Sök:

Sökresultat:

891 Uppsatser om Statliga vägnätet - Sida 13 av 60

Sociala allianser - grÀnsöverskridande samarbete

Bakgrund: Statliga och kommunala myndigheter, liksom privata företag och ickevinstdrivande organisationer verkar idag för att bekÀmpa samhÀllsproblem och negativa beteenden sÄsom drogberoende, rökning och dÄliga matvanor. För att pÄverka samhÀllet i en positiv inriktning kommuniceras hÀlsofrÀmjande och sociala budskap pÄ olika sÀtt, dock med varierande framgÄng. Detta beror pÄ organisationernas natur och verksamhetssyfte, men framför allt pÄ de varierande resurser de olika aktörerna har att tillgÄ. KÀnnetecknande för icke-vinstdrivande organisationer Àr det ideella syftet och bidragsberoende frÄn sÄvÀl privatpersoner, företag som statliga bidrag. PÄ senare Är har konkurrensen om givarnas pengar ökat, vilket har fÄtt till följd att de icke-vinstdrivande organisationerna har utvecklat och fördjupat sitt engagemang i företagssamarbete.

Är kritiken mot FörsĂ€kringskassan berĂ€ttigad utifrĂ„n ett rĂ€ttsstatligt perspektiv?

SpÀnningsförhÄllandet mellan det allmÀnna och den enskilde Àr sÀrskilt pÄtagligt i den verksamhet som FörsÀkringskassan bedriver. Den statliga förvaltningsmyndigheten Àgnar sig Ät utprÀglad myndighetsutövning vid sin Àrendehantering och de beslut som myndigheten fattar har stor betydelse för den enskildes försörjning. Det Àr dÀrför nödvÀndigt att den enskilde skyddas frÄn godtycklig maktutövning och tillförsÀkras rÀttssÀkerhet enligt grundlÀggande rÀttsstatliga principer. FörsÀkringskassan figurerar ofta i negativa sammanhang i massmedia och syftet med denna uppsats var att undersöka om den Äterkommande kritiken mot FörsÀkringskassan Àr befogad ur ett rÀttsstatligt perspektiv. Uppsatsen har avgrÀnsats till att illustrera myndighetens normhantering av sjukförsÀkringen.

Stitch: En karaktÀr

Detta examensarbete handlar om hur man utvecklar och anpassar en fiktiv karaktÀr frÄn ett mediesammanhang till ett annat. FrÄn att först ha varit en karaktÀr i en studentfilm som var en delexamination av en kurs i radioproduktion, har karaktÀren utvecklats till en karaktÀr i en tv-serie för den finska tv-marknaden. För att anpassa karaktÀren till den finska kontexten har karaktÀren genomgÄtt flera utvecklingsfaser frÄn att vara en vanlig svensk ung man till att bli en svensk som bygger pÄ finlÀndska fördomar. Jag har anvÀnt mig av aktionsforskning och intervjuer för att fÄ fram ett resultat. Examensarbetet bestÄr bÄde av en vetenskaplig rapport och en gestaltande del som innehÄller synopsis och manus till ett första avsnitt i en TV-serie, som det finska statliga TV-bolaget YLE har valt att ta till produktion..

BehÄller Apoteket framgÄngsreceptet?

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att analysera vilka förutsÀttningar Apoteket har för att konkurrera pÄ en avreglerad marknad för receptfria lÀkemedel. Metod: Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ ansats med tonvikten pÄ insamlandet av sekundÀr data frÄn statliga utredningar. MetodangrepssÀttet Àr abduktivt. Slutsatser: VÄr slutsats Àr att Apotekets förutsÀttningar för att konkurrera efter en avreglering framförallt beror pÄ hur regelverket för detaljhandelns försÀljning av receptfria lÀkemedel kommer att utformas. Utformningen kommer att avgöra hur stora intrÀdesbarriÀrerna blir pÄ den receptfria marknaden och sÄledes pÄverka i vilken omfattning Apoteket kommer att utsÀttas för konkurrens..

Den första motorvÀgen : problem av infrastrukturen i Bosnien och Hercegovina

Internationella infrastrukturprojekt Àr globala och offentliga processer. Globala kan de anses vara för att flera lÀnder Àr involverade, och offentliga Àr de för att allmÀnheten mÄste vara deltagande part under processens gÄng.Bosnien och Hercegovina Àr det enda landet i Europa som inte byggt en motorvÀg. Landet Àr ett efterkrigsland som har haft svÄrigheter med uppbyggnaden av infrastrukturen. Det största problemet var bristen pÄ statliga finanser. 1997 blev BiH medlem i PETrN (Pan EuropeanTransport Net), varefter planerna för ett motorvÀgsbygge Äterinfördes och denna gÄng blev allvarligt studerade.

Förordningen om Intern Styrning och Kontroll i statlifa myndigheter FISK

Bakgrund och problem: Redovisningsskandaler de senaste Ären har bidragit till minskat förtroende inte bara för nÀringslivet utan Àven för statliga organisationer. För att stÀrka förtroendet för statliga myndigheter har en ny förordning avseende intern styrning och kontroll, FISK, trÀtt i kraft 1 januari 2008. I och med FISK skall myndigheterna kunna försÀkra att den interna styrningen och kontroll bedrivs pÄ ett betryggande sÀtt. Syfte: Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att analysera myndigheternas arbete med intern styrning och kontroll, med avseende pÄ rapportering. Vidare avses Àven att identifiera och analysera förÀndringar och effekter som pÄverkat myndigheternas arbete med intern styrning och kontroll i och med införandet av FISK.

Atlantprojektet: en studie av planerna för det största projektet i svensk vattenkraftshistoria

Mellan 1957-61 utredde Nordiska Vattenkraftskommitén möjligheterna att vÀnda pÄ Kalix- och Torne Àlvsystem sÄ att dessa Àlvar skulle fÄ sin mynning i Atlanten istÀllet för i Bottenviken. Detta gigantiska vattenkraftprojekt utreddes i en tid dÄ det svenska samhÀllet prÀglades av hög tillvÀxt, framtidstro och stora strukturomvandlingar vilket Àven karaktÀriserade det statliga vattenkraftsföretaget Vattenfall. Planerna vÀckte dock stort motstÄnd bland kommunerna i Àlvdalen och frÄn internationellt naturskyddshÄll. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva planerna för det största vattenkraftsprojektet i Sveriges historia och resonera kring vilka miljöetiska vÀrderingar som kan ha styrt utredningsarbetet och hur projektet kan förstÄs i ljuset av dÄtidens samhÀllsmönster..

Kommunernas arbete med tillgÀnglighet till tÀtortsnÀra friluftsomrÄden : en jÀmförelse mellan fyra översiktsplaner

Detta examensarbete Àr en komparativ fallstudie mellan fyra översiktsplaner. Syftet med arbetet Àr att belysa tendenser som finns inom den kommunala planeringsretoriken gÀllande tillgÀnglighet till tÀtortsnÀra friluftsomrÄden. Examensarbetet syftar Àven till att granska hur de utvalda kommunernas mÄlformuleringar kring tillgÀnglighet till tÀtortsnÀra friluftsomrÄden har konkretiserats i kommunernas översiktsplaner, om det gÄr att finna samband mellan mÄlformuleringarna och de statliga direktiv som finns samt om nÄgon mÄlkonflikt finns. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av fallstudier dÀr utvalda översiktsplaners argument gÀllande tillgÀnglighet har granskats..

Psykisk ohÀlsa - ett brukarperspektiv pÄ nÀrstÄendes delaktighet inom vÄrd, behandling och övriga insatser

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.

VillatrÀdgÄrden under 1900-talet : vÀxtval och funktion

Bostadsformen med att bo i villa och egnahem har utvecklats under olika förutsÀttningar i Sverige under 1900-talet beroende pÄ konjunkturer och politiska ÄtgÀrder. Boendet i egnahem blev vanligt under 1900-talets början dÄ det var möjligt att bygga hus med lÄn ur statliga egnahemsfonder. EgnahemsomrÄdena var ofta tydligt detaljplanerade med mycket enhetliga mönsterplanerade trÀdgÄrdar. SamhÀllsutvecklingen pÄverkade Àven anvÀndningen av trÀdgÄrdar och vÀxtvalet över tid. Genom att jÀmföra olika tidsperioders generella avtryck med platsspecifika fÀltstudier Àr det möjligt att analysera dels vilket vÀxtmaterial som finns kvar i Àldre villaomrÄden, dels förÀndringar i vÀxtval och funktion.

Det formella styrsystemets förÀndring nÀr ett affÀrsverk
bolagiseras: en fallstudie av Posten försÀljning i Boden

Syftet med vÄr undersökning var att beskriva det formella styrsystemets förÀndringar i en organisation som gÄr frÄn affÀrsverk till bolag. UtgÄngspunkten för vÄr undersökning var litteratur som handlade om styrning i statliga verk, moderna styrformer samt det formella styrsystemet. Undersökningen genomfördes pÄ postkontoret i Boden och LuleÄ. Vi intervjuade totalt sex personer pÄ tre olika nivÄer i organisationen för att fÄ olika perspektiv pÄ förÀndringen. För att minska risken för missförstÄnd mellan oss och respondenten spelades intervjuerna in pÄ bandspelare.

KĂ€nsla av sammanhang - hur mĂ„r ungdomarna? : En undersökning av KĂ€nsla av sammanhang hos arbetssökande ungdomar i Östersund

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.

Gengas i beredskap: en studie över Sveriges reducering av oljeberoendet under krigsÄren 1939-46

Enligt Förenta nationernas utvecklingsrapport för 2007/2008 Àr den globala uppvÀrmningen 2000-talets viktigaste frÄga. För att bromsa utvecklingen och skapa kontroll över klimatförÀndringarna mÄste hela vÀrldens totala utslÀpp av vÀxthusgaser minskas med 80% fram till Är 2050, utslÀpp av vilka 53% bestÄr av koldioxid. Den frÀmsta kÀllan för koldioxidutslÀpp utgörs av förbrÀnning av fossila brÀnslen vilket gör det intressant utifrÄn den globala uppvÀrmningens problematik att minska nyttjandet av denna energikÀlla. Under det andra vÀrldskriget skedde en nÀst intill total strypning av Sveriges tillgÄng till energi frÄn kol och olja vilket medförde en tvingad reducering av beroendet frÄn fossila brÀnslen. För att möjliggöra fortsatt drift av motorfordon övergick man till gengas som drivmedel.

Beskattning av bostÀder : Hur pÄverkar de nya beskattningsreglerna den skattskyldige sett utifrÄn skatterÀttsliga principer och utifrÄn de krav som skall stÀllas pÄ en god skattelagstiftning?

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.

Vem bestÀmmer över skolan?: kommunaliseringen och nÄgra av dess konsekvenser

Denna uppsats belyser den debatt som rÄdde i media och i riksdagen under Ären 1989 och 1990. Debatten handlade om regeringens proposition 1988/89:41 ?Om kommunalt huvudmannaskap för lÀrare, skolledare, bitrÀdande skolledare och syofunktionÀrer?. Diskussionen framstÀlls med hjÀlp av motioner i riksdagen samt artiklar i fack- och dagstidningar. Dessa Àr skrivna av intressenter som argumenterar för och mot förslaget.

<- FöregÄende sida 13 NÀsta sida ->