Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

The aim of this study is to identify factors, which decide wheter you choose to commute with bicycle to work in the winterseason. The study is conducted in Umea, in the norhtern part of Sweden. The study is based on 509 answers from a webbased survey, conducted on municipal employees. The study has investigated which factors that affect different commuting groups from a gender perspective. The groups, which has been compared is motorists, wintercyclist and summercyclists.

Enligt våra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i närmiljön, förstå grundläggande matematiska begrepp och kunna använda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers uppfattning om när, hur och varför de använder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i år 2 undersöker vad matematik är för elever, om elever vet varför man ska lära sig matematik och slutligen när använder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns något samband mellan undervisning och arbetssätt och elevernas förhållningssätt till matematik.Resultat visar att, förutom på lektionerna så använder eleverna matematik som ett redskap för att få svar på sina frågor. Ibland använder de matematik genom sina jämförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. Läraren kan hjälpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

AbstractINSTITUTION:Institutionen förpedagogik:Avdelningen förbild, musik och kulturpedagogikADRESS: Växjö Universitet351 95 VäxjöTELEFON: 0470 ? 70 80 00HANDLEDARE: Margareta Wallin WictorinTITEL: Kulturspridning på konstområdetSpreading culture within the sphere of artFÖRFATTARE: Johanna LiljaADRESS: Brunnsgatan 18A331 33 VärnamoTELEFON: 0370 ? 144 88TYP AV UPPSATS: C- uppsats, 60 poängVENTILERINGSTERMIN: Ht 2005I uppsatsen diskuteras svensk kulturpolitik och kulturspridning geografiskt samt socialt utifrån Bourdieus teorier om människans relationer till det kulturella området. Även det konstpedagogiska området behandlas, som här utgår ifrån Anna ? Lena Lindbergs teori om konstpedagogens roll. Konstpedagogiken utgör en central del vid spridning av konst och kultur.

En läsbarhetsalgoritm utvärderar en text och ger den ett numeriskt värde som anses återspegla hur lättläst textenär. Syftet med denna kandidatexamensuppsats är att utifrån en diskussion om läsbarhetsbegreppet och läsbarhetsalgoritmen LIX (läsbarhetsindex) ta fram alternativa läsbarhetsalgoritmer,för att därefter utvärdera om dessa kan bedöma läsbarhet bättre än LIX. Utvärderingen sker med hjälp av texter ur två grupper,för varje text i den ena gruppen finns en motsvarande text i den andra med ett liknande innehåll och komplexitet men med en språkmässig skillnad. Materialet som kategoriserats som mer lättläst består av texter som belönats medden så kallade Klarspråkskristallen som årligen delas ut till statliga organ, exempelvis Riksbanken, som gjort framstående insatser för att göra sina publikationer mer lättlästa.Gruppen med texter som kategoriserats som mer svårlästa består av motsvarande publikationer ifrån dessa organ från åren innan de tilldelats Klarspråkskristallen.Resultatet av vårt arbete visade att alla algoritmer i testet kunde bedöma vilken av texterna som var mer lättläst i majoriteten av fallen. I ett teckenrangtest med signifikansnivån 5 % gick det dock inte att förkasta hypotesenatt algoritmerna inte kunde avgöra skillnaden mellan texterfrån de två grupperna.

Syftet med vårt examensarbete är undersöka generella utbildningskrav på personliga assistenter. Vi vill också få en ökad förståelse för hur assistenternas arbetsförhållanden ser ut i relation till deras yrkesroll. Vi är intresserade av att undersöka vilken typ av forskning som finns på ämnet och vad lagen, statliga rapporter, myndighetsdokument och andra personer som är berörda av ämnet framför. För att få svar på våra frågeställningar användes en litteraturstudie och genom innehållsanalys och sekundäranalys jämför vi de olika åsikterna som framförs i materialet. Vi har med hjälp av vår litteraturstudie möjlighet besvara följande frågeställningar; Vad ligger till grund för utformningen av personlig assistans och vad styr insatserna? Hur ser utbildningskraven ut på personliga assistenter? Finns det behov av utbildning, och i så fall vad för utbildning? samt Hur ser de personliga assistenternas arbetsuppgifter och arbetsförhållanden ut? Teorierna vi utgår ifrån är: empowerment, paternalism, professionsteorier samt begreppen kunskap och kompetens.

Detta arbete behandlar arbetsförmedlingens bruk av stödåtgärder för personer med funktionsnedsättning, med målsättningen att ge dessa en större möjlighet till anställning. Syftet med arbetet var att redovisa vilka olika stödhjälpmedel som förekommer, exempelvis ekonomiska bidrag, anordningar och trygghetsanställningar samt hur dessa används. Stödåtgärder och hjälpmedel är avgränsade till det ansvarsområde som arbetsförmedlingen fått i uppdrag av regeringen att genomföra. Traditionell juridisk metod har använts vid granskning av de rapporter som arbetet berör. Specifika skyldigheter och rättigheter inom arbetsrätten, avseende funktionshindrade, redovisas för att skapa en helhetsbild av målgruppens möjligheter.

Utgångspunkten för studien är den statliga styrningen och dess förändring från detaljstyrning till en mer allmänt formulerad målstyrning. Ett område där det här kan märkas är integrationspolitiken som formuleras genom allmänna mål och direktiv. Ett verktyg för integrationspolitikens genomförande är den offentliga förvaltningen som bör föregå med ett gott exempel gentemot övriga samhället. I direktiven anges exempelvis att myndigheterna ska föra ett aktivt mångfaldsarbete med målet att personalens etniska sammansättning ska spegla samhället i övrigt. Några mer precisa direktiv hur detta ska uppnås och exempelvis hur det ska mätas anges inte.

Skolans bedömning kan ha stor betydelse för en elevs framtid och det är av största vikt att den är likvärdig och rättssäker. Syftet med studien är att undersöka hur några lärare arbetar med bedömning och om lärarnas sätt att arbeta med bedömning är likvärdig och rättssäker. Vi har använt oss av den kvalitativa forskningen och genomfört 3 semi-strukturerade intervjuer i grupp.Studien visar att skolorna arbetar olika med bedömning. Det finns de som sätter eleven i fokus och är fullt medvetna om vad styrdokument med dess mål och kriterier har för relation till och betydelse för bedömning. De inser vikten av en likvärdig och rättssäker bedömning.

Under det nya seklets början har den svenska snusmarknaden karaktäriserats av en ökande konkurrens efter att under en lång period i princip ha varit en monopolmarknad för det tidigare statliga bolaget Swedish Match. Uppsatsen har syftat till att undersöka de inträdesbarriärer som uppstickarna mött i sina försök att penetrera en marknad som karaktäriseras av ovanligt hög varumärkeslojalitet, marknadsföringsförbud och i vissa fall distributionssvårigheter och därefter analysera hur dessa kan övervinnas med hjälp av marknadsföringsverktyg. Arbetet har en kvalitativ och hermeneutisk prägel och tar sin utgångspunkt i Michael Porters ?Barriers to entry?-modell, Kotlers ?Push- och Pull strategier? samt ?Marketing Mix?-modellen och fokuserar i första hand på bolagen Skruf Snus AB och Fiedler & Lundgren där nyckelpersoner intervjuats. Undersökningen visade att företagen använt sig av olika strategier för att penetrera inträdesbarriärerna med hjälp av marknadsföringsverktyg.

Denna uppsats är en jämförelse mellan den verksamhet som Statens Informationsstyrelse (SIS) bedrev under andra världskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för Informationsoperationer (Info Ops). Uppsatsen syftar till att undersöka om likheterna mellan SIS och Info Ops har en koppling till konfliktens (krigets) natur.Huvudfrågorna i uppsatsen är:Vilka likheter finns mellan den statliga informationsverksamheten som bedrevs av Statens Informationsstyrelse under andra världskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för informationsoperationer?Kan likheterna kopplas till konfliktens (krigets) natur och i så fall hur?För att besvara mina frågor har jag använt mig av följande tillvägagångssätt:För min inledande del av uppsatsen har jag valt Deskription. Metodiken jag använt är arkiv- och litteraturstudier, vilket vanligen och även i mitt fall föregåtts av en litteratursökning. För den avslutande delen av uppsatsen har jag använt mig av komparation i syfte att finna likheter mellan SIS och Info Ops.

I min uppsats beskriver jag problematiken kring att ha läs- och skrivsvårigheter, vad det kan bero på, hur skolan kan agera och hur pedagogen sedan kan hjälpa individen med sin inlärning när det kommer till att hantera text, antingen att själv skriva den eller kunna läsa den. När eleverna gör få framsteg trots stora hjälpinsatser leder det självklart till en enorm frustration hos eleven, föräldern men även pedagogen. Genom att arbeta i team med insatser från pedagogiken, psykologin och psykiatrin kan pedagogen få en större bild av individen och se såväl möjligheter som svårigheter hon har. Jag har valt ut texter som tar upp problematiken kring dyslexi, det vill säga som förklarar vad dyslexi är och vad det kan bero på utifrån de olika synsätt som finns. Jag har även använt mig av böcker som tar upp olika pedagogiska arbetssätt som inriktar sig på läs- och skrivinlärning/träning och statliga utredningar såsom Konsensusrapporten som tar upp problematiken kring dyslexi och den utbildning som bedrivs för dessa elever i skolan. Jag har i min uppsats gjort en intervju med två specialpedagoger för att få en djupare förståelse för det arbetssätt som bedrivs i skolan för elever med läs- och skrivsvårigheter. Utifrån intervjuerna samt den litteratur jag tagit mig an har jag dragit slutsatsen att en tidig insats är det optimala för den dyslektiske elevens vidare utveckling för att knäcka läskoden..

Syftet med denna undersökning är att få en inblick i om och hur förlusten av sockenkyrkan påverkade livet i Nedertorneå-Haparanda församling socialt samt religiöst och i så fall hur eventuella förändringar yttrade sig när de efter kriget 1809 förlorade hemkyrkan på Björkön-Pirkkiö till Ryssland. Församlingskyrkan blev efter gränsdragningen kvar på ryskt område. Eftersom kyrkan ansvarade för ett flertal nuvarande statliga uppgifter under denna tid, har jag funderat på hur undervisning, fattigvård samt sjukvård fungerade utan kyrka och prästerskap. Hur förrättningar och gudstjänster fungerade i en sådan komplex situation är ytterligare faktorer jag studerat närmare.För att ta reda på hur det förhöll sig med detta under den här tidsperioden har jag ägnat mig åt litteraturstudium; vilket till största delen varit av historisk karaktär. Det har rört sig om kyrkohistoria, studium av samhällsutveckling, samt allmän global och lokal historia.Utifrån det samlade materialet har jag kommit fram till att livet påverkades ur flera aspekter för invånarna i Nedertorneå-Haparanda församling när de förlorade sockenkyrkan 1809.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur utvecklingssamtalet presenteras i forskningen och hur några lärare tänker kring detta samtal. Dessutom diskuteras hur lärarnas uppfattningar om utvecklingssamtal överensstämmer med forskningens presentation. Fem låg- och mellanstadielärares tankar beskrivs efter en genomförd intervjuundersökning läsåret 03/04, en undersökning vars resultat har analyserats med kvalitativa metoder. Resultatet visar att lärarna idag till stor del genomför utvecklingssamtalen på ett sätt som stämmer överens med litteratur och styrdokument. Den stora skillnaden som finns är den att lärarna hellre genomför sina utvecklingssamtal i klassrummet för att eleven är trygg där.

Att behärska två språk och två länders syn på pedagogik är en bra förutsättning om man vill undersöka och jämföra dessa två länders syn på barn med funktionsnedsättning. Syftet med föreliggande uppsats är därmed att belysa hur skolans styrdokument i Sverige och i Ungern formulerar och beskriver barn med funktionsnedsättning. En del av syftet är också att finna likheter och skillnader mellan det svenska och det ungerska styrdokumentet.Som material till ändamålet används den nya svenska Skollagen (2010) och den ungerska Utbildningslagen (1993). Analysen genomfördes med analysverktyget diskursanalys där jag har analyserat språket som beskriver barn med funktionsnedsättning.Resultaten visar att båda skollagarna har en tydlig koppling till de gällande internationella dokumenten där allas lika värde poängteras. Den svenska Skollagen har dessutom en relationell och deltagande syn på funktionsnedsättning medan den ungerska Utbildningslagen, som är 17 år äldre än den svenska lagen, betonar en kompensatorisk och individinriktad syn..