Syftet var att via kvalitativa intervjuer med enhetschefer undersöka hur missbruks- och beroendevården kan utvecklas genom statlig styrning. Detta gjordes med utgångspunkt i missbruksutredningen, vilken har kommit med förslag för fortsatt styrning av missbruksvården. Intervjuerna var semi-strukturerade. Resultatet av studien tolkades utifrån Lundquist (1998) styrningsbegrepp för offentliga verksamheter. Förväntan på missbruksutredningen har varit stor och resultatet i studien visar på en stor otydlighet när det gäller hur missbruks- och beroendevården på bästa sätt ska styras.

SammanfattningAtt utbilda och erbjuda föräldrar stöd i föräldraskapet är inget nytt fenomen, utan har skett på olika sätt sedan 1600-talet. Synen på föräldrar har genom tiderna haft olika fokus, vilket lett till att insatserna för att stödja föräldrarna har varierat. Idag finns ett överflöd av information, råd, utbildning och kurser kring föräldraskapet. Hur föräldrar ska göra eller inte göra diskuteras flitigt i olika medier. Därmed får vi en viss bild av föräldrarollen.

Denna uppsats syftar till att studera hur formell, professionell och känslomässig lojalitet tar sig till uttryck hos respondenter inom två olika organisationsformer. De teoretiska grunden är Allen & Mayers tredimensionella modell för lojalitet samt teori och artiklar kring tidigare forskning inom ämnet. Studien är kvalitativ och består av sex semistrukturerade intervjuer varav tre är genomförda med medarbetare i ett privat företag och tre på en statlig myndighet. Vid analys av materialet konstateras det att alla respondenterna upplever den formella lojaliteten ungefär lika mycket, medan den känslomässiga lojaliteten är starkare i det privata företaget. Intervjupersonerna i myndigheten upplever sig samtidigt känslomässigt undervärderade av arbetsgivaren och tenderar att istället vara mer professionellt lojala.

Uppsatsen jämför rekvisiten ?samma eller likartad verksamhet? i IL 57:4 och ?liknande verksamhet? i IL 62:3. För att jämföra begreppen redogör uppsatsen för innebörden av rekvisiten ?samma eller likartad verksamhet? samt ?liknande verksamhet? i uppsatsen används juridisk metod, vilket innebär att genomgång och tolkning av rättsfall för att förstå hur rättspraxis inverkar på de båda begreppen varit central. Uppsatsen kommer fram till att begreppen ?samma eller likartad verksamhet? och ?liknande verksamhet? har det gemensamt att de är kringgåenderegler.

This thesis is a case study of the informal internal communication at a Swedish government agency called Swedac. The purpose of the study was to investigate how the employees perceive and use the informal internal communication, what communication media they utilize for it and how the informal internal communication correlates to certain aspects of the organizational structure. In order to achieve this, six qualitative interviews was carried out with employees in the organization. Since informal internal communication is not a well-defined concept I explained my view of the concept in the thesis. The results show that the informal internal communication is very important and fairly widespread at Swedac.

Medarbetarskap har fått mer betydelse i det svenska arbetslivet under de senaste decennierna. Många organisationer strävar efter att förbättra samarbetet inom och över avdelningsgränserna samt chefens och medarbetarens relation. Arbetstagaren har till stor del övergått till att ta en mer aktiv roll i arbetet. Enkätundersökningen (N = 139) genomfördes i en statlig myndighet där medarbetarskap undersöktes utifrån F. Hällstén och S.

Att leda för en mångfaldig verksamhet är en utmaning för ledare oavsett organisation. Att värna om alla människors lika rätt och inte diskriminera är ett krav i ett demokratiskt samhälle, som i Sverige regleras ytterligare av diskrimineringslagen. Speciellt stora är kraven på den offentliga sektorns verksamhet. Kommunal verksamhet ska som en del i arbetet för förbättrad folkhälsa tillgängliggöra motionsmöjligheter. Denna studie handlar om hur dessa krav fungerar i praktiken.

Skatteverket har under senare tid fått resursbrist och håller därför på att utveckla en ny medelsfördelningsmodell. För att nå en effektiv medelsfördelningsmodell krävs det att de uppfyller vissa kriterier. Det viktigaste är rättvisekriteriet som innebär att alla parter skall ha jämställda och likvärdiga förutsättningar oberoende av var i landet de befinner sig. Viktigt att tänka på efter att medelsfördelningsmodellen implementerats är att göra noggranna verksamhetsuppföljningar av resultatet samt att jämföra om den nya modellen uppnått det syfte de beräknat att den skulle göra. Genom att göra en telefonintervju med en anställd på planeringsenheten på Skatteverket i Solna har vi kunnat genomföra vår empiri och analys.

Uppsats för avläggande av fiosofie kandidatexamen i Kulturvård, Ledarskap i slöjd o kulturhantverk 15 hp. Institutionen för kulturvård Göteborgs universitet. 2014:32.

Syftet med mitt arbete är att undersöka vägledningen i den statliga verksamheten Arbetsförmedlingen och i den kommunal verksamhet Vägledningscentrum. Jag vill även undersöka hur dessa verksamheter styrs och vad som är deras övergripande mål. Ur ett vägledarperspektiv vill jag också undersöka hur vägledaren upplever, genomför och uppfyller deras övergripande mål gentemot samhällets samt individens behov. Även skillnaden i dessa två verksamheter skall diskuteras och analyseras. Studien syftar på att undersöka ur vägledarperspektiv hur vägledaren hanterar dilemmat att vara den sökandes ombud och samtidigt samhällets representant. Jag valde att undersöka vägledarens arbete i två olika verksamheter, Arbetsförmedlingen och Vägledningscentrum.

Den statliga sjöfarten idag är ett område med många inblandade myndigheter och en oklar uppgiftsfördelning. Det är även svårt att se hur väl organiseringen av den statliga sjöfarten är uppbyggd för att klara en kris eller ett krig. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur effektiv den statliga sjöfarten är vid en kris, hur väl kraven för maritim säkerhet uppfylls och hur försvarsmaktens roll i den statliga sjöfartenI formen av en fallstudie med en teoretiskt deduktiv ansats och en kvalitativ textanalys appliceras Graham Allisons organisationsteori och teori om maritim säkerhet på den statliga sjöfarten. Empirin är i form av förordningar, instruktioner och reglerbrev som är ställda på respektive myndighet.Undersökningen visar att dagens organisering av den statliga sjöfarten inte är optimal för att verka vid en kris och kraven för maritim säkerhet uppfylls, men förbättringspunkter föreligger. En slutsats är att en närmare samverkan mellan myndigheterna skulle lösa många av de problem som idag existerar.

Detta examensarbete är en undersökning om hur föräldrar till barn på två förskolor ser på skapande verksamhet i förskolan. Den undersökningsmetod som har använts är en kvalitativ enkätstudie med öppna frågor. Syftet med studien är att ta reda på hur föräldrar resonerar kring skapande verksamhet och vilka föreställningar de ger uttryck för. De frågeställningar som arbetet har utgått ifrån är: Hur ser föräldrar på skapande verksamhet i förskolan? Hur definierar föräldrar skapande verksamhet i förskolan? De teoretiska utgångspunkter som tas upp i arbetet är definitioner och teorier om skapande, lek, fantasi och kreativitet.

Statligt arbetsledarskap och chefskaps skall utövas av individer som är bäst lämpade för uppgifterna. Enligt Regeringsformen skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder såsom förtjänst och skicklighet. Med stöd av bestämmelserna i förvaltningslagen är myndigheter inte skyldiga att motivera ett anställningsbeslut. Varje år överklagas drygt hundratalet ärenden av enskilda som är missnöjda med anställningsbeslutet. Syftet med detta arbete är att skildra vad kriterierna saklig grund såsom förtjänst och skicklighet är vid statlig anställning.

Detta är en uppsats där normer och värderingar om vårdbiträdet i hemtjänst undersöks genom kritisk diskursanalys. Datamaterial omfattar SOU-rapporten I den äldres tjänst. Äldreassistenten ? ett framtidsyrke samt två fokusgruppsintervjuer med omsorgspersonal från en hemtjänstenhet. Diskursanalysen utförs i förhållande till och i samspel med sekundärlitteraturen.

Statens och försäkringsbolagens utbetalningar till brottsoffer har ökat kraftigt sedan mitten av 90-talet. Ökningen grundar sig på flera faktorer, bl a på grund av den ökade brottsligheten i samhället men även p g a att medvetenheten om Brottsoffermyndighetens verksamhet har ökat i takt med att polis och åklagare informerar mer om rätten till statlig brottsskadeersättning. De ökade kostnaderna för försäkringsbolagen kan bero på den ökade medvetenheten om att ersättning kan lämnas genom överfallsskyddet i hemförsäkringen. Överfallsskyddet i hemförsäkringen kom till på 1970-talet som ett led i att förbättra ersättningen till brottsoffer. Vid den tiden fanns redan statlig brottsskadeersättning men endast i begränsad omfattning.