationsblod. Kvinnlig könsstympning är en gammal sed som har funnits i över 2000 år och baseras på gamla traditioner och sedvänjor och existerar främst i Afrika, i områdena längs med samt norr om ekvatorn. Könsstympning av kvinnor förekommer även i Asien och Mellanöstern. WHO, FN, Amnesty International samt många andra internationella organisationer har uppmärksammat den kvinnliga könsstympningen och arbetar för att förhindra att det sker.

 Denna uppsats behandlar hur sourcingprocessen av komplexa system på Försvarets Materielverks (FMV) kan struktureras genom att undersöka parametrar som är viktiga att beakta vid outsourcing. En del av FMV:s strategi grundar sig i att minska den interna verksamheten och att lägga större åtaganden på leverantörer av systemlösningar, för att på så sätt kunna minska behovet av interna resurser. Därför blir det viktigt att besvara huruvida systemansvar bör tas av FMV eller av en leverantör.Rapporten behandlar processen om att fatta ett beslut om make-or-buy och när och varför det är motiverat att överlåta systemansvar till leverantörer. McIvors modell om outsourcing används för att besvara frågan hur FMV bör fatta ett beslut rörande make-or-buy genom att modellen tillämpas på tre pågående projekt. Därefter används "the strategic supply wheel" för att bedöma vilka parametrar som är viktiga att uppfylla både internt och externt vid outsourcing av aktiviteter beroende på om tid, kostnad eller kvalitet är prioriterat i respektive projekt.

Syftet med detta arbete är att ge byggföretaget NCC ett underlag för hur kommunerna runt Vänern och längs Göta älv planerar inför den nya dimensionerande vattennivån på + 47,4 m (RH70) som klimat- och sårbarhetsutredningen presenterat i sin rapport.Vänerns medelvattenstånd ligger i dag på + 44,3 m (RH70). Under en 100-årsperiod är det 1% risk att den dimensionerande nivån uppkommer. Enligt klimat- och sårbarhetsutredningen är det alltså möjligt att vattennivån kan stiga med ca tre m vid ett extremfall. Detta kan medföra en rad olika konsekvenser för kommunerna runt Vänern och längs Göta älv. NCC är intresserade av att få kännedom om de åtgärder som kommunerna planerar att vidta för att skydda ny och befintlig bebyggelse mot översvämningar och skred till följd av högre vattennivåer.

I denna uppsats har vi arbetat utifrån problemformuleringen; Vilken kvalité har bolagsstyrningsrapporterna i Sverige samt hur kan granskning av kvalitén utföras?, vilket har lett till att vi har utfört en jämförande studie där vi utefter fyra kriterier på kvalité försökt kartlägga vilken kvalité de svenska bolagsstyrningsrapporterna håller ur ett aktieägarperspektiv.En bolagsstyrningsrapport är en rapport som framställs av bolaget själv där de har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) för att redogör för det egna bolagets styrning. Rapporten bygger på Koden vilken är framtagen av en statligt tillsatt grupp vars målsättning var att stärka förtroende för svensk bolagsstyrning. Koden infördes 2005 och har allt sedan dess varit ett noteringskrav för svenskägda bolag på OMX - Large Cap. Koden bygger på begreppet ?följa eller förklara? vilket innebär att företagen har valet att antingen följa Kodens regler eller förklara och motivera varför de avviker från den.

I denna uppsats har vi arbetat utifrån problemformuleringen; Vilken kvalité har bolagsstyrningsrapporterna i Sverige samt hur kan granskning av kvalitén utföras?, vilket har lett till att vi har utfört en jämförande studie där vi utefter fyra kriterier på kvalité försökt kartlägga vilken kvalité de svenska bolagsstyrningsrapporterna håller ur ett aktieägarperspektiv.En bolagsstyrningsrapport är en rapport som framställs av bolaget själv där de har utgått från Svensk kod för bolagsstyrning (Koden) för att redogör för det egna bolagets styrning. Rapporten bygger på Koden vilken är framtagen av en statligt tillsatt grupp vars målsättning var att stärka förtroende för svensk bolagsstyrning. Koden infördes 2005 och har allt sedan dess varit ett noteringskrav för svenskägda bolag på OMX - Large Cap. Koden bygger på begreppet ?följa eller förklara? vilket innebär att företagen har valet att antingen följa Kodens regler eller förklara och motivera varför de avviker från den.

Framställning av biogas är en ny produktionsgren inom svenskt lantbruk. År 2009 infördes ett statligt investeringsstöd för biogasanläggningar som i huvudsak rötar stallgödsel. Stödet har inneburit en ökning av både gårdsbiogasanläggningar och större gemensamt ägda samrötningsanläggningar. En satsning på biogas inom lantbruket kan ge dubbel klimatnytta, då gödselhanteringens klimatpåverkan reduceras samtidigt som biogasen kan ersätta användningen av fossila bränslen. Trots investeringsstöd är det få biogasanläggningar som uppnått lönsamhet i sin biogasproduktion. Från flera håll efterfrågas ökad andel samarbeten för att kunna nå potentialen för förnybar energi producerad i lantbruket. I studien undersöks de samarbetsformer som uppstått inom gödselbaserad biogasproduktion där lantbrukare är nyckelaktörer.

Uppgiften var att genomföra ett projekt inom begreppet Corporate Social Responsibility [CSR]. CSR är ett begrepp som inte har en entydig betydelse. Det handlar om ekonomiskt, socialt och miljömässigt ansvar men varje företag måste skapa sin egen definition och bestämma hur de vill arbeta med CSR-relaterade frågor. Det är ingen hemlighet att företag som arbetar mycket med CSR ligger i framkant hos konsumenter då CSR har blivit starkt förknippat med ett företags varumärke. I den här rapporten reds begreppet ut med hjälp av en litteraturstudie, intervjuer och en enkätundersökning.

På grund av bankernas roll i 2008 års finanskris har förtroendet för banker sjunkit världen över. För att stabilisera situationen så har den internationella bankregleringsorganisationen, Baselkommittén, börjat arbeta fram regler för bankerna att förhålla sig till. Däribland ett högre kapitalkrav. Något som garderar bankerna mot framtida kriser men som även ökar kostnaderna för bankerna. I förebyggande syfte för detta högre kapitalkrav har de fem intervjuade bankerna som består av Sveriges fyra storbanker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, samt den helt statligt ägda banken SBAB genomfört begränsningar i sin verksamhet.

Den svenska mjölkproduktionen har de senaste 30-35 åren ändrat struktur. Idag blir gårdarna färre och större, med fler djur och flera anställda. Den veterinära rollen kommer att behöva utvecklas sida vid sida med mjölkföretagen och omformas, från den brandsläckare som används vid akuta sjukdomstillstånd, till en proaktiv besättningskonsult. Syftet med den här studien var att kartlägga några faktorer som kan tänkas påverka inriktningen och omfattningen av den svenska veterinärens arbete med mjölkkor på besättningsnivå. Studien utgjordes av en intervjuundersökning där 23 veterinärer med verksamhet i mjölkkobesättningar medverkade. Samtalen spelades in och bearbetades med fokus på att beskriva faktorer som påverkade inriktning och omfattning av veterinärernas arbete på mjölkkor, vad den enskilde veterinären definierade som förebyggande arbete samt vad som skulle kunna öka det förebyggande arbetet.

Revisionsplikten för de minsta aktiebolagen i Sverige avskaffades 2010, främst för att minska dessa bolags kostnadsbörda. Detta skapade olika reaktioner hos bolagens externa intressenter, både positiva och negativa. Det sågs som positivt för företagandet i Sverige, men det uttryckes också oro för risken att fel i bokföring och deklarationer skulle öka när en revisor inte längre behövde granska dem. Dessa fel kan resultera i felaktigt redovisad skatt och ett ökat skattefel. I skattefel inkluderas alla fel som har en påverkan på den redovisade skatten, och de kan vara både avsiktliga och oavsiktliga.