Companies today face more and more demands from society and stakeholders. It is no longer about just satisfying shareholders, sales and making a profit. Consumers are becoming more aware of products effects and the consequences it has on humans, our environment and the generation ahead of us. NGO:s and society request that companies take responsibility and actions toward a more sustainable business. Many investors analyze companies? sustainability regarding social and environmental issues when it comes to choosing a company to invest in.

Begreppet hållbar utveckling har allt sedan Brundtlandrapporten år 1987 blivit mer och mer använtöver hela världen. Begreppet kan dock definieras på många olika sätt och uppfattas olika av olikaaktörer i samhället. Ambivalensen kring begreppet har på en internationell nivå lett till svårlöstakonflikter mellan stater. En aspekt som dock verkar mindre väl utforskad är hur medborgare pålokal nivå uppfattar begreppet hållbar utveckling och varifrån de får sina uppfattningar. Huruniversitetsstudenter uppfattar begreppet är särskilt intressant att undersöka då utbildningssystemetär ett effektivt medel för att förändra människors tankesätt i en hållbar riktning.Denna kandidatuppsats i kulturgeografi har som syfte att komparativt undersöka studentersuppfattningar av begreppet hållbar utveckling i Ryssland och Sverige samt undersöka möjligaförklaringar till varför begreppet uppfattas som det gör.

Vår studie är utförd i samarbete med Stockholms narkotikarotels ungdomssektion (SNU). Syftet med studien är att skapa förståelse för och åskådliggöra de föreställningar som gör att SNU har svårt för att identifiera unga missbrukande tjejer i sitt arbete. "Hur upplever SNU att unga missbrukande tjejer och killar skiljer sig åt?" samt "Varför upplever SNU det svårare att identifiera tjejer?" lyder frågeställningarna i studien. Det teoretiska ramverk och den tidigare forskning som har använts för att besvara frågeställningarna tar sin grund ur ett genusperspektiv.

IT har kommit långt ifrån att bara vara en teknikfråga. Informationsteknologin har del i en samhällsförändring som pågår mitt framför våra ögon. Jag är intresserad av något som kan beskrivas som en normativ förändring i samhället, hur beteenden förändras i och med informationsteknologins inträde och utbredning i det vardagliga samhällslivet, och hur människan organiserar sig i något som kan liknas vid ett nätverkssamhälle. Med informationsteknologin ändras förutsättningarna för individernas livsföring. Därmed ändras också marknadens förutsättningar och förutsättningarna för rättsliga regleringar.

Spekulationsbubblor kännetecknas av kraftigt stigande tillgångspriser som är övervärderade. En bubbla byggs upp av en kombination av mer lättillgängligt finansieringskapital samt ett irrationellt och mer riskbenäget beteende hos aktörer på marknaden. Prisstegringen mattas av med tiden och resulterar slutligen i ett drastiskt prisfall, en kraftig minskning av tillgångarnas värde och en finansiell kris uppstår.Uppsatsen syftar till att med hjälp av ett teoretiskt ramverk som tagits fram analysera hur uppbyggnadsfasen i den senaste i raden av spekulationsbubblor, bolånebubblan, har sett ut. Fokus har lagts på utveckling i utlåning och huspriser under perioden 2002-2008 i USA och i Sverige samt faktorer som kan ha orsakat eller påverkat denna utveckling. Vidare har de båda ländernas centralbankers räntepolitik och motiveringar till denna analyserats.Resultaten visar på att en kraftig ökning, en boom, i både utlåning och huspriser skedde under uppbyggnadsfasen av bubblan.

Nuförtiden har vi obegränsade valmöjligheter inom alla situationer i livet. Ständigt krävs det att vi gör aktiva val, såväl stora som små., vilka påverkar livet på olika sätt. Det kan handla om vilken bil man ska köpa, vilken mat man ska välja eller vilken Tv-kanal man ska titta på. Sedan introduktionen av ett nytt pensionssystem år 1999 ges möjligheten att göra ett aktivt val och på egen hand förvalta en del av den pensionsgrundande inkomsten ? Premiepensionen!Till premiepensionen avsätts varje år 2,5 procent av bruttoarbetsinkomsten.

Bakgrund: Alla individer innehar grundläggande rättigheter just i egenskap av att vara människa. Rätten till hälsa är en av dessa, och ska bland annat inkludera säker sexuell och reproduktiv hälsa. I den georgiska utbrytarprovinsen Abchazien tillgodoses inte hela befolkningen denna rättighet. Gali-distriktet är beläget nära gränsen till övriga Georgien och anses som ett lågprioriterat område. Kvinnors position beskrivs där extra utsatt, då exempelvis våld i nära relationer är vanligt förekommande.

Riksdagens 15 nationella miljökvalitetsmål har utvecklats för att kunna säkra de hot som finns för att uppnå en ekologisk hållbar utveckling. Myndigheter, kommuner och statliga organ ska arbeta aktivt med dessa miljöfrågor i planeringsobjekt för att bidra till att på sikt uppnå dessa miljömål. Idag finns kritik och problem gällande miljömålen då många mål anses vara svårtolkade och diffusa. Målen blir därför svåra att hantera och i planeringsobjektet. Eftersom arbetet med de nationella miljömålen inte finns reglerat idag finns en debatt gällande vilken status miljömålen har i dagens samhälle.

Problem: Företag i näringslivet, universitet, högskolor och statliga organisationer satsar idag mycket pengar på att föreläsare och olika typer av expertis ska hjälpa dem. För företag i dagsläget är företagshälsovård ett sådant ämne. Det satsas pengar på olika typer av expertis för att man vill minska sina sjuktal. Vi menar dock att en stor del av dessa ekonomiska satsningar går till spillo på grund av att behoven hos de anställda ej matchas korrekt mot den expertishjälp som finns på marknaden. Det skapas inget intresse eller aktivt deltagande på företagen och därmed ger det inte heller någon positiv utdelning i relation till de satsade pengarna.

Hållbarhetsredovisning bland företag har ökat markant de senaste åren. Organisationen GlobalReporting Initiative påbörjade 1997 arbetet med att ta fram riktlinjer för företags hållbarhetsredovisning.Nu, drygt ett decennium senare, har dessa riktlinjer fått stor acceptans bland företag och dess intressenter. Företag har fått ett betydelsefullt verktyg att använda i sin rapportering av det hållbarhetsarbete som utförs. Tidigare forskning inom närliggande ämnen, till exempel Corporate Social Responsibility och frivilliga upplysningar, har visat variationer i företags redovisning av icke-finansiell information. Med GRI-riktlinjernas ökning i popularitet ville vi undersöka vad som påverkar innehåll i rapporter framtagna enbart enligt detta regelverk.

Det här är en uppsats i pedagogik om förberedelseklassen, vars syfte är att undersöka om det är positivt eller negativt för invandrar- och flyktingbarn att gå i en förberedelseklass, och även modersmålets påverkan på förberedelseklassen. För att få en inblick i vad en förberedelseklass är börjar uppsatsen med en bakgrundshistoria och fortsätter sedan den med att gå in lite närmare på några områden. Dessa områden är trauma ? krigsupplevelser, den första tiden, överslussningen, modersmålet, samarbete med föräldrarna och lärarrollen. Metoden består av två undersökningar, den första handlar om modersmålsundervisning där fem elever intervjuas i förberedelseklassen och en diskussion med två modersmålslärare.

Naturen i Laholm är storslagen och variationsrik men är en resurs som man ofta tar för givet, det har alltid funnits natur i överflöd och den har alltid varit gratis. Jord- och skogsbrukarna har alltid gett oss möjlighet att vistas i fin öppen natur med höga naturvärden som inbjudit till ett attraktivt friluftsliv. Mycket har hänt, jordbruket har rationaliserats, blandskogar har till stor del övergått i produktiv granskog och exploateringstrycket på marken har ökat. Detta har medfört att fina naturvärden är på väg att försvinna och att det skapats barriärer i landskapet.Det har aldrig funnits något samlat dokument över vilka natur- och friluftsvärden som finns inom Laholms kommun och därför ska en naturvårdsplan tas fram. Planen arbetas fram av Agenda 21 enheten i Laholms kommun och syftar till att kartlägga och visa den natur som finns inom kommunen.

Det svenska samhället har under lång tid varit väldigt elberoende och detta beroende har inte minskat trots politiska intentioner i den riktningen. Syftet med denna uppsats har uttryckts i två delar. En del var rent empirisk där det skulle undersökas om Sverige är beroende av andra länder i sådan utsträckning att det utgör ett hot mot statens säkerhet. För att uppfylla det syftet skulle uppsatsen behandla kopplingen mellan energi och säkerhet. Den andra delen av syftet var teoretiskt och skulle testa i vad mån neorealismen och interdependensteorin hade något förklaringsvärde vad gällde att skönja energibehovets konsekvenser för en enskild stat.

Med anledning av intensifieringen av de stridigheter som uppstod i Somalia i början av 1990-talet flydde närmare en miljon människor landet och undan krisen. Både i den amerikanska delstaten Minnesota och i Östergötlands län i Sverige har antalet somalier sammantaget ökat. Hur gruppen klarat sig på arbetsmarknaden i respektive region skiljer sig betydligt då andelen arbetande somalier i Minnesota är betydligt högre än i Östergötland. Uppsatsen syftar till att kartlägga arbetsmarknadssituationen för utrikes födda somalier i Östergötland samt att redovisa effekterna av den svenska arbetsmarknadens funktionssätt på den här gruppen genom en jämförelse med hur det förhåller sig i Minnesota.De båda populationerna i respektive region liknar varandra på många sätt även om de till antalet är betydligt fler i Minnesota. Graden av formell utbildning är generellt sett låg och många somalier är vid ankomsten analfabeter, det har observerats att somalier i Minnesota möjligen har en något högre utbildningsnivå än de i Östergötland vilket kan förklara en del av skillnaden i sysselsättningsgrad.

Kritik mot företag som brister i sitt sociala ansvarstagande har på senare år växt sig allt större. Det har därför blivit viktigt för företag att utöver sin finansiella prestation arbeta för goda arbetsmiljöförhållanden genom hela leverantörskedjan. Som en följd av detta väljer företag i allt större utsträckning att anta en uppförandekod, vilken anger standarder och riktlinjer för det sociala ansvarstagandet. Svårigheten tycks inte ligga i skapandet av uppförandekoden utan i dess efterlevnad. För att säkerställa kodens efterlevnad i leverantörskedjan kan företaget använda sig av olika kontrollmetoder.