Uppsatsen utgår från det moderna samhällets tro på den rationella individen och på en liberal frihetskatalog bestående av såväl ekonomiska, sociala, kulturella rättigheter och medborgerliga, politiska rättigheter. Utifrån denna teoriram belyser uppsatsen hur vi kan förstå kollektivavtalens rationalitet och funktion samt kopplar dessa till de mänskliga rättigheterna. Ett kollektivavtals huvudsakliga syfte och rationalitet kan kort beskrivas som att det reglerar arbetsmarknaden utan statligt inflytande och på en sådan nivå att såväl kapitalismen som arbetskraften ges en möjlighet att överleva, reproducera sig och bli starkare. Genom att detta sker utan statliga ingripande så riskerar inte heller staten att drabbas negativt vid missnöje med anställnings och arbetsvillkoren, men får ändå in de skattemedel som behövs för att fylla den liberala frihetskatalogen med ett sådant innehåll att de mänskliga rättigheterna kan hamna på en hög nivå..

Miljonprogrammet är känt som den största statliga satsningen på bostäder i Sveriges historia. Snart är det 50 år sedan projektet genomfördes, idag är många av miljonprogrammets bostadsområden i behov av upprustning och debatten är mer aktuell än någonsin. Ska bostadsområdena av miljonprogrammet avvecklas eller utvecklas? I denna uppsats redogörs vilka förutsättningar det finns för att ta till vara, utveckla och förnya miljonprogrammets bostadsgårdar. Genom en fallstudie i Kristianstads kommun har problem och lösningar som rör funktioner och den fysiska utemiljön identifierats på bostadsgårdar i områdena Charlottesborg, Gamlegården och Österäng. Uppsatsen visar att det finns olika idéer om hur denna förnyelse ska gå till, en del förespråkar en mycket varsam utveckling medan andra förordar ett betydligt radikalare tillvägagångssätt..

Innovationer och innovationssystem har på senare tid fått en allt viktigare roll i synen på vad somfrämjar ekonomisk tillväxt och regional utveckling. Forskning visar att statliga satsningar inominnovationspolitiken uppvisar ett prioriteringsmönster där kön synes vara en organiserandeprincip. Tekniktunga branscher som främst sysselsätter män som anställda får majoriteten av demedel som delas ut för att stödja och utveckla innovativa processer . I Halland är Hälsoteknik etts.k. prioriterat tillväxtområde och därmed mottagare av dessa medel.

Syfte: Syftet med studien är att utifrån ett genusperspektiv synliggöra de värderingar som ligger till grund för skolans styrdokument och analysera dess relation till den praktiska verksamheten i skolan.Metod: Studien består av två olika metoder. Dels en kvalitativ metod med djupintervjuer som var av formen riktade/öppna. Samt en idéanalys av deduktiv form. Slutsatser: Relationen mellan styrdokumentens avsikter och det praktiska utförandet i skolan är svag. Att omsätta jämställdhet har visats sig vara svårt i praktiken för lärarna i studien..

Allt fler verksamheter väljer att flytta delar av eller hela sin lagring till en molntjänst, en tjänst som tillhandahålls av en extern leverantör över Internet. Det medför en mängd fördelar som bl.a. minskade kostnader och ökad flexibilitet för användarna, men det finns också risker kopplat till att använda molntjänster. I uppsatsen presenteras en rikstäckande nulägesanalys över informationssäkerhetsläget kring användandet av molnlagringstjänster vid Sveriges 14 universitet. Arbetet genomförs som en fallstudie och granskning av universitetens styrdokument samt intervjuer med personal vid några utvalda universitet ligger till grund för analysen..

Det sägs att Herakleitos, 500 f.Kr. uttryckte att ?förändring är det enda konstanta?, men möjligen är detta citat än mera påtagligt i dagens näringsliv främst på en global, konkurrensutsatt marknad. Denna studie har inriktats på hur omvärldsbevakning kan bedrivas för att vinna konkurrensfördelar och utförts genom en fallstudie vid industriföretaget AP&T. Studien är av beskrivande och delvis utforskande karaktär med en kvalitativ forskningsansats.

Syftet med denna uppsats var att belysa dansundervisningens ställning ochutrymme på grundskolor i Växjö kommun. Jag har valt att både fokusera på skolor som har dansundervisning på schemat och där dans ingår som ett mindre moment. Jag har undersökt de berörda skolornas styrdokument genom en kvantitativ metod, samt använt mig av kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att dans som ämne i skolan uppskattas av både elever och lärare. Främst ses dansen som ett bra komplement till de andra ämnena samt bidrar till ökad fysisk aktivitet.

Hållbar utveckling är ett av FN:s övergripande mål. Utbildning ses som ett av de viktigaste verktygen för att förändra människors attityder och ge dem förmåga att lösa de problem som hör ihop med hållbar utveckling. I den svenska strategin för hållbar utveckling ges utbildning en viktig roll. Skolans verksamhet regleras av ett antal styrdokument på både nationell och lokal nivå. Dessa används för att genomföra nationella målsättningar om hållbar utveckling i skolan.

Skatteverket har under senare tid fått resursbrist och håller därför på att utveckla en ny medelsfördelningsmodell. För att nå en effektiv medelsfördelningsmodell krävs det att de uppfyller vissa kriterier. Det viktigaste är rättvisekriteriet som innebär att alla parter skall ha jämställda och likvärdiga förutsättningar oberoende av var i landet de befinner sig. Viktigt att tänka på efter att medelsfördelningsmodellen implementerats är att göra noggranna verksamhetsuppföljningar av resultatet samt att jämföra om den nya modellen uppnått det syfte de beräknat att den skulle göra. Genom att göra en telefonintervju med en anställd på planeringsenheten på Skatteverket i Solna har vi kunnat genomföra vår empiri och analys.

Svenska skolelever presterar allt sämre på internationella matematiktester och det förs enständig öppen debatt om detta. Detta är min granskande studie i vad som händer i enmatematikgrupp som havererar. Genom att gå på djupet i en berättelse försöker jag reda utvad som händer under ytan när undervisningen inte fungerar. Allt oftare stämmer inteverkligheten med styrdokument och teori om skolan som verksamhet och organisation.Uppsatsen är skriven inom ramen för ämnet yrkeskunnande och teknologi och fokuserar påtyst kunskap och kollektiv kunskap..

Studien fokuserar på problematiken kring redovisningskvaliteten i banksektorn. Banker somundersöks är verksamma och registrerade inom länderna Danmark, Finland, Norge ochSverige. Genom att korrelera posterna gross charge-offs och loan loss provisions i denfinansiella rapporten bekräftas redovisningskvalitet utifrån tre olika ägarstrukturer; privatägdbank, sparbank och statligt ägd bank. Datainsamlingen görs genom databasen Bankscope ochden forskningsmetod som används bygger på Altamuro och Beattys (2010) modell. Tidigareforskning är grunden till de hypoteser som studien bygger på.

Detta examensarbete är en komparativ fallstudie mellan fyra översiktsplaner. Syftet med arbetet är att belysa tendenser som finns inom den kommunala planeringsretoriken gällande tillgänglighet till tätortsnära friluftsområden. Examensarbetet syftar även till att granska hur de utvalda kommunernas målformuleringar kring tillgänglighet till tätortsnära friluftsområden har konkretiserats i kommunernas översiktsplaner, om det går att finna samband mellan målformuleringarna och de statliga direktiv som finns samt om någon målkonflikt finns. Undersökningen har genomförts med hjälp av fallstudier där utvalda översiktsplaners argument gällande tillgänglighet har granskats..

Kvinnovåld är stort problem som berör oss alla. Trots att vi befinner oss i en tid där jämlikhet mellan könen är en viktig fråga, så slås årligen ett stort antal kvinnor ihjäl i Sverige av en närstående man. I samhället finns det ideella och statliga organisationer som jobbar mot kvinnovåld. Det är framför allt socialtjänsten och kvinnojouren som är de mest kända och framträdande aktörerna. Dessa organisationer har till uppgift att stödja och hjälpa kvinnan att ta sig ur ett misshandelsförhållande.

Skolinspektionens granskning av arbetsplatsförlagt lärande, APL, visar att denna inte alltid håller måttet. Syftet är att visa hur man kan stärka och utveckla APL inom Hantverksprogrammet/Frisör. Teoridelen visar hur viktigt detta är för elevernas utbildning. Undersökningen handlar om handledarnas syn på utbildningen och APL. Några av de frågeställningar som jag har är 1. Hur upplever handledarna APL och sitt uppdrag som handledare? 2.

Syftet med detta arbete är att försöka ge en inblick i hur utvecklingssamtalet upplevs av personer med olika anknytningar till skolan. Personerna i frågan består utav vårdnadshavare och lärare. Arbetet kommer att skildra vad vårdnadshavarna upplevt och hur de vill att ett utvecklingssamtal ska gå till. Det tas även upp hur utvecklingssamtalen har utvecklats genom tiderna och vilken roll det har nu i skolan. Mina avsikter med detta arbete är även att se vad de olika styrdokumenten säger om utvecklingssamtal.