Sökresultat:
307 Uppsatser om Statlig ägarstyrning - Sida 6 av 21
Den svenska spelmarknaden: en fallstudie av AB Svenska Spel
AB Svenska Spel innehar ett statligt reglerat monopol pÄ den svenska marknaden för vadslagning pÄ idrott (undantaget trav- och galoppsport). Ny teknik hotar emellertid spelmarknadsregleringen dÄ en ny alternativ spelmarknad etablerats pÄ Internet. Syftet med uppsatsen Àr att analysera den svenska marknaden för sportvadslagning samt undersöka huruvida marknaden har förÀndrats i och med framvÀxten av en global Internetspelmarknad. Metoden som anvÀnds Àr att jÀmföra spelvillkoren hos Svenska Spel med tvÄ aktörer pÄ den interaktiva spelmarknaden för att dÀrmed söka svara pÄ huruvida Svenska Spel tar ut ett överpris för sina produkter. Dessutom görs en jÀmförelse över tiden, det vill sÀga en analys av huruvida Svenska Spel har bemött den tilltagande konkurrensen.
Nya förutsÀttningar för Svenska idrottsrörelsen
Syftet med undersökningen Àr att genomföra en deskriptiv studie av tvÄ nÀtverk inom densvenska fredsrörelsen och deras arbete samt undersöka hur de förhÄller sig till social rÀttvisa ochsocialt arbete. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativ, och datainsamling har skett via kvalitativaintervjuer med fyra respondenter. Det framkommer i dessa intervjuer att respondenterna Àrorganiserade i nÀtverk och en del av den Svenska fredsrörelsen. De anvÀnder sig ibland av civilolydnad i symboliskt syfte för att stimulera till dialog kring frÄgor som vapenexport ochavrustning. Respondenterna stÄr i sitt arbete för jÀmlikhet, solidaritet och deltagande.
Colombia - Organiserat vÄld i förÀndring
Det organiserade vÄldet i Colombia har pÄ senare Är förÀndrat karaktÀr och med utgÄngspunkt i den krigs- och konfliktteoretiska debatten skulle mÄnga frÄga sig om denna förÀndring Àr sÄ fundamental att det gÄr att tala om en förÀndring av det organiserade vÄldets grundlÀggande logik. Det Àr just denna undran som har legat till grund för genomförandet av vÄr studie. Med utgÄngspunkt i de mest inflytelserika teoriernas grundlÀggande stÄndpunkter har vi gjort en uppdelning vilket gör det möjligt att pröva om denna förÀndring har skett. I Colombias fall har det visat sig att landets integration i globaliseringsprocessen har förÀndrat de politiska och ekonomiska strukturer som omsluter den vÀpnade konflikten. Samtidigt förblir kampen om den statliga makten central för konfliktens utveckling.
Skatternas betydelse vid val och byte av företagsform
Uppsatsen avser att undersöka vilken företagsform som Àr mest fördelaktig ur skattesynpunkt, samt att undersöka om det uppstÄr nÄgra skattemÀssiga konsekvenser vid byte av företagsform.Uppsatsen bygger pÄ kvalitativ och deduktiv metod. I uppsatsen anvÀnds primÀrdata frÄn semistrukturerade intervjuer med rÄdgivare samt företag. SekundÀrdata har samlats in frÄn litteratur samt artiklar som berör Àmnet byte av företagsform. Resultatet av studien visade att aktiebolag Àr den skattemÀssigt mest förmÄnliga företagsformen om inkomsterna ligger över brytpunkten för statlig inkomstskatt. Kan företagen inte starta ett aktiebolag frÄn början rekommenderar vi att de startar en enskild nÀringsverksamhet framför handelsbolag. Undersökningen visar att det vid bildandet frÀmst var de civilrÀttsliga reglerna som hade betydelse och vid ombildningen var det dÀremot de skatterÀttsliga reglerna som var mest avgörande.
"Fundamentalism, barnfÀngelser och religionsfrihet" : En diskursanalytisk studie av debatten kring religiösa friskolor
Uppsatsens syfte Àr att analysera den mediala debatten kring konfessionella friskolor för att komma fram till hur diskursen kring de religiösa friskolorna konstrueras. Vilka teman Àr debatten uppbyggd kring, vilka utgÄngspunkter grundar sig den i och vilka begrÀnsningar skapas det i talet om de religiösa friskolorna? Uppsatsen behandlar sÄvÀl olika syn pÄ religion och dess betydelse, som integration, liberalistiska vÀrden och hur makt skapas i samband med institutionaliserade diskurser. Vidare kan man genom debatten Àven utröna diskussioner om vilken funktion skolan bör ha, hur mycket statlig styrning som Àr önskvÀrd och hur intolerans egentligen ska definieras. Genom analysen uppmÀrksammas det svenska svenska samhÀllet och de sekulariserade samt liberalistiska vÀrden som styr möjligheterna att utala sig som de religiösa friskolorna. Debatten kring de religiösa friksolorna kan bland annat ses som en sÀtt att försöka kontrollera och definiera religionen och dess alltmer pÄtagliga plats i det offentliga..
Ăkar oberoende styrelseledamöter medborgarnas förtroende för de statliga bolagen?
Syftet Àr att beskriva om styrelsens oberoende enligt Bolagskodens kriterier och OECD:s riktlinjer för statligt Àgande tillÀmpas i de helÀgda statliga bolagen med marknadsmÀssiga krav samt att fÄ en förstÄelse om oberoende styrelseledamöter kan pÄverka medborgarnas förtroende för dessa bolag. Vi har arbetat utifrÄn den kvalitativa metoden. VÄra primÀrdata innehÄller intervjuer med sakkunniga inom omrÄdet Bolagskoden och statlig styrning samt intervjuer med oberoende styrelseledamöter. VÄra sekundÀrdata innefattar tidigare forskning om outside directors och institutionella investerare. Empiri och analys har vi Äterkopplat till teorier om förtroende, bolagsstyrning, stakeholders och institutionella investerare.
Svensk skola i förÀndring - Àr detta slutet pÄ gemenskapen?
Denna uppsats Àr en idéanalys av den mediala debatten av friskolor i dag. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att förstÄ den uppsjö av debatter om friskolor som uppkommit de senaste Ären. Vi menar att media spelar en stor roll i skapandet av den bild svenska folket har av friskolor. VÄr utgÄngspunkt Àr att analysera hur skolans funktion och valfrihet diskuterats i media.Tomas Englund, professor i pedagogik menar att synen pÄ skolan har gÄtt frÄn att fokusera pÄ likvÀrdighet och jÀmlikhet, till profilering och individuell anpassning.SÄ vad sÀger politikerna? VÄr studie belyser att debatten om skolan Àr begrÀnsad utifrÄn vissa normer, exempelvis att friskolan ska finnas men samtidigt vara under stark statlig kontroll.
HjÀlpresurser i ett Àrendehanteringssystem: en studie ur ett anvÀndbarhetsperspektiv
För att en slutanvÀndare skall kunna lösa problemsituationer som uppstÄr under interaktion med ett informationssystem bör denne ha tillgÄng till hjÀlpresurser. Dessa kan vara andra individer, manualer eller inbyggda programspecifika hjÀlpresurser. HjÀlpresurser Àr en del av ett informationssystems anvÀndbarhet och syftet med denna studie Àr att studera ett Àrendehanteringssystems hjÀlpresurser ur ett anvÀndbarhetsperspektiv. Studien har genomförts med teorier kring mÀnniska - datorinteraktion och en kvalitativ metod pÄ en statlig organisation. Undersökningen har riktat sig mot de slutanvÀndare som handhar Àrendehanteringssystemet dagligen.
Preemption : en analys av USA:s nya strategiska paradigm
Denna uppsats behandlar den nu gÀllande amerikanska sÀkerhetsdoktrinen (NSS). UppsatsensmÄlsÀttning Àr att undersöka om den gÀllande amerikanska sÀkerhetsdoktrinen tjÀnar sompreventionsmedel och som ett uttryck för statlig tvÄngsdiplomati. SÀkerhetsdoktrinenanalyseras för att komma Ät den nya sÀkerhetspolitiska paradigmen. Vidare preciserarrespektive undersöker uppsatsen den utslagsgivande sÀkerhetspolitiska kalkylen för attsÀkerstÀlla amerikanska nationella intressen och övervÀganden ur ett geostrategiskt perspektiv.Som metod för att undersöka frÄgestÀllningarna respektive uppsatsÀmnet anvÀnds hÀrvid enkvalitativ textanalys. Analysverktyget som anvÀnds har tagits fram för att granska utrikes- ochförsvarspolitiska doktriner och tjÀnar dÀrför uppsatsens syfte vÀl.
Talet om samtalet : - en lÀromedelsanalys om samtal för lÀrande i svenska och samhÀllskunskap
Denna uppsats syftar till att undersöka idéer om samtal för lÀrande genom att studerainnehÄllet i fyra olika lÀromedel i svenska och samhÀllskunskap för mellanstadiet. Studien taravstamp i lÀroplansteorin som betraktar lÀromedel som lÀroplanens förlÀngda arm och dÀrmeden statlig styrfaktor samt ett institutionellt erbjudande om mening. Med hjÀlp av att anvÀndaidealtyper som analysverktyg baserade pÄ samtalskategorierna undersökande, konverserande,debatterande och instruerande samtal kompletterat med att undersöka huruvida samtalen Àrkunskapsutvecklande, kunskapskontrollerande, personlighetsutvecklande och/ellerdemokratifostrande har studien avsett att besvara frÄgestÀllningarna: Vilka typer av samtalframtrÀder i materialet?, Vad syftar samtalen till att uppnÄ?, Finns det nÄgrasamtalsrelaterade skillnader mellan de bÄda Àmnena? Resultaten visar att samtliga lÀromedelinnehöll idéer om samtalets roll för lÀrande, men skiljer sig i Ät i bÄde syfte och realisering.Korrelationen mellan lÀromedlen och lÀroplanen visar sig ocksÄ vara tydlig pÄ sÄ vis attlÀromedlen konkretiserar lÀroplanens innehÄll..
Arbetsterapeuters erfarenheter av att frÀmja ÄtergÄng till arbete genom arbetsterapeutiska interventioner
Syftet med studien var att ta reda pÄ arbetsterapeuters erfarenheter av att frÀmja ÄtergÄng till arbete genom arbetsterapeutiska interventioner för personer som inte Àr i arbete. Undersökningsgruppen bestod av sju arbetsterapeuter i Norrbotten som arbetade i statlig, kommunal, landsting eller privat verksamhet. Arbetsterapeuterna hade arbetat med arbetslivsinriktad rehabilitering frÄn ett Är upp till sjutton Är. De deltagande arbetsterapeuterna intervjuades med en halvstrukturerad kvalitativ intervju och fick dÄ berÀtta med egna ord om sina erfarenheter av att frÀmja ÄtergÄng till arbete, en intervjuguide anvÀndes med fÀrdigbestÀmda frÄgor för att fÄ struktur pÄ intervjun samt att sÀkerstÀlla att de frÄgor som författarna ville ha svar pÄ blev besvarade. Intervjuerna skrevs ut ordagrant och analyserades sedan med en kvalitativ innehÄllsanalys som resulterade i tre kategorier.
FörskollÀrares syn pÄ profession och unika kompetenser
VÄrt syfte har varit att, med stöd av kvalitativa intervjuer samt litteraturstudier, undersöka hur förskollÀrare uppfattar professionalisering samt sina unika kompetenser. Begreppen profession o?ch k?ompetens utgör grunden för vÄra val av teoretiska utgÄngspunkter samt tidigare forskning. Studien har för oss synliggjort att Àven om förskollÀrare Àr positiva till professionalisering sÄ förekommer det ingen djupgÄende relation till begreppet. Detta kan bero pÄ att professionaliseringen frÀmst har hanterats pÄ en facklig samt statlig nivÄ och utan större förankring hos förskollÀrarna sjÀlva.
Belöningssystem i apoteksbranschen
Syfte: Syftet var att studera och analysera hur en statlig aktör tillÀmpar belöningssystem som styrmedel inom den avreglerade apoteksbranschen i Sverige. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ fallstudiedesign hos Apoteket AB. PrimÀrdatan har samlats in med hjÀlp av semi-strukturerade intervjuer. Resultat & Slutsats: Analysen visar att den monetÀra bonusen i det implementerade belöningssystemet hos Apoteket AB inte Àr direkt motiverade. Belöningsystemet Àr dock inte funktionslöst, de bonusgrundande mÄlen skapar indirekt viss motivation hos de anstÀllda som gillar att mÀta sig mot varandra. Mjukare aspekter fÄngas inte upp av det nuvarande belöningssystemet. Empirin visar ocksÄ att det finns en obalans mellan motivationskÀllor och belöningarna som utgÄr. Förslag till vidare forskning: Det finns olika möjligheter vad gÀller vidare forskning.
Kulturpolitik i den svenska vÀlfÀrdsstaten: en idéanalys av tvÄ propositioner
This essay is about Swedish government cultural policy.The premise is that cultural policy is a form of welfarepolicy. The welfare state has changed and this affects theconditions for the cultural policy. Welfare is funded andorganized in different parts of society, in three spheres thatcan be said to represent society as a whole. These spheresare the public sphere, the market and the civil society. Theaim is to analyze how the national cultural policy appearedin the 1970s, compared to how it appears today.
LÀraruppdraget: en möjlighet eller en omöjlighet? : En kvalitativ intervjustudie av grundskollÀrares syn pÄ ett förÀndrat lÀraruppdrag
Under tiden pÄ lÀrarutbildningen har en stor mÀngd litteratur behandlats, samt tillhörande förelÀsningar som beskriver lÀraruppdraget och den förÀndringsprocess som ligger bakom genom reviderade lÀroplaner. Genom sÄvÀl positiva som negativa aspekter pÄ hur lÀrare uppfattar sitt lÀraruppdrag vÀcktes intresset för att skriva om det hÀr Àmnet. Syftet var att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar om lÀraruppdraget och hur de anser förÀndringsprocessen sett ut. Via en kvalitativ intervjustudie intervjuades lÀrare med lÄng erfarenhet av en skola som varit under statens huvudmannaskap jÀmfört med dagens skola dÀr kommunen Àr huvudman. Det resultat som framkom under studien pekar mot en skola som stÀndigt Àr under förÀndring, med bÄde positiva och negativa inslag.