Sökresultat:
419 Uppsatser om Statlig kulturpolitik - Sida 8 av 28
Offentlig upphandling av medarbetarundersökningar - analys av förfrågningsunderlag och kravspecifiktioner
En statlig myndighet, en kommun, ett landsting, ett statligt eller kommunalt bolag som vill upphandla en medarbetarundersökning kan välja det anbud som är ekonomiskt mest fördelaktigt, vilket innebär en sammanvägning av kvalitet och pris. Beställaren måste besluta sig för vilka kvalitetskriterier som är relevanta och hur kvaliteten ska mätas. Av det förfrågningsunderlag som en beställare skickar ut vid en upphandling ska bedömningskriterierna framgå. En potentiell leverantör ska kunna avgöra om det är mödan värt att delta i konkurrensen. Sextio upphandlingar av medarbetarundersökningar under åren 2009-2012 har undersökts och det förs en diskussion om hur kvaliteten mätts, och om de skalor som använts vid mätningarna är lämpliga för ändamålet.
Är biblioteksplanen ett viktigt styrdokument? En närgranskning av Helsingborgs stadsbiblioteks biblioteksplan
In this paper we have chosen to work with both the background to the Library Act § 7a and followed the process of creating the library plan of Helsingborg City Library. We have tried to follow the process through the public text documents that are available. We start by giving a background to the library act and its additional § 7a. Then we give a recap of the emergence of the modern public libraries in Sweden during the last century until today. When the working group at the City Library in Helsingborg was working with the library plan, they had to take in count the strategic goals set up by Region Skåne, since Helsingborg is place in that area.
De nationella inköpscentralernas existensberättigande och påverkan på konkurrensen
Den nationella inköpssamordningen i Sverige bedrivs av två inköpscentraler, dels SKI som verkar inom den kommunala sektorn, dels SIC som svarar för den statliga inköpssamordningen. SKI kan enligt 2 kap. 9 § LOU iklä sig två funktioner: ombuds- och ramavtalsfunktionen. SIC ska däremot enligt förordningen om statlig inköpssamordning upphandla ramavtal till myndigheter under regeringen. Enligt 3 § i förordningen om statlig inköpssamordning ska myndigheter under regeringen avropa från de ramavtal som SIC upphandlar, medan en upphandlande myndighet får anskaffa byggentreprenader, varor och tjänster med hjälp av SKI enligt 4 kap.
Statlig neutralitet och politisk perfektionism i teori, ideologi och praktik
Abstract:The aim of this study has been to investigate (theoretically as well as empirically) the problematic notions of state neutrality and political perfectionism and, in particular, the potentially vast continuum existing between these concepts both in theory and in actual political practice. In order to accomplish this, a conceptual analysis has examined (some of) the arguments for and against state neutrality and political perfectionism, different aspects of neutralism and perfectionism as well as the exact definition of the concepts of ?neutrality of justification? and ?conceptions of the good?. Using a specific (though not entirely uncontested) definition of these concepts, an empirical analysis was made of Swedish parliamentary parties and their cultural policies. The empirical part of the study seemed to confirm one of the basic premises of this study; that state neutrality and perfectionism are often (as has indeed been recognized by critics of state neutrality) intertwined in the business of everyday politics..
Deltagarnas utställning : Utställningarana Hej! och Present i teori och praktik
Many institutions currently work with visitor participation. Participatory culture is basically to invite visitors to participate and to give an opportunity to co-creation. In my research I have studied two projects. The first one is the exhibition Hej! produced by Postmuseum (the Swedish mail museum) and the second one is Present by Riksutställningar (a Swedish government).This development indicates that the museums are on their way towards a new definition. Earlier museums were defined as a source of knowledge which purpose was to spread lore to the people.
Debatterna om En bok för alla år 1992 och 2007 ? En diskursanalys
The aim of this Master?s thesis is to describe and compare the debates regarding the public funded publishing company En bok för alla (EBFA). On two occasions, 1992 and 2007, the public funding was threatened, which lead to debates and protests. The funding was revoked in 2007. I want to examine if by studying a particular product of cultural policy, one can se tendencies to how the cultural policy in whole change over time.
Bibliotek och sponsring ? en studie om sponsring vid sju bibliotek
This essay concerns sponsorship of libraries within Sweden. It takes its starting-point in the libraries economical situation where resources are decreasing. The main purpose of the essay is to investigate how sponsorship is used in public libraries. The main questions are:o Why are sponsorships appealing to libraries? o What does the processes of sponsoring look like? o What are the possible risks concerning sponsor-ships ? could it endanger libraries democratic role? o How does library staff reflect on the role of libraries in contemporary society? In our study we chose to investigate the sponsorship issue from the sponsored libraries perspective.
Västerås stadsbiblioteks roller ? ett nedslag i Västerås stads styrnings- och planeringsdokument år 2010 med diskursanalytisk ansats
The aim of this Master?s thesis is to identify and describe thedifferent roles that are expressed in a public library by researchingthem in the four policy documents concerning Västerås public libraryin 2010 and by interviews with three specially chosen key persons.Further studied are the discourses that can be perceived in thematerial and whether or not the roles could come in conflict witheach other. Laclau and Mouffes discursive theory constitutes themethodical frame for this thesis and by using terms from discursivetheory the analysis was made in four steps.Seven roles were identified from the policy documents concerningVästerås public library and the interviews with the key persons. Thefirst role of the public library was the intermediary of knowledge andinformation, the second was viewed as a democratic role, the third asa marketing role, the fourth as a role that handled the collaboration,the fifth role was to improve literacy, and the sixth and seventh roleswere as a culture centre and a meeting place. With the help fromkeywords five major discourses were found within the material.
Att tala om alkohol: statliga alkoholdiskurser då och nu : En komparativ semiologisk studie av två statliga alkoholkampanjer; Spola Kröken från 1971 och Festmetoden från 2005
I dagens samhälle finner vi många budskap om en sundare livsstil och genom tiderna har även den svenska staten producerat hälsokampanjer för att påverka unga vuxnas syn på alkoholkonsumtion.Den centrala forskningsidén för min uppsats var att genom en semiotisk analys undersöka och jämföra två svenska hälsokampanjer producerade av statliga myndigheter som verkat för en sundare syn på alkohol. Kampanjerna som låg till grund för analysen var Spola Kröken som startades 1971 av Systembolaget och Festmetoden som startades 2005 av Alkoholkommittén. Bakgrunden till min uppsats var att se hur synen på alkohol samt den statliga alkoholdiskursen för en sundare alkoholkonsumtion verkar ha skiftat från 1970-talet då Spola Kröken var aktuell, till idag, då vi bland annat haft Festmetoden.Resultatet visar att alkoholdiskursen har förändrats över tid och att den statliga alkoholdiskursen idag är mer accepterande än vad den tidigare varit. Det som kommunicerades under 70-talet som ett aktivt avståndstagande från alkohol har idag istället blivit ett aktivt accepterande av alkoholkonsumtion bland unga där målet är att minska alkoholkonsumtionen istället för att förbjuda den. På en denotativ som konnotativ nivå både i Spola Kröken och Festmetoden har staten skapat två väldigt kontrasterande alkoholdiskurser.
Bibliotekets som offentlig arena. En analys i ljuset av Jürgen Habermas offentlighetsteori.
This bachelor thesis examines the library as a public sphere in the notion of Jürgen Habermas? theory from 1962. The questions asked concerns how the public sphere is discussed in relation to Swedish public libraries today in our late modern society. The analyzed material consists of the Swedish Cultural Bill of 2009 and five qualitative interviews with librarians. The material is analyzed with two of the four social actions presented by the sociologist Maw Weber: value-rational and instrumental.
Statlig redovisning i praktiken - harmonisering ur mer än ett perspektiv
Syftet med uppsatsen har varit att undersöka graden av harmonisering inom statlig redovisning samt att förklara de faktorer som kan bidra till att det skapas en skillnad mellan normgivning och praxis. Den skillnad som uppstår kan beskrivas som ett tillämpningsgap. För att kunna förklara de faktorer som påverkar tillämpningsgapets storlek har en integrerad, teoretisk modell använts. Den teoretiska modellen utgår ifrån att de resurser som finns tillgängliga för den offentliga sektorns verksamhet är begränsade och dessa ska fördelas mellan olika myndigheter på ett så, för helheten, effektivt sätt som möjligt. Då de enskilda myndigheterna i första hand ser till den egna verksamhetens fortlevnad kommer dessa att vilja förfoga över största möjliga andel av de totala resurserna.
Ledarens förmåga att påverka och främja medarbetarnas arbetsmotivation : En kvalitativ studie om hur arbetsmotivation främjas inom en statlig myndighet
The study aims to increase understanding and knowledge of motivation; this by examining how the leader experiences her capability to promote employees' work motivation. Also, how employees perceive that the leader influence and enhance their work motivation. Interviews were conducted with a manager and two employees of a government agency in Sweden. The results demonstrate different opinions between manager and employees in the manager's ability to foster motivation in the everyday work. The leader thinks that she promotes her employees work positively and believes that she is giving her employees attention and appreciation.
Medelsfördelning inom statlig verksamhet: en undersökning av
nya myndigheten Skatteverket
Skatteverket har under senare tid fått resursbrist och håller därför på att utveckla en ny medelsfördelningsmodell. För att nå en effektiv medelsfördelningsmodell krävs det att de uppfyller vissa kriterier. Det viktigaste är rättvisekriteriet som innebär att alla parter skall ha jämställda och likvärdiga förutsättningar oberoende av var i landet de befinner sig. Viktigt att tänka på efter att medelsfördelningsmodellen implementerats är att göra noggranna verksamhetsuppföljningar av resultatet samt att jämföra om den nya modellen uppnått det syfte de beräknat att den skulle göra. Genom att göra en telefonintervju med en anställd på planeringsenheten på Skatteverket i Solna har vi kunnat genomföra vår empiri och analys.
Högskoleverkets utvärdering av kvalitet i högre utbildning : - för vem, hur och varför?
Studien belyser Högskoleverkets utvärdering av kvalitet i högre utbildning och avgränsar sig till Mittuniversitetets lärarutbildning. Syftet med studien var att belysa hur Högskoleverket som statlig myndighet använder utvärdering av kvalitet i högre utbildning som ett värderings- och normeringsverktyg. Studien genomfördes utifrån en filosofiskt hermeneutisk ansats. Högskoleverkets kvalitetsutvärdering tycks ha en konformerande effekt på den högre utbildningen, till stor del på grund av hot om indragen examensrätt vid tecken på bristande kvalitet. Vad som egentligen utvärderas vid kvalitetsutvärdering är dock oklart då kvalitetsbegreppet förefaller svårdefinierat och innehållsmässigt blir öppet för berörda intressenter som har tolkningsföreträde att bestämma, vilket gör det starkt politiserat i skuggan av en allt mer globaliserad världs politiska påverkan.
Visioner om de svenska vattenfallen : Ett statligt vattenkraftsprojekt i Älvkarleby under 1900-talet
De svenska statliga vattenkraftsprojekten i början av 1900-talet speglar en förhoppning om ett starkt industriellt Sverige något som tidigare forskning har påpekat. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka relationen mellan statliga tekniksatsningar och föreställningar om nationen. Jag vill belysa att det är viktigt att sätta sådana projekt i relation till föreställningar om vad som är bra och eftersträvansvärt, riskfyllt och hotfullt för nationen. Begreppet sociotechnical imaginaries (sociotekniska föreställningar) relaterar den ?kollektivt föreställda idén? om nationen till teknikutveckling, där tekniken ofta representerar verktyg för att nå den eftersträvade visionen.