Penningtvätt i Sverige är sedan tidigare föga utforskat. I denna studie är syftet att undersöka penningtvätt i Sverige vad det gäller brottsstrukturen, gärningspersoner samt Statistiska samband för dessa. Studien är ett uppdrag utfärdat av Länskriminalpolisen i Skåne. Materialet har bestått av straffrättsliga domslut hämtade ifrån Blendow Lexnovas rättsfallsdatabas. Utifrån domsluten kodades variabler vilka matades in i SPSS där statistiska analyser genomfördes.

Traditionellt sätt har det varit svårt för forskare att dokumentera förekomsten ochomfattningen av manipulering av redovisningsmått. Big Bath Accounting är ett fenomen sominnebär att tveksamma redovisningsmetoder tillämpas i syfte att förvränga företagets verkligasituation, vilket ofta sker i samband med VD-byte och när företag redovisar ett för periodennegativt resultat. Intresset för ämnesvalet väcktes utifrån en tidigare studie om Big BathAccounting, som påvisade Statistiska samband mellan nedskrivning av goodwill vid VD-byterespektive negativt resultat. I denna studie är syftet att utreda om Statistiska sambandföreligger mellan företagets avsättningar vid VD-byte och negativt resultat enligt teorin BigBath Accounting. I studien undersöks inte alla avsättningar, utan endastomstruktureringsutgifter och övriga avsättningar, då de är svåra att kontrollera och utrymmekan finnas för kreativ tolkning.

SammanfattningOfta rapporterar medier om underliga samband som upptäckts i olika studier ochundersökningar. Man hänvisar då till statistiska metoder och säger att ett signifikantsamband påvisats. Dessvärre är dessa samband inte alltid att lita på även om studienär genomförd med goda statistiska metoder, speciellt om det finns osäkerhet i data.Mätfel påverkar resultaten av de metoder som används, vilket kan leda till att ett signifikantsamband mellan en utfallsvariabel och en icke-orsakande variabel påvisas, trotsatt hänsyn tagits till de sanna orsakande faktorerna. I rapporten studeras detta fenomendjupare inom regressionsanalys med hjälp av simuleringar. I regressionsmodellerbeskrivs en utfallsvariabel som en funktion av ett antal förklarande variabler.

Bakgrund: Smärtlindring under förlossning och amning är två stora kompetensområden inom barnmorskans profession vilket medför att barnmorskan bör ha kunskap om eventuella samband mellan olika smärtlindringsmetoder och amning. Tidigare forskning om smärtlindringsmetoder och dess samband med amning har oftast fokuserat på enstaka smärtlindringsmetoder samt belyst sambandet med amningsinitiering efter förlossningen. Studier saknas således där hela spektrumet av smärtlindringsmetoder och dess samband med amning fram till två månaders ålder studeras. Syfte: Att undersöka förekomst av smärtlindringsmetoder under vaginal förlossning av fullgångna barn, vilka faktorer som är associerade med respektive smärtlindringsmetod samt eventuella samband mellan smärtlindringsmetod och amning vid två månaders ålder. Metod: Populationsbaserad, prospektiv kohort studie där 31 150 moder-barn par i Uppsala och Örebro län ingick.

Arbetet har utforskat möjligheten och precisionen av BRP-prediktion för tre statistiska metoder; linjär regression, regressionsträd och modellträd. För modellutvärdering har testfelsskattning erhållen genom korsvalidering och en jämförelse mot Statistiska Centralbyråns (SCB) prognos av BRP används. Resultatet visar att regressionsträd inte lämpar sig för BRP-prediktion, medan de andra två lyckas med rimlig felmarginal. Procentuell avvikelse för metoden som ligger närmast SCB:s prognos har 0,3 i genomsnitt och standardavvikelse 3,0..

Syftet med studien var att jämföra skattad hanteringsförmåga och hälsorelateradlivskvalitet hos närstående till personer med kronisk hjärtsvikt och stroke. Ett annat syfte var också att studera om samband fanns mellan hanteringsförmågaoch hälsorelaterad livskvalitet.  Metod: En komparativ och korrelativdesign med kvantitativ ansats användes. För att mäta hanteringsförmåga ochhälsorelaterad livskvalitet användes Jalowiec Coping Scale (JCS) och Shortform- 36 (SF- 36). Urvalsgruppen för studien var närstående till patienter med kronisk hjärtsvikt och stroke (n = 46).

Syftet med denna studie var att undersöka nyblivna mödrars uppfattning av amningstidens längd och vårdtidens längd relaterat till bakgrundsvariablerna ålder, utbildning och paritet. Datainsamlingen skedde under hösten 2000 och våren 2001. Insamlat material infördes i det statistiska programmet Stat View. Materialet bearbetades därefter i olika statistiska test som t-test, korrelations test och Chi-två test. Resultatet för den exklusiva amningen visar att kvinnor som är högutbildade och omföderskor ammar längre än de lågutbildade och förstföderskor.

Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan attityder och betyg. Ett urval av 218 högstadieelever i år åtta och nio användes. Data består av svar på en enkät bestående av 24 påståenden som mäter attityder inom tre områden, nämligen lärande, undervisning och betyg å ena sidan, elevernas betyg i tio ämnen å andra. Statistiska analyser användes för att undersöka attityderna och betygen avseende kön och skoltillhörighet. Därefter användes faktoranalys och fem faktorer identifierades, Ambition, Entusiasm, Leda, Hanterbarhet och Begriplighet. Den sista visade sig ha ett samband med elevernas betygssumma i de utvalda ämnena.

Arbetet har utforskat möjligheten och precisionen av BRP-prediktion för tre statistiska metoder; linjär regression, regressionsträd och modellträd. För modellutvärdering har testfelsskattning erhållen genom korsvalidering och en jämförelse mot Statistiska Centralbyråns (SCB) prognos av BRP används. Resultatet visar att regressionsträd inte lämpar sig för BRP-prediktion, medan de andra två lyckas med rimlig felmarginal. Procentuell avvikelse för metoden som ligger närmast SCB:s prognos har 0,3 i genomsnitt och standardavvikelse 3,0..

I denna uppsats utvärderar författarna den metod Statistiska Centralbyrån använder sig av vid befolkningsframskrivningar. Metoden fungerar relativt bra vid prognoser över totalbefolkningen, men det visade sig att det blev problem med prognosen av individer i mycket unga och mycket äldre åldrar..

Syftet med denna uppsats är att kartlägga i vilken utsträckning kassaflödesanalyser, presenterade av börsnoterade företag i Sverige, är jämförbara. Syftet är vidare att identifiera faktorer ur årsredovisningar som påverkar utformningen av kassaflödesanalyser. Vi har använt oss av en ?tvåstegsmetod?, som innebär att vi först har utformat en modell, som använts som ett analysverktyg för att samla in relevant information från de kassaflödesanalyser, som presenterats i de utvalda företagens årsredovisningar för år 2000. Därefter har insamlad data från den statistiska undersökningen fångats upp i olika variabler som sedan tolkats med hjälp av statistiska metoder.

Syfte och frågeställningar: Studien syftar till att undersöka vilka bakomliggande faktorer det finns för attityder till arbetslösa och hur dessa har förändrats under perioden 1986-2002. Utgångspunkten är att undersöka vilken inverkan politiska sympatier, erfarenhet/kontakt med arbetslöshet och reell arbetslöshet har på attityderna till arbetslösa. Den huvudsakliga frågeställningen är vilka samband man kan se mellan dessa tre variabler och attityder till arbetslöshet.Metod och material: Studien bygger på statistiska analyser av studierna Åsikter om den offentliga sektorn 1986 samt Åsikter om den offentliga sektorn och skatterna 1992, 1997 och 2002. Logistisk regression har varit den statistiska metoden som använts för analysen.Huvudresultat: Resultaten visar att erfarenhet och kontakt med arbetslöshet till viss del har samband med attityder till arbetslösa. Den viktigaste faktorn bakom attityderna är dock politiska sympatier.

I den här uppsatsen beskrivs en ansats till att med hjälp av statistiska metoder förutse utfallet i förmögenhetsra?ttsliga dispositiva tvistemål. Logistiska- och multilogistiska regressionsmodeller skattades på data för 13299 tvistemål från 5 tingsrätter och användes  till att förutse utfallet för 1522 tvistemål från 3 andra tingsrätter.  Modellerna presterade bättre än slumpen vilket ger stöd för slutsatsen att man kan använda statistiska metoder för att förutse utfallet i denna typ av tvistemål..

Titel: ?När det inte går som det är tänkt? ? En studie av Sveriges finansiella institut och deras hantering av mål i samband med operativa risker.Seminariedatum: 31 maj 2011Kurs: 4FE03E Examensarbete ? CivilekonomprogrammetFörfattare: Josefine Martinsson och Sofie Schelin KärrasNyckelord: Operativ risk, Mål, Management Control System, Risk ManagementSyfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur Sveriges finansiella institut arbetar för att sträva mot målkongruens gällande mål som berör operativa risker enligt Basel II samt att ge tänkbara förklaringar till generella mönster i de finansiella institutens tillvägagångssätt. Med hjälp av hypotesprövningar syftar vi till att söka dessa tänkbara förklarningar.Teori: Den teori som vi främst använt oss av i denna studie är teori om omvärldens påtryckningar, målkongruens, Management Control Systems, Risk Management och Operativa risker. Information som presenteras av BIS angående hur operativa risker bör hanteras ingår även i vår teoretiska referensram. Övrig information om Basel II som syftar till att skapa en förståelse kring hur de operativa riskerna är reglerade presenteras i Bilaga 1.Metod: Undersökningsmetoden som använts i denna studie är en surveyundersökning.

Uppsatsen kartlägger samband mellan explicit CSR och variabler som storlek, utlandsverksamhet och lönsamhet för företag listade på Large Cap, Datainsamlingen till statistiska beräkningar på SPSS har varit från årsredovisningar för år 2007..