Sök:

Sökresultat:

307 Uppsatser om Statlig tjänst - Sida 17 av 21

MÄtt för att mÀta kodkvalitet undersystemutvecklingsprocessen

Viljan att hÄlla en hög kvalitet pÄ den kod som skrivs vid utveckling av system och applikationerÀr inte nÄgot nytt i utvecklingsvÀrlden. Flera större företag anvÀnder sig av olika mÄtt för attmÀta kvaliteten pÄ koden i sina system med mÄlet att hÄlla en hög driftsÀkerhet.Trafikverket Àr en statlig myndighet som ansvarar för driften av bland annat de system somhÄller igÄng Sveriges jÀrnvÀgsnÀt. Eftersom systemen fyller en viktig del i att sÀkra driften ochse till att tÄgpositioner, planering av avgÄngar och hantering av driftstörningar fungerar dygnetrunt för hela landet anser de att det Àr viktigt att strÀva efter att hÄlla en hög kvalitet pÄsystemen.Syftet med det hÀr examensarbetet var att ta reda pÄ vilka mÄtt som kan vara möjliga attanvÀnda under systemutvecklingsprocessen för att mÀta kvaliteten pÄ kod och hur mÄtten kananvÀndas för att öka kvaliteten pÄ IT-lösningar. Detta för att redan pÄ ett tidigt stadie kunnamÀta kvaliteten pÄ den kod som skrivs i bÄde befintliga och nyutvecklade system.Studien Àr en fallstudie som utfördes pÄ Trafikverket, de olika mÄtten som undersöktes varcode coverage, nivÄn pÄ maintainability index och antalet inrapporterade incidenter för varjesystem. MÀtningar utfördes pÄ sju av Trafikverkets system som i analysen jÀmfördes motantalet rapporterade incidenter.

AlltsÄ allting handlar egentligen om... om styrning. Om styrmedel och feministiska ideologier i statets jÀmstÀlldhetspolitik.

UtgÄngspunkten i lagen om offentlig upphandling Àr att all anskaffning ska föregÄs av ett upphandlingsförfarande i enlighet med lagens regler. Det finns emellertid vissa undantag frÄn denna huvudregel. Ett av dessa finns i en tillfÀllig lagstiftning som trÀdde i kraft den 1 juni 2010 och det bestÄr i ett undantag frÄn upphandlingsskyldigheten nÀr kommunen anskaffar varor och tjÀnster frÄn sina bolag, sÄ kallade in house-köp. Undantaget gÀller om vissa specifika kriterier Àr uppfyllda och har sitt ursprung i praxis frÄn EU-domstolen. Kriterierna innebÀr att kommunen mÄste utöva en kontroll över bolaget som motsvarar den över den egna förvaltningen samt att bolaget utför huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den eller de myndigheter som innehar den.Regeringen har tillsatt en sÀrskild utredning som har haft som uppdrag att utreda om det finns ett behov av ett permanent undantag frÄn upphandlingsskyldigheten nÀr stat, kommun eller landsting köper frÄn företag som de innehar eller Àr medlemmar i.

FriskvÄrdssatsningar, motivation och motion - FriskvÄrdssubventioners samband med motivation och dess effekt pÄ personalens motionsvanor

Motion Àr en nyckelfaktor för en god fysisk hÀlsa och det finns stora ekonomiska fördelar för arbetsgivaren med en personalstyrka som motionerar. För att en individ ska engagera sig i en motionsaktivitet krÀvs motivation. Syftet med studien var att undersöka hur graden av sjÀlvbestÀmmande motivation skiljer sig mellan de som motionerar i olika utstrÀckning. Vidare studerades hur graden av sjÀlvbestÀmmande motivationen skiljer sig mellan de som anvÀnder organisationens friskvÄrdssubventioner i olika utstrÀckning. Organisationens friskvÄrdssubventioner bestÄr av friskvÄrdsbidrag och friskvÄrdstimme.

Gynnar kommunsammanslagningar i Finland demokratin eller effektiviteten?

Diskussionen om den kommunala förvaltningen och verksamheten Àr en högaktuell frÄga i finsk politik. BÄde pÄ statlig och kommunal nivÄ diskuteras huruvida det föreligger ett behov av förÀndring. Kommunsammanslagningar ses som en lösning pÄ problemet. Den pÄgÄende Kommun- och servicestrukturreformen omfattar hela landet och kommunerna utreder möjligheterna för samarbete eller sammanslagningar. Uppsatsen undersöker argument och uttalade motiv för kommunsammanslagningar och omfattar tre perspektiv: det nationella, det juridiska och det lokala.

NÀr mervÀrdesskatten blir en kostnad : ? Konsekvenser av den begrÀnsade avdragsrÀtten och effekter för vissa banker

Att hantera mervÀrdesskatt kan medföra konsekvenser för ett företag. Det Àr inte alltid sÄ okomplicerat som man lÀtt kan fÄ intryck av. Ibland kan det vara osÀkert vad som verkligen gÀller och företaget som Àr skattskyldigt ansvarar för att det blir rÀtt. MervÀrdesskatt Àr en statlig omsÀttningsskatt som regleras enligt mervÀrdesskattelagen. Reglerna Àr harmoniserade i enlighet med EG:s mervÀrdesskattedirektiv.

SamhÀllets förÀndrade reaktion pÄ risk : En jÀmförelse av massmedias bevakning av Hongkong- och Svininfluensan

Följande uppsats syftar till att undersöka om och varför samhÀllets syn pÄ risk och riskhantering förÀndras under de senaste 40 Ären. Bakgrunden till Àmnesvalet Àr det ansenliga utrymme som Svininfluensans utbrott och spridning gavs i svensk massmedia under Äret 2009. UtifrÄn förestÀllningen att reaktionen torde varit annorlunda för nÄgra decennier sedan jÀmförs massmedias bevakning av Svininfluensan med motsvarande bevakning av dess föregÄngare Hongkonginfluensan som drabbade Sverige i slutet av 1960-talet.Med utgÄngspunkt i Ulrich Becks teorier om risksamhÀllet analyseras insamlat material frÄn Dagens Nyheter kvantitativt och kvalitativt frÄn tidsperioderna för pandemiernas utbrott och spridning. Uppsatsen fokuserar pÄ hur riskerna definieras, vilka marknader som pÄverkats av deras spridning samt hur staten agerat i sin riskhantering. Dessa faktorer förs sedan samman för att analysera om en samhÀllsförÀndring skett.Uppsatsen fastslÄr att det finns ett flertal skillnader i samhÀllets syn pÄ risk och riskhantering i frÄgor av denna typ mellan de tvÄ tidsperioderna.

Lagen om Offentlig Upphandling : E-upphandlingens uppgÄng och affÀrsmÀssighetens fall?

SammanfattningEG-fördraget reglerar de grundfriheter varje medlemssats medborgare har rÀtt till, sÄsom friheten att utöva tjÀnster och friheten att etablera sig i en annan medlemsstat. Medlemsstaterna skall vÀrna om en öppen marknad med fri konkurrens. Statliga handelsmonopol hÀmmar den fria konkurrensen men har ÀndÄ tillÄtits om en viss marknadutgörs av allmÀnfarliga produkter sÄsom alkohol eller tobak och bedöms dÄ kunna skötas bÀttre genom statlig reglering. Spelmarknaden Àr inte allmÀnfarlig men bedöms ÀndÄ kunna orsaka negativa sociala och ekonomiska effekter pÄ medborgarna. En medlemsstat fÄr inskrÀnka EG-fördragets grundfriheter genom att införa bestÀmmelser i den nationella lagen, om en ÄtgÀrd Àr av tvingande hÀnsyn för allmÀnheten.

Solenergi i smÄhus

Mindre Àn en timmes solsken pÄ vÄr planet innehÄller mer energi Àn hela vÀrldens energiförbrukning pÄ ett helt Är. Ett vanligt villatak i Sverige tar pÄ ett Är emot flera gÄnger mer energi Àn vad dess behov Àr. Potentialen för solenergi Àr mycket stor. Samtidigt anvÀnder samhÀllet idag stora mÀngder energi och det mesta av energin kommer frÄn icke-förnyelsebara kÀllor. Sverige har visserligen en hög andel förnyelsebar energi jÀmfört med andra lÀnder men ÀndÄ Àr mer Àn hÀlften av energin som vi anvÀnder icke förnyelsebar.Syftet med den hÀr rapporten Àr att utveckla ett mer hÄllbart samhÀlle genom att anvÀnda solenergi.

Riskhantering i kommuner och landsting : ISO 31000, riskbegreppet och organisationsövergripande riskhantering

År 2009 antogs för första gĂ„ngen en ISO-standard om riskhantering, ISO 31000:2009. Den Ă€r tĂ€nkt att kunna anvĂ€ndas inom alla samhĂ€llssektorer. Kunskapen om standardens utbredning, sĂ„vĂ€l inom privat som offentlig sektor Ă€r i dagslĂ€get lĂ„g. Denna uppsats syftar till att undersöka i vilken utstrĂ€ckning standarden anvĂ€nds av kommuner och landsting. Den syftar vidare till att undersöka hur dessa aktörers riskhantering i vissa avseenden förhĂ„ller sig till rĂ„den i standarden.

?De Àr externa revisorer med sitt uppdrag och vi Àr interna revisorer med vÄrt uppdrag? : ? En studie om samverkan mellan statlig internrevision och Riksrevisionen

Som ett led i att förstÀrka den effektiva kontrollen inom staten föreskrivs det att myndigheter skall ha en internrevision. Idag innehar ett femtiotal myndigheter en internrevisionsfunktion med uppdrag att granska myndigheternas interna styrning och kontroll. Vidare skall Riksrevisionen, en externrevision under Riksdagen, granska den statliga verksamheten och Ärsredovisningar som Àr upprÀttade av statliga myndigheter. Tidigare forskning visar pÄ att intern- och externrevisionens arbetsomrÄden kan anses sammanfalla i viss utstrÀckning. Enligt Riktlinjer för yrkesmÀssig internrevision (2006) anges att intern- och externrevisionen skall utbyta information och ha samordnade aktiviteter.

Har grad av förtroende för medmÀnniskor som del av institutionell kontext pÄverkan pÄ lÀnders möjlighet till ekonomisk utveckling? : En empirisk analys av sambandet mellan förtroende, institutioner och ekonomisk utveckling

SĂ€ttet pĂ„ vilket individer interagerar pĂ„ marknader det vill sĂ€ga hur utbyte gĂ„r till möjliggör för typ av ekonomisk utveckling. Hög förtroendegrad mellan mĂ€nniskor underlĂ€ttar för samarbete och beror dels pĂ„ hur mĂ€nniskor upplever den samhĂ€lleliga kontexten. Kontexten bestĂ„r av institutioner, varför denna uppsats undersöker hur förtroendegrad och typer av policys i form av hur staten och marknaden organiseras samverkar med ekonomisk utveckling.Österrikisk ekonomisk teori beskriver hur vĂ€rderingar ligger till grund för vilka typer av institutioner som formas i ett samhĂ€lle. Olika typer av samhĂ€llsorganisering, som öppna fria marknader, eller reglerade och stĂ€ngda, fĂ„r effekt för hur mĂ€nniskor upplever sin omgivning och handlar dĂ€refter. Fritt samarbete gör mĂ€nniskor benĂ€gna att bete sig pĂ„ ett relationsmĂ€ssigt bra sĂ€tt vilket skapar förtroende, dĂ„ relationsnĂ€tverk blir centralt för individer pĂ„ marknader.

Pedagogstöd i en skola för alla : En studie om resurser,hjÀlp och stöd ur ett pedagogperspektiv

SammanfattningDenna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet Àr att undersöka hur zambiska lÀrare och elever ser pÄ förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns nÄgra skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts pÄ tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsÀttningen kallat Community School. Vi valde att förlÀgga vÄr studie till ett land som skiljer sig frÄn Sverige i bÄde ekonomiskt och kulturellt avseende för att fÄ en fördjupad förstÄelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara vÄra forskningsfrÄgor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lÀrarintervjuer pÄ tre olika skolor.

Deliberativa samtal som undervisningsform i Zambia

SammanfattningDenna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet Àr att undersöka hur zambiska lÀrare och elever ser pÄ förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns nÄgra skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts pÄ tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsÀttningen kallat Community School. Vi valde att förlÀgga vÄr studie till ett land som skiljer sig frÄn Sverige i bÄde ekonomiskt och kulturellt avseende för att fÄ en fördjupad förstÄelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara vÄra forskningsfrÄgor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lÀrarintervjuer pÄ tre olika skolor.

  Dyslexi och identifierade skyddsfaktorer : En jÀmförelse mellan intervjuer ochÄtgÀrdsprogram eller IUP

SammanfattningDenna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet Àr att undersöka hur zambiska lÀrare och elever ser pÄ förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns nÄgra skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts pÄ tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsÀttningen kallat Community School. Vi valde att förlÀgga vÄr studie till ett land som skiljer sig frÄn Sverige i bÄde ekonomiskt och kulturellt avseende för att fÄ en fördjupad förstÄelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara vÄra forskningsfrÄgor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lÀrarintervjuer pÄ tre olika skolor.

IT-satsningen i skolan : och Motala kommuns systemskifte i tvÄ faser

Denna rapport granskar processen kring hur ett systeminförande och systemskifte kan gÄ till och vad som bör beaktas extra i samband med detta. Som exempel studeras Motala kommun och det systemskifte som genomfördes under 2004 samt ITiS som var en statlig satsning för att öka tillgÄngen och sprida kunskaper kring IT i Sveriges skolor.SjÀlva systemförÀndringsprocessen bestÄr egentligen av tre delar: beslutsfattandet, införandet och det fortsatta anvÀndandet. I beslutsfattandet ingÄr bÄde den första granskningen och utvÀrderingen av möjliga alternativ samt sjÀlva sÀttet som beslutet sedan tas pÄ. Vid införandet finns det mycket som bör ligga i fokus för att minimera problem. En bra planering och ett genomförande som följer denna planering verkar vara ett bra utgÄngslÀge för en lyckad implementering.

<- FöregÄende sida 17 NÀsta sida ->