Sök:

Sökresultat:

891 Uppsatser om Statliga vägnätet - Sida 33 av 60

Skuldsanering : Förslag till den nya skuldsaneringslagen

Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Den Globala FörlustaffÀren : En förvÀrvsmarknad i förÀndring - utveckling och orsaker

Denna uppsats syftar till att ge lÀsaren en fördjupning inom Àmnet företagsförvÀrv och hur dess globala trendutveckling sett ut under perioden 1985-2011. Vi har genom en litteraturstudie gett en teoretisk bakgrund till Àmnet och sedan undersökt globala trender rörande företagsförvÀrv, utrett möjliga orsaker till trenden och vilka orsaker som vÀgt tyngst.Trenden visar att antalet förvÀrv har ökat samtidigt som andelen lönsamma sÄdana har minskat. Bland alla de olika pÄverkande anledningarna bakom trendutvecklingen som nÀmnts i vÄr avhandling har vi funnit tvÄ gemensamma nÀmnare: högre konkurrens bland de förvÀrvande företagen och högre premier vid köpen. Oavsett om pÄverkan kommer frÄn förvÀrvsmarknaden (större antal PE-firmor, fler förvÀrvande företag mer ursprung i tillvÀxtlÀnder och statliga investeringsfonder), inifrÄn företaget (svÄrighet att nÄ tillvÀxt utan förvÀrv och brister vid förvÀrvsgranskning) eller dess individer(utformningen pÄ bonussystem, personliga vinstintressen, nationell stolthet och hybris bland beslutsfattare) sÄ blir högre konkurrens och premier tvÄ centrala begrepp.Vi har inte med vetenskapligt fog lyckats rangordna alla de olika orsakerna till trendutvecklingen men anser oss ha goda skÀl till att pÄstÄ att intrÀdet av allt fler köpare pÄ marknaden Àr den tyngst vÀgande orsaken till varför högre andel förvÀrv blivit olönsamma..

Attityder till enhetsskolan : En jÀmförelse med fokus pÄ lÀrarna

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera, kartlÀgga och jÀmföra de argument som fördesfram för och emot enhetsskolans (och sÄ smÄningom grundskolans) införande under perioden1940-1962. De aktörer vars argument Àr av intresse Àr folkskollÀrare och lÀroverkslÀrare.Dessa bÄda lÀrargrupper antas ha haft olika attityder till den enhetsskola som föreslogs somett alternativ till det dÄ rÄdande skolsystemet, dÀr en allmÀn, kommunal folkskola avsedd förden breda allmÀnheten och en rad statliga lÀroverk och realskolor, frÀmst avsedda förstudiebegÄvade elever med höga ambitioner, existerade parallellt. Detta jÀmförelsevisförlegade system ledde enligt mÄnga till orÀttvisor som inte hade nÄgon plats i ett samhÀlledÀr vÀlfÀrden stadigt ökade.Studien Àr en kvalitativ testanalys och analysen har gjorts med hjÀlp av Ludvig Beckmansmodell för argumentationsanalys. Dessutom har materialet granskats utifrÄn GunnarRichardsons analysmodell ?Idéernas kraft eller realiteternas tryck??Argumenten har jag frÀmst sökt bland ett antal tidningar skrivna av och för lÀrare frÄn de ovannÀmna lÀrargrupperna.

Samma mÄl men olika vÀgar - tradition och förnyelse i andrasprÄksundervisning

I föreliggagande uppsats undersöks hur sprÄksyn lyser igenom undervisningen i svenska som andrasprÄk i tvÄ nya upplÀgg i den kommunala skolan. BÄda skolformerna Àr startgrupper för nyanlÀnda invandrare och kallas vanligtvis för Sfi (svenska för invandrare) och IMSPR (Individuella programmet, sprÄkintroduktion). Den förstnÀmnda Àr för vuxna och den sistnÀmnda för ungdomar. UtifrÄn en diskussion i teoriavsnittet om skillnader mellan grammatikbaserad undervisning och sociolingvistisk undervisning Àr uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt att studera hur lÀrarna uppfattar sin egen undervisning. BÄda inriktningarna har en sociolingvistisk prÀgel med funktionell sprÄkundervisning men grammatiska och över huvud taget sprÄksystematiska moment förekommer.

Bolagsstyrning och Corporate Social Responsibility i statliga bolag : sÀrskilt om konflikten mellan vinstintresse och samhÀllsintresse

SAMMANFATTNINGBland personer boende pÄ sÀrskilt boende som lider av demenssjukdom Àr undervikt och malnutrition vanligt. För att öka aptit och nÀringsintag har mÄltidsmiljön stor betydelse. De flesta behöver till slut stöd i form av uppmuntran eller matning. Liknande tidigare studier dÀr mÄltidsobservationer utfördes pÄ sjukhus har visat att mÄltiden inte prioriterades av sjukvÄrdspersonalen och att det inte fanns nÄgra riktlinjer för det arbetet som skulle utföras av personalen vid mÄltiderna.Syftet med uppsatsen var att studera mÄltider pÄ en avdelning i ett demensboende för att se hur verksamhet och personal arbetar för att frÀmja matintaget bland de boende.Under fem observationstillfÀllen studerades lunchmÄltiden pÄ ett boende för Àldre med demenssjukdom. TvÄ intervjuer genomfördes, den ena med boendets enhetschef och den andra med en vÄrdpersonal.

Bortom könsbinÀra normer : Kön, kropp och könsidentitet i statliga diskurser och transpersoners berÀttelser.

Inom transvÄrden finns idéer om att kön, kropp och identitet Àr stabila och binÀra. TransvÄrden efterstrÀvar att upprÀtthÄlla denna illusion med följden att transpersoner som inte ser en identitet/könsuttryck inom denna idé som nödvÀndig, exkluderas transvÄrden. Jag lyfter i den hÀr uppsatsen fram nÄgra transpersoners berÀttelser vilka i dagslÀget Àr exkluderade transvÄrden. Dessa personers resonemang gÀllande kön, kropp och identitet gÄr pÄ diagonalen med transvÄrden och samhÀllets förgivettagande om att dessa komponenter ska följa en specifik ordning. Uppsatsens material visar pÄ att transvÄrden i hÀnsyn till mÀnskliga rÀttigheter, mina deltagares sjÀlvbestÀmmande över den egna kroppen och identiteten samt mental hÀlsa, mÄste transvÄrden ta större hÀnsyn till klienters behov istÀllet för att fokusera pÄ ett reproducerande och befÀstande utav socialt konstruerad idealisk maskulinitet/femininitet, kropp och identitet.

Spridningen av XML bland statliga myndigheter

Mina slutsatser i mitt arbete Àr att rollen som finns inom Ithna Ashery inte Àr homogeniserad nÀr man jÀmför olika individers subjektiva upplevelse av fenomenet. DÀremot om man tittar pÄ en metanivÄ sÄ kan deras roll se tÀmligen lika ut. Men pÄ individnivÄ, som detta arbete försökt behandla, sÄ Àr den subjektiva upplevelsen av rollerna olika. Det som till stor grad pÄverkar den subjektiva upplevelse av rollen Àr sÄdana saker som den omgivande kontexten i samhÀllet. Men Àven de mÄl den enskilda individen har med sin roll nÀr det gÀller framtiden för individen.

Hur marknadsför sig pensionsbolagen? : En kvalitativ studie om pensionsmarknaden i Sverige

Denna uppsats syftar till att ge lÀsaren en fördjupning inom Àmnet företagsförvÀrv och hur dess globala trendutveckling sett ut under perioden 1985-2011. Vi har genom en litteraturstudie gett en teoretisk bakgrund till Àmnet och sedan undersökt globala trender rörande företagsförvÀrv, utrett möjliga orsaker till trenden och vilka orsaker som vÀgt tyngst.Trenden visar att antalet förvÀrv har ökat samtidigt som andelen lönsamma sÄdana har minskat. Bland alla de olika pÄverkande anledningarna bakom trendutvecklingen som nÀmnts i vÄr avhandling har vi funnit tvÄ gemensamma nÀmnare: högre konkurrens bland de förvÀrvande företagen och högre premier vid köpen. Oavsett om pÄverkan kommer frÄn förvÀrvsmarknaden (större antal PE-firmor, fler förvÀrvande företag mer ursprung i tillvÀxtlÀnder och statliga investeringsfonder), inifrÄn företaget (svÄrighet att nÄ tillvÀxt utan förvÀrv och brister vid förvÀrvsgranskning) eller dess individer(utformningen pÄ bonussystem, personliga vinstintressen, nationell stolthet och hybris bland beslutsfattare) sÄ blir högre konkurrens och premier tvÄ centrala begrepp.Vi har inte med vetenskapligt fog lyckats rangordna alla de olika orsakerna till trendutvecklingen men anser oss ha goda skÀl till att pÄstÄ att intrÀdet av allt fler köpare pÄ marknaden Àr den tyngst vÀgande orsaken till varför högre andel förvÀrv blivit olönsamma..

Sommarskola - pedagogiskt grepp eller konkurrensmedel?

BakgrundEfter flera Ă„r av sjunkande elevresultat fick Ă„r 2006 Myndigheten för Skolutveckling i uppdrag att fördela ett statligt bidrag för att anordna sommarskolor. Trots bidraget har antalet elever som inte nĂ„r gymnasiebehörighet fortsatt att sjunka. År 2012 togs det statliga bidraget bort för att Ă„ter införas 2014.SyfteStudiens syfte Ă€r att vinna kunskap om sommarskolors betydelse för skolors mĂ„luppfyllelse och elevers lĂ€rande. Studiens frĂ„gestĂ€llningar rör hur sommarskolor Ă€r organiserade, vilka argument som finns för respektive emot sommarskolor enligt berörd personal samt hur sommarskolors existens kan förstĂ„s och tolkas utifrĂ„n Ă„ ena sidan samhĂ€llets krav pĂ„ mĂ„luppfyllelse och Ă„ andra sidan elevers behov och lĂ€rares professionella bedömningar.MetodEn kvalitativ metod med hermeneutisk ansats och intervjuer som redskap. Som teoretiskt perspektiv har Balls begrepp performativitet och fabrikation anvĂ€nts.ResultatUndervisning och lĂ€rande i sommarskolan skiljer sig frĂ„n den ordinarie undervisningen genom större samsyn och samarbete lĂ€rare emellan och att ett individanpassat arbetssĂ€tt anvĂ€nds i större omfattning.

Bevarande av webbplatser : En kartlÀggning bland statliga myndigheter i Sverige

The purpose of this thesis was to investigate if Swedish agencies preserve their websites according to the Swedish archival legislations and guidelines. As a theory the OAIS Reference Model (Open Archival Information System, developed by US Consultative Committee for Space Data Systems, CCSDS) has been used as a model to show how important it is to develop strategies for public digital information which has to be preserved for long term. The ingest function in the OAIS Reference Model demands that files are prepared for long term preservation and requires that the digital information fulfils established technical requirements.In the study the Swedish National Archive and their advices about preserving websites to archivists on the Swedish agencies are being studied. To control if the agencies meet the requirements for their management and preservation of their websites a survey was sent out to investigate if Swedish agencies preserve their websites. According to the survey result, 84 of 113 agencies preserve their websites in some way. If the technical requirements really was met could not be verified in this thesis, the results was relied on the responses from the authorities.

Riksintressen i den översiktliga planeringen

Riksintressesystemet har sedan det lagstiftades Är 1987 granskats, diskuterats och ifrÄgasatts. TillÀmpningen av riksintressesystemet har ansetts haft grundlÀggande oklarheter och problem, bland annat vad det gÀllde riksintresseomrÄdens aktualitet samt hur de skulle geografiskt avgrÀnsas. DÄ bristerna och problemen med tillÀmpningen av riksintressesystemet ansÄgs vara av den omfattningen att det pÄverkade dess trovÀrdighet och legitimitet var det intressant att studera hur riksintressesystemet tillÀmpades i praktiken, i den översiktliga planeringen. Syftet med arbetet var att studera hur riksintressesystemet tillÀmpades i praktiken. Detta genom att undersöka hur Sveriges kommuner geografiskt avgrÀnsade riksintressen enligt 3 kapitlet MB i den översiktliga planeringen, i förhÄllande till lÀnsstyrelsernas underlagsmaterial.

SkadestÄnd vid fel i offentlig upphandling

Skuldsaneringslagen trÀdde i kraft 1994 och innebÀr att överskuldsatta personer kan fÄ en chans att bli skuldfria. Detta genom att under en begrÀnsad tid leva pÄ existensminimum och under denna tid avbetala sÄ mycket som möjligt pÄ sina skulder. Den bakomliggande orsaken till Skuldsaneringslagen var att efter 1980-talet hade de svenska hushÄllen ökat sin belÄning avsevÀrt och fastighetskraschen i början av 1990-talet hade försatt mÄnga i en ekonomisk hopplös situation.För att avgöra vilka som ska beviljas skuldsanering stÀller lagstiftaren vissa krav pÄ vilken typ av skulder och under vilka förutsÀttningar som en gÀldenÀr kan beviljas skuldsanering, dessa krav Äterfinns i 4 § Skuldsaneringslagen. Vad dessa krav innebÀr kan inte utlÀsas direkt ur lagtexten, utan en studie av förarbeten och praxis mÄste ske.Skuldsaneringslagen har nu funnit i 12 Är och en mÀngd fall har varit upp till prövning i domstol och dÀr har den huvudsakliga frÄgan varit om de krav som uppstÀlls i 4 § har uppfyllts eller inte. Under denna tid har Àven Skuldsaneringslagen varit föremÄl för ett flertal statliga utredningar och dessa har utmynnat i ett förslag till en ny skuldsaneringslag.

Arbetslaget som utvecklingspotential

Syftet med detta examensarbete var att undersöka arbetslagets funktion i dagens skola utifrÄn ett lÀrarperspektiv med fokus pÄ lÀrares lÀrande. Studiens frÄgestÀllningar handlar om vilken betydelse samarbete i arbetslag har för lÀrares lÀrande och hur lÀrare upplever att arbetslaget bidrar till utveckling i yrket. Studien har haft en kvalitativ ansats och insamling av material har skett genom intervjuer med lÀrare, samt litteraturstudier inom skolforskning som har behandlat lÀrande organisation och utvecklingsarbete i arbetslag. De huvudsakliga resultaten i denna studie Àr att arbetslagsfunktionen inte helt motsvarar den funktion som beskrivs i olika statliga utredningar och styrdokument, dvs. en bas för skolutveckling dÀr lÀrare genom gemensam reflektion, engagerat och kreativt samarbete skapar en kollektiv lÀrandemiljö för lÀrare.

AnvÀndandet av kÀllor till kostinformation och deras trovÀrdighet : En tvÀrsnittsstudie bland individer som trÀnar pÄ gym i Äldersspannet 18-28 Är

Bakgrund: Idag finns det en uppsjö av informationskÀllor med kost- och hÀlsobudskap som man utsÀtts för bÄde frivilligt och ofrivilligt. Det finns ocksÄ mÄnga olika Äsikter gÀllande vilken kost som Àr bra och mindre bra för kroppen och hÀlsan. Studier har visat att bland annat statliga myndigheter, media och förebilder kan pÄverka instÀllningen till intag av vissa komponenter i kosten. Det Àr en intressant frÄga vad man anser vara en pÄlitlig kÀlla till kostinformation och vilka av dessa som anvÀnds mest.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka vilka de mest anvÀnda kÀllorna till kostinformation Àr samt hur deras trovÀrdighet upplevs av individer som trÀnar pÄ gym i Äldern 18-28 Är.Metod: En kvantitativ enkÀtstudie med 123 deltagare genomfördes. EnkÀten innehöll ett attitydformulÀr om hur man stÀller sig till olika kÀllor om kostinformation.

Varför Àr det sÀkrare att flyga Àn att fÄ sjukvÄrd? : En jÀmförande studie av sÀkerhetsutveckling inom hÀlso- och sjukvÄrd respektive civilflyg

Syftet med denna jÀmförande studie Àr att söka förklaringsfaktorer till varför hÀlso- och sjukvÄrd respektive civilflyg har utvecklats olika i sÀkerhetstÀnkande. FrÄgestÀllningen Àr huruvida de statliga tillsynsmyndigheternas förutsÀttningar och arbetssÀtt har betydelse för sÀkerhetskulturen i respektive tillsynsverksamhet. Till förutsÀttningarna hör författningarna - skiljer sig dessa Ät? Myndigheternas arbetssÀtt, dvs. tillsynens utformning ? vilken betydelse har den?Resultaten visar att sÀkerhetsrelaterade författningar inom civilflyget Àr tydligare jÀmfört med hÀlso- och sjukvÄrden.

<- FöregÄende sida 33 NÀsta sida ->