Dagens teknologiska samhälle ställer höga krav på människan, bland annat gällande att processa information. Vid utformning av system tas det numera vanligtvis hänsyn till människa-datorinteraktionen (MDI) för att erhålla en så hög användbarhet som möjligt. Affektiv Informatik, som är ett utvecklat sätt att förhålla sig till MDI, talar för att utveckla system som både kan uppfatta och förmedla emotioner till användaren. Fokus i rapporten är hur ett system kan förmedla emotioner, via dess färgsättning, och därmed påverka användarens emotionella tillstånd. En kvantitativ undersökning har utförts för att ta reda på hur färger kan användas i ett system för att förmedla känslouttryck till användare.

Många företag har implementerat miljöledningssystem för att möjliggöra en systematisk styrning av sitt miljöarbete. Förespråkare hävdar att miljöledningssystemen leder till betydande förbättringar för de organisationer som inför dem. Andra hävdar att miljöledningssystemen inte är lämpliga verktyg i en strävan mot hållbar utveckling eftersom de inte ställer något lägsta krav på de certifierade organisationernas miljöprestanda. Rapportens syfte är att utreda om miljöledningssystem leder till förbättrad miljöprestanda. Studien baseras på kvantitativa data som samlats in genom miljörapporter från nio stora produktionsanläggningar i Sverige.

På uppdrag av HOW Solutions AB har användartester utförts på deras applikation NPÖ Mobil. Applikationen bygger på det webbaserade systemet NPÖ (Nationell Patientöversikt) och ger vårdpersonal (främst distriktssköterskor) tillgång till patienters journaler i sin smartphone eller surfplatta vid hembesök. Syftet med studien är att dels se om det finns någon skillnad mellan smartphone och surfplatta med avseende på lostness och tid men också att identifiera problem i systemet som behöver designas om. För att få en bra överblick över distriktssköterskors arbetssätt intervjuades två stycken. Dessa intervjuer låg sedan till grund för användartestet som utvecklades.

Bakgrund: Bekymmer med obehag i halsen såsom ont, heshet och torrhet efter intubering med en endotrachealtub är väl dokumenterade fynd. Flera studier har gjorts för att komma till rätta med dessa obehag, men mer måste göras och prövas.Syfte: Föreliggande studie undersöker om man genom att spraya salivspray på endotrachealtuben och dess kuff innan intubation kan minska halsont, heshet och torrhet i halsen direkt efter extubation.Metod: 100 patienter som genomgick operationer vilka krävde intubering med endotrachealtub, deltog i den randomiserade studien. Hälften fick salivspray på tuben enligt ovan och hälften inte. Obehagen i halsen skattades innan intubering och efter intubering varpå de båda grupperna jämfördes.Resultat: Statistisk signifikans (p = 0,038) erhölls som visade att man får mindre ont i halsen efter extubering om salivspray sprayats innan intubering på endotrachealtuben och dess kuff..

Syftet med denna studie är att se hur det sociala kapitalet ser ut i Sverige utifrån länsuppdelningen. Syftet är även att studera sambandet mellan det sociala kapitalet och ett antal faktorer, på individnivå och länsnivå. I denna studie har jag använt mig av material från SOM-institutet och gjort en jämförande studie för att dels beskriva hur det ser ut men även pröva teorier. Jag har använt mig av teorin kring det sociala kapitalet som främst Robert D. Putnam och Bo Rothstein har problematiserat och definierat.

Denna magisteruppsats ämnar beskriva och identifiera studenters behov i och krav på studiependling så väl som resmönster i Mälardalsregionen i Sverige. Detta görs genom användandet av en kvalitativ metod i form av fokusgruppsintervjuer baserade på en intervjuguidesmetod samt kartor genererade från statistisk data av inpendling. Den geografiska avgränsningen är satt till studenter som reser till någon högre utbildning vid, Mälardalens högskola (MDH), Uppsala (UU) eller Örebro universitet (ÖU). Teorier som magisteruppsatsen baseras på är studier och offentliga rapporter om regionförstoring, regionalpolitik och pendling. Resultaten visar att MDH är mer lokal till sin karaktär, UU är närmar knuten till Stockholms pendlingsomland och ÖU har den mest regionala karaktären.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om formativ bedömning förbättrar lärandetFrågeställning: Finns det ett samband mellan uppgiftsrelaterad formativ bedömning och ökat lärande?Bakgrund: Tidigare forskning visar att det existerar en kontrovers huruvida formativ bedömning har en positiv effekt på lärande. Skolverket menar att mer forskning behöver göras inom den svenska kontexten. Att undersöka om formativ bedömning har en positiv effekt på lärandet kan således anses vara av vetenskaplig vikt.Metod: För att få ett svar på frågeställningen har ett experiment genomförts. Elever har vid två tillfällen fått genomföra ett test.

Transport is an important aspect to take account in efforts to achieve sustainable tourism development. If we do not change our behavior regarding travel, the consequences will be significant for the environment. This study examines the various transport operators on the two Swedish ski resorts if their websites and marketing are different from each other in the mode selection. The destinations are Åre and Hemavan Tärnaby. They studied modes are two Swedish airlines, two train companies, three bus companies and three taxi companies.These corporate websites are studied with a content analysis in which the results of the keywords that have been developed are scored according to different categories.

Denna studie syftar till att förklara varför färre kvinnor än män vill bli entreprenörer. Tre faktorer har undersökts för att utreda hur de inverkar på intentionen till företagande bland ekonomistudenter. De faktorer som har valts ut är självförtroende, inställning till familjebildning och den manliga normen kring entreprenörskap. Urvalsgruppen har valts med hänsyn till att fler manliga än kvinnliga ekonomistudenter väljer en karriär som entreprenörer efter avslutade ekonomstudier. Studien visar att självförtroende och familjebildning inte har någon påverkan på intentionen till företagande bland kvinnor.

Denna studie syftar till att förklara varför färre kvinnor än män vill bli entreprenörer. Tre faktorer har undersökts för att utreda hur de inverkar på intentionen till företagande bland ekonomistudenter. De faktorer som har valts ut är självförtroende, inställning till familjebildning och den manliga normen kring entreprenörskap. Urvalsgruppen har valts med hänsyn till att fler manliga än kvinnliga ekonomistudenter väljer en karriär som entreprenörer efter avslutade ekonomstudier. Studien visar att självförtroende och familjebildning inte har någon påverkan på intentionen till företagande bland kvinnor.

Forskning om tillfredställelse av akutvården har mest fokuserats utifrån patienternas perspektiv. Patienter som söker akutvård kommer oftast inte ensamma utan har någon med sig, en anhörig. Anhörigas erfarenhet av vården kan sannolikt påverka patientens upplevelse och därmed huruvida vården och mottagandet faller till belåtenhet. Syftet med studien är att undersöka faktorer som påverkar tillfredsställelsen med vården hos anhöriga på akutmottagningen. Metoden var en enkätstudie med tvärsnitts design. Den insamlade informationen analyserades genom statistisk analys.

Med historien om bonusskandaler i bakhuvudet och den debatt ämnet bidragit till valde författarna att genomföra denna studie är syftet varit att undersöka den svenska aktiemarknadens reaktion på förslag till aktierelaterade incitamentsprogram, via förslagens kortsiktiga kurspåverkan. Dessa program innebär att förmånstagaren får ersättning baserad påvillkorsstyrd prestation, dvs. rörlig ersättning eller bonus i vissa avseenden, i form av aktier. Studiens resultat pekar på att marknadens reaktion/kortsiktig kurspåverkan inte är statistisk signifikant för fenomenet, men att trender påvisats vid indelning efter företagsstorlek och typ av incitamentsprogram. Att utfallet blivit så tror författarna beror på att signalen tolkas olikaav investerare beroende på om företaget är litet eller stort, dvs.

Toppröjning är en röjningsmetod där man kapar röjstammarna högre upp på stammen än vad man gör vid konventionell röjning. Metoden kan erbjuda ett alternativ till konventionell röjning, med flera fördelar. Efter att man har utfört en toppröjning är det tänkt att röjstammarna ska fortsätta leva under en period och växa längs med huvudstammarna för att dana deras kvalitet och fungera som viltfoder för att minska betning på huvudstammar. Det är viktigt att röjstammarna inte växer ikapp huvudstammarna och att de dör innan en första gallring. Att kapa stammar på en högre nivå ger färre hinder, bättre sikt och mindre diameter vid kapstället.

Enligt tidigare forskning kan antagandet av ett subjektivt perspektiv framkalla empatiska känslor och att detta medför en positiv utvärdering samt mer positiva attityder gentemot den andre. I studien deltog 126 högskolestudenter från en mellanstor högskola i Sverige. De besvarade en enkät innehållandes vinjetter om diskriminering i arbetslivet gentemot grupperna funktionsnedsatta, gravida kvinnor och religiöst troende. Mätinstrumenten var Batsons empatiskala och för stereotypa uppfattningar användes Stereotype Content Model. Ett syfte med denna studie var att undersöka skillnader gällande de empatiska känslorna samt stereotypa uppfattningar gentemot de tre grupperna.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Dalregementets militärers giftermålsmönster såg ut under tidsperioden 1650?1799, samt hur dessa påverkades av externa omständigheter som krig, social status och förändrade försörjningsmöjligheter. Den teoretiska grunden har hämtats utifrån tidigare forskning om det västeuropeiska äktenskapsmönstret och olika samhällsgruppers äktenskapsstrategier. En demografisk studie av 221 giftermål har sammanställts från källmaterialet Dalregementets personhistoria I och II.Resultatet av detta har visat att Dalregementets befäls sammanlagda medelålder under tidsperioden 1650?1799 var vid första äktenskapet 31,1 för män och 25,8 för deras makor.