VÄr undersökning Àr en kvalitativ studie som grundar sig pÄ intervjuer med elever och lÀrare i den kommunala grundskolan i Sverige. Syftet var att undersöka hur kommunala skolor uppmÀrksammar traditioner och högtider samt hur skolavslutningar hanteras i förhÄllande till rÄdande lagar och styrdokument. Resultatet visade att det finns en skillnad i hur eleverna uppfattar högtider och traditioner samt hur viktiga de Àr. Resultatet visar Àven att den kommunala skolan ibland bryter mot grundlagen genom att göra skolavslutningar i kyrkan till ett obligatorium..

Syftet med studien var att kartlÀgga idrottsföreningarnas syn pÄ det kommunala bidragssystemet i Halmstad kommun. Undersökningen studerade förhÄllandet mellan idrottsföreningarna och kommunala bidrag utifrÄn ett socialisationsperspektiv. UtifrÄn det valda perspektivet diskuterades resultatet med hjÀlp av funktionalist-, konflikt- och kritiska teorier. Metoden som anvÀndes var en enkÀtundersökning av samtliga 126 bidragsberÀttigade idrottsföreningarna. EnkÀten konstruerades specifikt för studiens syfte.

I det hÀr arbetet synliggörs vÄra styrdokument pÄ skolans omrÄde, de statliga, kommunala och lokala, utifrÄn den tes/frÄga som lyder; ?Tar man grundlÀggande vÀrden pÄ allvar? Tar man barns frÄgor om livet, pÄ allvar?? En presentation av respektive dokument och en kompletterande intervju med den pedagogiska ledaren/rektorn pÄ en skola analyseras och sammanfattas. Undersökningens huvudresultat Àr som följer; Vardagstillvaron och den sociala gemenskapen Àr viktiga som utgÄngspunkt för samtal, reflekterande och kunskapsutveckling.Barns/vuxnas syn pÄ medmÀnniskor Àr mycket viktigt - det utvecklande mÀnskliga mötet. Synliggör vÀrden, normer, tankar och idéer och vÄga visa att du söker svar. Begrepp och vÀrden Àr otydligare i den kommunala skolplanen och den lokala arbetsplanen.Grundtanken med arbetet Àr att följa idéer och tankar som Àr presenterade i vÄra styrdokument.

Detta examensarbete Àr en komparativ fallstudie mellan fyra översiktsplaner. Syftet med arbetet Àr att belysa tendenser som finns inom den kommunala planeringsretoriken gÀllande tillgÀnglighet till tÀtortsnÀra friluftsomrÄden. Examensarbetet syftar Àven till att granska hur de utvalda kommunernas mÄlformuleringar kring tillgÀnglighet till tÀtortsnÀra friluftsomrÄden har konkretiserats i kommunernas översiktsplaner, om det gÄr att finna samband mellan mÄlformuleringarna och de statliga direktiv som finns samt om nÄgon mÄlkonflikt finns. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av fallstudier dÀr utvalda översiktsplaners argument gÀllande tillgÀnglighet har granskats..

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.

Syftet med denna studie var att beskriva och förstÄ tvÄ i kommunala musikskolan förekommande verksamheter - orkesterinstrumental tradition och afroamerikansk tradition och relationen dem emellan. En viktig utgÄngspunkt har varit att beskriva utvecklingen fram till i dag och hur dagens verksamhet förhÄller sig till de historiska faktorer som legat till grund för kommunala musikskolans framvÀxt. Vi har i intervjuer undersökt hur elever och lÀrare förhÄller sig till traditionerna och hur rektorerna ser pÄ verksamheten. UtifrÄn ett antal aspekter har vi kunnat urskilja en traditionell och borgerlig orkesterinstrumental verksamhet samt en folkligt baserad afroamerikansk instrumentalverksamhet. SÄvÀl likheter som skillnader har identifierats mellan de bÄda verksamheterna i synen pÄ undervisning och lÀrande.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.

SammanfattningSyftet med vÄr undersökning var att förklara det svenska helÀgda kommunala aktiebolagets funktionella inriktning. HelÀgda kommunala aktiebolag prÀglas av sin sÀrart, de verkar under vissa regler och lagar som inte tillÀmpas pÄ privata aktiebolag och har en politisk Àgare, denna sÀrart förvÀntade vi oss skulle pÄverka dess styrelses funktionella inriktning. Den största delen av tidigare studier angÄende styrelsens funktionella inriktning Àr utförda i den privata sektorn, vilket har inneburit att vi har utvecklat befintliga teorier med hÀnsyn till det helÀgda kommunala aktiebolagets sÀrart. För att uppnÄ mÄlet med vÄr undersökning valde vi att anvÀnda ett positivistiskt synsÀtt med en deduktiv ansats. För att undersöka styrelsens funktionella inriktning har vi baserat undersökningen pÄ institutionell-, agent-, stewardship- och public choice teori.

Reglerna för bostadsbeskattning genomgick flera förÀndringar den 1 januari 2008, vilka kommer att tillÀmpas vid 2009 Ärs taxering. Före reglernas ikrafttrÀdande förekom intensiva diskussioner kring deras framtida utformning. Debatten som föregick förÀndringarna fokuserade inte sÀllan pÄ den statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder och dess vara eller inte vara.Den huvudsakliga förÀndringen bestod i att den tidigare gÀllande statliga fastighetsskatten pÄ bostÀder avskaffades till förmÄn för den nu gÀllande kommunala fastighetsavgiften. Den statliga fastighetsskatten var baserad pÄ bostadens taxeringsvÀrde och utgjorde en procent av detta vÀrde avseende privatbostadsfastigheter och 0,4 procent av vÀrdet gÀllande privatbostadsrÀtter. I och med förÀndringen infördes istÀllet en förutbestÀmd avgift till ett Ärligt belopp om 6 000 SEK vad avser privatbostadsfastigheter och 1 200 SEK avseende privatbostadsrÀtter.

Upprepade gÄnger under de senaste Ären har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsÀkras sin konventionsenliga rÀtt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För nÀrvarande Àr de gömda barnens rÀtt till utbildning i landet helt beroende av att vÀlvilliga kommunala skolor sjÀlva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges Ätaganden finns det inte nÄgon rÀttighetsgivande lagstiftning, ej heller erhÄller de kommunala skolorna nödvÀndigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förÀndra situationen och dÀrigenom pÄ ett bÀttre sÀtt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 SkolgÄng för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.

Bakgrund: Efter friskolereformen 1992 ökade antalet friskolor. Konkurrensen ökar mellan friskolor och kommunala skolor men ocksÄ mellan kommunala skolor. Valfriheten att vÀlja skola skapade konkurrens om eleverna.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att granska hur friskolor och kommunala skolor arbetar med att attrahera elever i den nya situation skolan befinner sig i. Uppsatsen skall Àven utröna om det finns nÄgra skillnader mellan de olika skolornas sÀtt att arbeta för att attrahera elever och vilken pÄverkan den nya konkurrenssituationen har haft.AvgrÀnsningar: Undersökningen sker pÄ grundskolor med allmÀn inriktning, Ärskurs F-9.Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjÀlp av en internetenkÀt som skickades till 42 friskolor och 42 kommunala skolor. Intervjuer gjordes med skolansvarig pÄ kommun och tvÄ rektorer.Resultat: Undersökningen tydliggör ett konkurrensförhÄllande och att konkurrensen kommer att öka ytterligare i framtiden vilket gör att skolorna mer aktivt mÄste arbeta med elevrekrytering.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att utreda och analysera hur tvÄ kommunala bostadsföretag arbetar med kundorientering idag jÀmfört med för tio Är sedan. VÄrt mÄl Àr att utifrÄn en uppföljande studie redogöra för hur kundorienteringstankarna har utvecklats under den senaste tioÄrsperioden. Arbetar de kommunala bostadsföretagen mer kundorienterat idag jÀmfört med för tio Är sedan? Vi vill Àven öka kunskapen kring kundorientering och belysa vilka fördelar som finns att vinna hos de kommunala bostadsföretag som vÀljer att arbeta kundorienterat. Metod: För att genomföra studien har vi samlat information frÄn litteratur och frÄn tvÄ intervjuer. Intervjuerna har utförts personligt pÄ respektive respondents kontor.

Det finns mÄnga exempel pÄ undersökningar som gjorts för att utreda varför situationen kring studie- och yrkesorienteringen ser ut som den gör idag. I detta arbete har blicken lyfts frÄn förklaringsomrÄden som individers bakgrund och det alternativfyllda samhÀllet, vilka ofta nÀmns, och istÀllet landat pÄ betydelse som organisering och tolkningen, vilket vi i fortsÀttningen benÀmner som översÀttning, av statliga direktiv kan ha. Syftet med arbetet har varit att följa de statliga direktiven kring studie- och yrkesorientering genom en kommun och analysera organiseringens och översÀttningen av direktivens betydelse för studie- och yrkesorienteringen. UndersökningsomrÄde för arbetet blev Helsingborgs kommun, en relativt stor kommun, och personer med olika inblandning i studie- och yrkesorienteringen i kommunen har intervjuats kring dessa frÄgor. Resultatet har sedan vÀxelvis bearbetats med teorier kring organisering och översÀttning. Arbetets viktigaste resultat Àr att organisering och översÀttning pÄverkar studie- och yrkesorienteringen och att likvÀrdig vÀgledning, vilket Àr det kommunen strÀvar efter, inte kan utlovas av kommunen om översÀttning inte tas i beaktande. Kopplat till översÀttning Àr utvÀrdering och uppföljning vilka ocksÄ behövs för att en vÀgledning likvÀrdig och rÀttvis till alla elever ska kunna sÀkerstÀllas..

Syftet med uppsatsen Àr dels att sammanfatta de studier som tidigare gjorts om den svenska staten som Àgare, dels att beskriva hur staten har organiserat Àgandet. Vidare analyseras statens Àgarstyrning som definierats som alla ÄtgÀrder, bÄde före och under en aktivitet liksom granskning i efterhand, som utövas av staten. UtifrÄn agentteori och organisationsteori utvecklas en analysmodell som anvÀnds för att studera hur staten utövar Àgande över sina helÀgda bolag. Författarna genomför textanalys av regeringskansliets dokument som ligger till grund för hur statliga bolag ska styras och övervakas. SÀrskild vikt lÀggs vid styrelsesammansÀttning, kompensationsprogram, sÀrskilda samhÀllsuppdrag och utvÀrderingsmÄtt.

BakgrundDagens samhÀlle med ökad utbildnings- och kompetensnivÄ stÀller andra krav pÄ organisationerna Àn tidigare. Det har medfört ett ökat intresse för organisationernas mÀnskliga resurser, det vill sÀga individens behov och roll i organisationen. Det lÀggs en större vikt vid faktorer som medinflytande, rÀttvisa, respekt, integritet och arbetsinnehÄll. Att mÀnniskan Àr en viktig resurs innebÀr att organisationen mÄste ta hand om henne pÄ rÀtt sÀtt. Hon mÄste fÄ möjlighet att vÀxa och utvecklas inom organisationen, dÄ en vÀl motiverad anstÀlld presterar bÀttre och ger dÀrmed en större möjlighet för företaget att nÄ framgÄng.SyfteSyftet Àr att studera arbetsmotivationen i den svenska statliga sektorn för att undersöka om de dominerande motivationsteorierna Àr tillÀmpliga i den speciella kontexten.