Bakgrund och problemformulering: År 1990 faststĂ€lldes beslut om den s.k. ansvarsprincipen för skolan. Syftet med denna ansvarsprincip var att tydliggöra ansvarsfördelningen inom skolan samt att mĂ„lstyrning skall anvĂ€ndas. Staten skall se till att utbildningen i landet Ă€r likvĂ€rdig och av hög kvalitet genom att sĂ€tta nationella riktlinjer och mĂ„l. Kommunerna har stor frihet att sjĂ€lva utveckla skolverksamheten inom de lagar och riktlinjer som faststĂ€llts av regering och riksdag.

Uppsatsen behandlar en pÄ statliga LantmÀteriverket genomförd fallstudie dÀr medarbetarnas förstÄelse för arbetet undersöks med fokus pÄ deras tidigare yrkesbakgrund..

Individuell lönesÀttning har tillÀmpats i drygt 20 Är inom staten i Sverige. En förklaring till övergÄngen Àr att arbetsgivaren trott att individuella löner ska bidra till ökad produktivitet via anstÀlldas motivation. En studie frÄn staten visade att anstÀllda inte tyckte lönen var kopplad till arbetsutförande och majoriteten önskade tydligare lönepolitik. Nya lönesystem stÀller Àndrade krav pÄ chefer, denna studie syftade till att uppmÀrksamma utmaningar med individuell lönesÀttning pÄ statliga myndigheter utifrÄn lönesÀttande chefers perspektiv. Resultaten av sex kvalitativa intervjuer indikerar att lönekriterier inte alltid upplevdes vara tillfredsstÀllande, bedömning kunde försvÄras av viss blindhetsfaktor och att chefer upplevde balansgÄng om hur Àrlig det var tillÄtet att vara vid Äterkoppling.

Uppdragsgivare till detta examensarbete var VÀgverkets ITS-avdelning. VÀgverket ska vara en möjliggörare för tjÀnster inom ITS-omrÄdet, och detta arbete beskriver de mobila ITtjÀnster inom ITS som tros finnas Är 2009. Det Àr ocksÄ viktigt att se hur den nationella vÀgdatabasen, NVDB, möter de framtida kraven frÄn de mobila IT-tjÀnsterna. Detta eftersom NVDB Àr en grunddatabas över det data VÀgverket tillhandahÄller och möjliggör utveckling av mobila IT-tjÀnster och det Àr dÀrför viktigt att den innehÄller korrekt och uppdaterad data.Under detta arbete har jag jobbat med tvÄ metoder, litteraturstudier och kvalitativa intervjuer. Litteraturstudier har jag anvÀnt för att sÀtta mig in i VÀgverkets ITS-strategi, mÄl, pÄgÄende ITS-projekt i Sverige och Europa och framtidsvisionÀrers idéer om framtidens samhÀlle och ITS.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frÄgestÀllningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet Àr ett rÀttvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det nÄgon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och smÄ föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mÀtinstrument utgjordes av enkÀter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbÄdar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingÄr i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien Àr ett samarbete mellan IH och RF dÀr RF angav vad de ville ha undersökt.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frÄgestÀllningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet Àr ett rÀttvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det nÄgon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och smÄ föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mÀtinstrument utgjordes av enkÀter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbÄdar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingÄr i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien Àr ett samarbete mellan IH och RF dÀr RF angav vad de ville ha undersökt.

I vÄrt examensarbete har vi undersökt hur det kommunala uppföljningsansvaret organiseras i VÀxjö kommun. Vi har ocksÄ undersökt pÄ vilket sÀtt ungdomarna motiveras till sysselsÀttning av de personer som kommer i kontakt med dem samt om ungdomarna fÄr vÀgledning. I och med den nya lagen i skollagen fick kommunerna i Sverige frÄn den 1 juli 2005 ansvar över att veta vad samtliga ungdomar mellan 16-20 Är Àr sysselsatta med. Genom att ta del av rapporter, ut-redningar och annan för vÄrt arbete relevant litteratur har vi tillsammans med vÄrt resultat kommit fram till att VÀxjö kommun bÄde har och genomför en upp-följning av ungdomar som stÄr utanför gymnasieskolan. En person arbetar sedan hösten 2005 heltid som samordnare för det kommunala uppföljningsansvaret.

Syftet med denna undersökning var att studera förestÀllningar om skolutveckling och utvÀrdering hos lÀrare och rektorer vid tvÄ kommunala musikskolor. Studien syftade Àven till att undersöka förestÀllningar om utvÀrderingens roll i skolutvecklingsarbetet. Datainsamlingen har skett via intervjuer och resultatet visar en komplex bild av de förestÀllningar som framtrÀtt. Skolutveckling och utvÀrdering har ingen entydig innebörd för de intervjuade, men alla informanter Àr av den uppfattningen att skolutvecklingen Àr vÀldigt viktig för musikskolan. Vi har Àven kunnat se att förestÀllningarna om utvÀrderingens roll i skolutvecklingen Àr beroende av negativa eller positiva erfarenheter av utvÀrdering.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frÄgestÀllningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet Àr ett rÀttvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det nÄgon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och smÄ föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mÀtinstrument utgjordes av enkÀter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbÄdar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingÄr i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien Àr ett samarbete mellan IH och RF dÀr RF angav vad de ville ha undersökt.

Syfte och frÄgestÀllningarStudien avser att undersöka hur idrottsföreningar upplever LOK-stödet. Följande frÄgestÀllningar har valts för att uppfylla syftet:? Hur fördelas det statliga LOK-stödet i föreningarna?? Hur anser föreningarna att arbetet med aktivitetskort fungerar?? Vad betyder LOK-stödet för föreningarna?? Anser föreningarna att LOK-stödet Àr ett rÀttvist system för att fördela pengar till ungdomsidrotten?? Finns det nÄgon skillnad mellan stora föreningar (>500 medlemmar) och smÄ föreningar (<50 medlemmar)?MetodStudiens mÀtinstrument utgjordes av enkÀter och omfattar 2000 slumpvis utvalda svenska idrottsföreningar som uppbÄdar statligt LOK-stöd. Urvalet utgjordes av föreningar som ingÄr i RF:s organisation. Ur RF:s medlemsregister valdes sedan var tionde förening ut, oavsett verksamhet, storlek och regional tillhörighet.Studien Àr ett samarbete mellan IH och RF dÀr RF angav vad de ville ha undersökt.

Syftet med min undersökning har varit att undersöka vad det finns för statliga direktiv samt att ge en bild av vad som stÄr i dagspressen om sponsring i skolan. Jag har studerat statliga rapporter, riksdagsmotioner samt valda dagstidningar. Sponsring Àr ett kommersiellt samarbete mellan likvÀrda och aktiva parter som frivilligt vÀljer varandra. Sponsringsaktiviteten i skolan har ökat under senare tid. Det finns inga lagar, förordningar eller lÀroplaner som reglerar sponsring i skolan.

SammandragHuvudsyftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares och flersprÄkiga elevers attityder till flersprÄkighet. Studien gÄr ut pÄ att jÀmföra unga och vuxna flersprÄkiga elever och lÀrare vid tvÄ olika skolformer i den svenska skolan. Undersökningen bestÄr av intervjuer med lÀrare och elever. Studien omfattar fyra elever och en lÀrare frÄn grundskolans senare Är och fyra elever och en lÀrare frÄn den kommunala vuxenutbildningen.VÄr undersökning visar pÄ att det inte Àr nÄgra större skillnader mellan attityderna hos elever i grundskolans senare Är och hos elever i den kommunala vuxenutbildningen. Attityderna skiljer sig inte heller mellan de olika lÀrarna..

SĂ€ttet pĂ„ vilket individer interagerar pĂ„ marknader det vill sĂ€ga hur utbyte gĂ„r till möjliggör för typ av ekonomisk utveckling. Hög förtroendegrad mellan mĂ€nniskor underlĂ€ttar för samarbete och beror dels pĂ„ hur mĂ€nniskor upplever den samhĂ€lleliga kontexten. Kontexten bestĂ„r av institutioner, varför denna uppsats undersöker hur förtroendegrad och typer av policys i form av hur staten och marknaden organiseras samverkar med ekonomisk utveckling.Österrikisk ekonomisk teori beskriver hur vĂ€rderingar ligger till grund för vilka typer av institutioner som formas i ett samhĂ€lle. Olika typer av samhĂ€llsorganisering, som öppna fria marknader, eller reglerade och stĂ€ngda, fĂ„r effekt för hur mĂ€nniskor upplever sin omgivning och handlar dĂ€refter. Fritt samarbete gör mĂ€nniskor benĂ€gna att bete sig pĂ„ ett relationsmĂ€ssigt bra sĂ€tt vilket skapar förtroende, dĂ„ relationsnĂ€tverk blir centralt för individer pĂ„ marknader.

Detta arbete har tagit fokus pÄ en Ànnu outforskad företeelse i svensk kommunal planeringspraktik, nÀmligen nÄgot som hÀr kallas ?konsultplanering?, det vill sÀga konsultmedverkan i den kommunala planeringen. Uppsatsen har avgrÀnsats till att handla om ?planeringskonsulter? och konsultuppdrag som konkret handlar om planering och inte olika utredningar etc. som i och för sig ocksÄ ingÄr i planeringsprocessen och ofta utförs av konsulter.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka vilka faktorer som möjliggör och/eller förhindrar undervisningen i grundskolans hem- och konsumentkunskap, med fokus pÄ Àmnesintegrering.  FrÄgestÀllningarna som vi önskar svara pÄ i denna studie Àr följande: 1) I vilken utstrÀckning anser lÀrarna att de arbetar Àmnesintegrerat? 2) Vilka faktorer anser lÀrarna pÄverkar Àmnesintegrering i undervisningen? 3) Hur anser lÀrarna att de pÄverkas av ramfaktorerna pÄ de kommunala respektive privata skolorna i förhÄllande till ett Àmnesövergripande arbetssÀtt?Vi undersökte detta genom kvalitativa intervjuer med sex hem- och konsumentkunskapslÀrare som arbetade vid kommunala respektive privata grundskolor. Intervjuerna genomfördes i tvÄ steg, först en basintervju och dÀrefter en uppföljningsintervju. Materialet tematiserades och analyserades utifrÄn vÄra analysverktyg, vi anvÀnde oss av ramfaktorsteorin.