Den hÀr uppsatsen har haft som syfte att undersöka hur fem unga transsexuella upplevt sin skoltid och hur detta har pÄverkat deras identitetsskapande. De tre frÄgestÀllningarna har varit:Hur har intervjupersonerna skapat sin könsöverskridande identitet i en skolkontext?Vilka Àr de praktiker och diskurser som de format och formar sina "jag" genom?Mot vilka diskurser, om nÄgra, gör de intervjuade personerna motstÄnd genom sitt identitetsskapande?Uppsatsen poÀngterar att forskning inom utbildningsvetenskap med koppling till sexualitets- och identitetspolitik Àr essentiellt för lÀrarutbildningens och lÀraryrkets utveckling. Det finns redan uttryckligen formulerat i styrdokumenten men verkligheten i verksamheten tycks se annorlunda ut. Skolan har ansvar för alla barn och unga som befinner sig i verksamheten.

Syftet med arbetet var att undersöka hur tvÄ pedagoger och tvÄ rektorer som arbetar pÄ tvÄ olika kommunala förskolor ser pÄ innemiljön och dess pÄverkan pÄ lek. Det innefattar vilket material som anvÀnds och hur de har utformat miljön. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att samla in materialet. Resultat av undersökningen visade att bÄda förskolorna arbetar aktivt med miljön men att den ena förskolan precis har börjat med sitt arbete. BÄda förskolorna arbetade efter samma vision, att ha en miljö som Àr tillgÀnglig för bar-nen dÀr materialet Àr synligt och pÄ barnens nivÄ.

Det finns mÄnga faktorer som pÄverkar hur svÄrlöst en konflikt Àr. Vi undersöker en av dem, nÀmligen skuggnÀtverken, genom att titta pÄ kausalsambandet mellan skuggnÀtverk och staters olika uppbyggnadsprocesser. Begreppet skuggnÀtverk Àr en adaption av Nordstroms ?shadows? ? det vill sÀga ekonomiska och politiska lÀnkar som pÄ bÄde lokal och internationell nivÄ rör sig utanför de statliga direktiven. Genom att studera skuggnÀtverkens utbredning i fyra afrikanska lÀnder: Sydafrika, Kongo, Angola och Sierra Leone, ser vi de effekter som de har haft pÄ de ekonomiska, politiska och sociala omrÄdena i respektive lÀnder.

Today, Sweden has about forty companies owned by the government. These are active on markets with variable competition. Some have been given special areas of responsibility that in a practical notion make them monopolists. The period when most public companies where formed (and with that the following subjection to competition) during the nineties and early 2000's, forced the formerly protected businesses to act on the terms of the open market. Parallel to this development the brand has for the last twenty years evolved into something great strategic importance for the business, including the business-to-businesses (B2B).

Uppsatsens syfte Àr att analysera de konsekvenser som bilanvÀndningen medför idag, med koncentration pÄ Stockholms innerstad. FrÄgestÀllningarna behandlar problematiken i planeringen, vilka möjligheter det finns och vilka ÄtgÀrder som planeras och genomförs idag för miljövÀnligare bilanvÀndning. Uppsatsens underlag har utgÄngspunkten i forskning och olika planeringsarbeten samt en kvalitativ studie. Intervjuer har genomförts med Stadsbyggnadskontoret, NaturvÄrdsverket, Trivector Traffic och Miljöförvaltningen. Materialet hÀrstammar frÄn Sverige, England, Australien, USA, Canada och Lettland samt SCAFT och flera statliga verk.

I uppsatsen har fallstudier gjorts för att undersöka hur stadsodling kan fungera som appropriation av stadsrum, pÄ vilket sÀtt den kommunala organisationen pÄverkar stadsodlingens förutsÀttningar liksom om stadsodling kan bli en del av planeringen. Stadsodling har mer eller mindre varit nÀrvarande i svenska stÀder sedan medeltiden. Syftet och uttrycket har dock kommit att variera över tiden. Stadsodlingsformen som uppsatsen undersökt handlar om kollektiva odlingar i dagens stadskÀrnor eller i dess periferi. För att undersöka detta har fyra fallstudier i Sverige gjorts, tvÄ i Lund, en i Malmö och UmeÄ.

Botswana anses vara en fungerande demokrati. Landet omnÀmns ofta som Afrikas mirakel. Vi har valt att utifrÄn Robert Dahls teori om polyarki granska och belysa Botswanas demokratiska brister. Som komplement till Dahls teori anvÀnds Àven Andreas Schedlers sju kriterier för demokratiska val.Det resultat som presenteras genom tillÀmpning av dessa teorier visar att det rÄder klara brister i Botswanas demokratisering. Analysdelen av arbetet belyser de problem som finns inom politiska rÀttigheter, sÄsom medborgarskapsrÀttigheter, mötesfrihet samt Äsikts- och yttrandefrihet.

Under senare tid har trycket pÄ företag frÄn statliga organ, media och vanliga medborgare vad gÀller socialt ansvar ökat. Detta har medfört ett ökat intresse frÄn företag vÀrlden över vad gÀller sociala frÄgor och företagens egna ansvar gentemot dessa. VÄr undersökning var en dokumentanalys av Sveriges tjugo största börsnoterade företag och dess retorik kring corporate social responsibility (CSR). Genom att anvÀnda Porter och Kramers teori om strategisk CSR har vi dÀrefter undersökt hur retoriken kring företagens CSR arbete har förts kring frÄgor som behandlar strategisk alternativt kosmetisk CSR. Genom att kontrollera hur dessa företag valt att föra fram sitt CSR arbete i Ärsredovisningar och CSR rapporter har vi dragit slutsatsen att det finns mycket arbete kvar att göra för majoriteten av företagen.

Detta Àr en uppsats kring bildinnehÄllet i tre lÀromedel inom religionskunskap för högstadieelever. Med anledning av hur genus framstÀlls i religionsböcker och dÀrmed kan forma vÄra uppfattningar kring skolÀmnet har jag valt att undersöka saken vidare, via religionsböckernas bilder. Det Àr frÀmst vÄr uppgift som lÀrare att granska dessa lÀromedel. Det kan vara viktigt att ha vetskap om vad som tas med och inte tas med i kunskapssökandet, dÀr genus kan vara en viktig faktor som pÄverkar vÄra perspektiv i bÄde skola och samhÀlle.Resultatet redovisas sedan i tvÄ olika delar, genom en kvantitativ och en kvalitativ semiotisk bildanalys. I den kvantitativa analysen rÀknas antalet mÀn/kvinnor, pojkar/flickor i bilderna, vilket analyseras ytterligare utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv.

ProblemomrÄdet för denna studie grundas i statistik som visar pÄ att en betydande del av elever som har avslutat studier vid en yrkesförberedande gymnasieprogram upplever att utbildningen pÄ ett bristande vis förberedde dem för yrket. Syftet med studien Àr att undersöka faktorer som pÄverkar elevers yrkeskompetenser vid yrkesförberedande gymnasieprogram. Som exempel för yrkesförberedande gymnasieutbildningar utgör i studien vÄrd och omsorgsprogrammet och fordons- och transportprogrammet. Genom en sammanstÀllning av vetenskapliga studier, statliga utredningar, myndighetsdirektiv samt offentlig statistik besvaras studiens undersökningsomrÄde genom en litteraturstudie. De anlagda teorierna förklarar individers val, skolorganisationens roll samt gruppmentalitets betydelse för elevers kunskapssyn.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna studie var att undersöka var och vilket friluftsliv som bedrivs i Nackas skolor dÀr naturupplevelsen stÄr i fokus och tÀvlingsmomenten Àr svaga. Undersökningen syftade ocksÄ till att hitta eventuella faktorer som pÄverkar friluftslivets utformning. Undersökningen riktar sig mot grundskolans Är 6-9. I vilka sammanhang förekommer friluftsinslag i Nackas skolor?Var och vilken typ av friluftsliv bedrivs under skolans friluftsdagar/idrottsdagar?Integrerar man friluftsliv med andra Àmnen?MetodFör att fÄ en sÄ klar bild som möjligt valdes en kvalitativ undersökning genom intervjuer. Sex stycken lÀrare frÄn olika skolor har deltagit i studien.

Detta Àr en uppsats kring bildinnehÄllet i tre lÀromedel inom religionskunskap för högstadieelever. Med anledning av hur genus framstÀlls i religionsböcker och dÀrmed kan forma vÄra uppfattningar kring skolÀmnet har jag valt att undersöka saken vidare, via religionsböckernas bilder. Det Àr frÀmst vÄr uppgift som lÀrare att granska dessa lÀromedel. Det kan vara viktigt att ha vetskap om vad som tas med och inte tas med i kunskapssökandet, dÀr genus kan vara en viktig faktor som pÄverkar vÄra perspektiv i bÄde skola och samhÀlle.Resultatet redovisas sedan i tvÄ olika delar, genom en kvantitativ och en kvalitativ semiotisk bildanalys. I den kvantitativa analysen rÀknas antalet mÀn/kvinnor, pojkar/flickor i bilderna, vilket analyseras ytterligare utifrÄn ett jÀmstÀlldhetsperspektiv.

This thesis deals with the goods classification of the Nordic alcoholmonopolies, viz. Alko in Finland, RĂșsdrekkasĂžla Landsins in the FaroeIslands, Systembolaget in Sweden, VĂ­nbĂșĂ°in in Iceland, andVinmonopolet in Norway. The focus of the study is the web pages of thecompanies (as they appeared April 10th 2011) and the printed pricecatalogue of Alko, from which information on class division has beenexcerpted. The emphasis lies on the division into product groups and theinformation about origin. Within these facets, which partly overlap insome of the classification systems, the principles of division and thehierarchical relations between classes are studied.

Enligt skollagen ska rektorn vara huvudansvarig för sin skolverksamhet. I uppdraget ingÄr administrativa uppgifter och pedagogiskt ledarskap, vilket innebÀr att rektorn har tvÄ skilda logiker att hantera, managerialism och professionalism. Den kvalitativa undersökningen fokuserar dÀrmed pÄ hur det pedagogiska ledarskapet ska utövas parallellt med administrativa uppgifter dÀr ekonomiska styrförutsÀttningar skiljer kommunala och fristÄende verksamheter Ät. Pedagogiskt ledarskap ska leda till goda studieresultat hos eleverna och anses dÀrför som viktigt. Direkt forskning om rektorns delade ledarskap har inte skett inom skolvÀrden men dÀremot inom sjukvÄrden som har flera likheter till skolverksamhetens organisation.

Med FN:s konferens om miljö och utveckling i Rio de Janeiro 1992 fick handlingsprogrammet Agenda 21 och begreppet hÄllbar utveckling en enorm internationell uppmÀrksamhet. Samtidigt bröt Agenda 21 dokumentet mycket med tidigare insatser pÄ miljö- och utvecklingsomrÄdet i det att medborgarnas direkta deltagande i beslutsfattandet uppmuntrades. Tio Är efter Rio hade 70 procent av landets kommuner antagit en lokal Agenda 21 i kommunfullmÀktige och en folkrörelse hade startat dÀr politiker, tjÀnstemÀn och eldsjÀlar involverade allmÀnheten i studiecirklar, direkta dialoger och övergripande kommunalt planeringsarbete. PÄ detta sÀtt gjordes underifrÄnidealet till en demokratifrÄga dÀr tjÀnstemÀn och politiker överlÀmnade delar av förvaltningsorganisationens maktutrymme till allmÀnheten. Under senare Är finns dock en tendens som pekar pÄ att arbetet med hÄllbar utveckling blir alltmer toppstyrt och att underifrÄnperspektivet gÄtt förlorat.