EMU-samarbetet är omdiskuterat, och man pratar om vilka de ekonomiska effekterna av ett eventuellt inträde skulle innebära för Sverige. Denna uppsats behandlar tillit på olika nivåer i samhället, och syftar till att undersöka om EMU-samarbetet för med sig positiva effekter på tillit hos de länder som är medlemmar i samarbetet. Det är statistik som analyseras för att undersöka om det finns ett sådant samband. Slutsatsen är inte helt entydig på grund av relativt svaga samband, men dock syns det en tendens till att EMU-samarbetet faktiskt för med sig positiva effekter på tillit i de länder som är medlemmar i samarbetet..

Titel: Om personalförmåner motiverar de anställda Författare: Niklas Ambrus & Peter Lundström Handledare: Klaus Solberg Söilen Institution: Institutionen för Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng. Hypotes: Personalförmåner motiverar inte de anställda Syfte: Med den här studien vill vi klargöra om det finns ett samband mellan anställdas motivation på revisionsbyråer och deras personalförmåner. Vi vill också utreda vad som ger de anställda hög arbetstillfredsställelse och motivation. Metod: Vi har valt att göra en kvantitativ surveyundersökning med frågeformulär som redskap för att samla in empirisk data. Formulären har sedan genererat statistisk data som analyserats och jämförts med de teorier vi valt att använda.

Syftetmeddettaarbeteärattförsökabeskrivavilkakvantitativafaktorersomkanförklarafondersöveravkastninggentemotjämförelseindex.Dettagenomattanalyseraobserveraddataförglobalaaktiefondernoteradeisvenskakronorgenomstatistiskametoder,blandannatminstakvadrat--?skattningarochlogistiskaregressioner.Denundersöktamodelleninnehållervariablerförfondförmögenhet,delägarskapiförvaltningsbolaget,genomsnittligtP/E--?talhosunderliggandeaktieinnehav,allokeringsstorlek,omsättningshastighet,aktivrisk,avgiftochålderpåfond.Ensammantagenobservationavresultatenärattöveravkastningverkarfinnashosäldrefondermedlågavgiftochstabilinvesteringsprofil.Resultatenharenförhållandevisgodförklaringsstyrka..

Det finns en uppfattning att antalet stater i en koalition har en negativ inverkan påsannolikheten för seger i krig. Flera författare beskriver de koordinations- ochinteroperabilitetsproblem som finns mellan stater i en koalition. Interoperabilitetbeskrivs som nyckeln till framtida krigföring. Denna uppsats bedömer dettapåstående genom att med en Statistisk metod undersöka problemet. Syftet meduppsatsen är att med utgångspunkt från en teoretisk diskussion kvantitativtundersöka huruvida antalet stater utgör en betingelse för seger i ett krig.

Huvudsyftet med detta examensarbete är att för vår uppdragsgivare ÅF:s räkning, analysera huruvida det är möjligt att, rent tidsmässigt, hämta lagrad information från en av företagets kunders databaser online samt presentera detta grafiskt, som statistisk information. Hänsyn måste tas till server- och nätverksbelastning. Vid analysen optimerade vi SQL-frågor, vilket resulterade i en minskning av den totala exekveringstiden på serversidan med 24 sekunder.Den databasoberoende applikationen QlikView med sina inbyggda funktioner visade sig vara ett mycket användbart rapporteringsverktyg. Genom att utveckla ett grafiskt gränssnitt, tydliggjorde vi olika fråge- och svarsalternativ, vilka fungerar som underlag för sammanställning av produktionsdata..

Tillståndsbaserat underhåll är en gren under kategorin förebyggande underhåll. Denna typ avunderhåll går ut på att undersöka och analysera tillståndsvariabler i ett system för att kunnabestämma systemtillståndet. Beroende på systemtillstånd kan sedan förebyggande elleravhjälpandeunderhåll planeras. Idag finns det ca 300 frånskiljande brytare installerade i detsvenska stamnätet. Svenska kraftnät planerar att införa tillståndsövervakning i form avtillståndskontroller på dessa brytare.

Syfte: Att testa lågkontrastvisus med och utan bländning, färgsinnespåverkan samt komfort med fem sol- och filtersolglasögon från Multilens, för att se hur var och en av glasen påverkar detta och för att jämföra skillnader mellan solglasen och filtersolglasen i bestämda par.Metod: 28 personer testade de olika solglasen; Pol B, pol G, och pol G15 och de båda filterglasen: C1 pol 3 och 511 pol 3. Resultaten jämfördes var för sig och i sol- och filterglaspar mellan pol B ? 511 pol 3 och C1 pol 3 ? pol G15. Pol G var neutral i sol- och filterglasjämförelsen. Varje glas testades ovanpå deltagarens habituella korrektion för lågkontrastvisus med en logMAR 10% kontrasttavla med och utan Brightness Acuity Tester.

Föreliggande studie behandlar hur textens utformning påverkar läsupplevelsen vid läsning på skärm, med avseende på variabler så som typsnitt och svårighet. Läsning vid skärm är en mycket vanligt förekommande uppgift, varför optimering kring denna upplevelse är nödvändig. Använda mått är läshastighet i ord per minut (wpm) och läsförståelse (mätt med hjälp av ett frågeformulär innehållande ett antal slutna frågor). Studien tar sin ursprungspunkt kring teorier om informationsbeteende, läsning och läsbarhet samt ögats funktionalitet. Dessa teorier fungerar som ett teoretiskt fundament i vilken studien baseras på.

Denna studie ämnar utreda om det förekommer någon skillnad i prestation mellan familjeföretag och icke-familjeföretag i börsnoterade företag i Sverige. Perioden som undersöks är från början av 1999 till slutet av 2003. Vi finner att familjeföretag fortfarande har stor närvaro i Sverige med en tredjedel av de undersökta företagen. Slutsatsen av vår studie är att det föreligger en statistisk säkerställd skillnad i prestation mellan de två grupperna. Utifrån studien går det dock inte att avgöra vad skillnaden beror på, d.v.s.

This bachelor?s thesis examines costs of welfare services in municipalities of the region of Västra Götaland in Sweden. Previous research provided reasons to expect a link between costs of welfare services and demographic changes. Furthermore, Willam J. Baumol?s theory about ?the cost disease? also provided reasons to expect a link between welfare services and salary levels.

Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka om konvergensprisma i läsglasögon kan underlätta även i lägre additioner.Metod: 19 personer i åldrarna 47-71 deltog i studien. Deltagarna fick pröva att läsa med fyra olika par glasögon, två stycken glasögon på +3 Dioptrier med och utan konvergensprisma och två stycken glasögon på +4 Dioptrier med och utan konvergensprisma. Därefter fick deltagarna fylla i på en skala hur komfortabla de fann glasögonen. Läshastighet mättes också med fyra olika IReST-läshastighetstexter.Resultat: Glasögonen med konvergensprisma fick ett högre medelvärde för de båda styrkorna både i komfort och läshastighet. P-värdena låg dock alla över 0,05 och därmed så fanns det ingen signifikant statistisk skillnad.

Titel: Om personalförmåner motiverar de anställda Författare: Niklas Ambrus & Peter Lundström Handledare: Klaus Solberg Söilen Institution: Institutionen för Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poäng. Hypotes: Personalförmåner motiverar inte de anställda Syfte: Med den här studien vill vi klargöra om det finns ett samband mellan anställdas motivation på revisionsbyråer och deras personalförmåner. Vi vill också utreda vad som ger de anställda hög arbetstillfredsställelse och motivation. Metod: Vi har valt att göra en kvantitativ surveyundersökning med frågeformulär som redskap för att samla in empirisk data. Formulären har sedan genererat statistisk data som analyserats och jämförts med de teorier vi valt att använda. Surveyundersökningen har genomförts på fem revisionsbyråer i östra Blekinge med fem eller fler anställda. Slutsats: I vår undersökning fann vi att personalförmåner inte motiverar de anställda, utan ses som en faktor för trivsel på arbetsplatsen. Vi fann alltså inget direkt samband mellan personalförmåner och motivation hos de anställda på revisionsbyråerna, utan det är andra faktorer som arbetsuppgiftens värde i sig, utvecklingsmöjligheter och lön som ger arbetstillfredsställelse och motivation.

Bakgrund: Fler människor blir idag äldre vilket kan medföra att fler kommer att behöva dela på samhällets vårdresurser. Informations- och kommunikationsteknologi, IKT utgör ett avgörande utvecklingssteg i dagens samhälle. Kan hälsotjänster på Internet ha positiv effekt på folkhälsan? Syfte: Att beskriva äldres upplevda hälsa samt undersöka om den relaterar till deras IT-användning hos ett representativt befolkningsurval i Blekinge. Metod: Statistisk analys där deskriptiv och analyserande statistik har använts för att kartlägga förekomst och undersöka samband.

Denna studie är ett försök att modellera den alpina permafrostens utbredning inom Kebnekaisemassivet i norra Lappland. En karta som visar sannolikheten för permafrostens utbredning har skapats med hjälp av data från Bottom Temperature of Snow cover (BTS) - mätningar samt statistisk modellering genom logistisk regression.Fältstudien genomfördes under mars till april 2011 med totalt 56 BTS-punkter från 1073 till 1805 m.ö.h. Permafrostförekomsten bestämdes vara en funktion av höjden. För att utreda detta användes stepwise selection som är en metod för att identifiera statistiskt signifikanta variabler gentemot en beroende variabel. De andra parametrarna som testades var topografins sluttningsgradient, riktningen av den maximala lutningen och den potentiella solinstrålningen.

Syfte: Syftet med denna studie är att utifrån tidigare forskning identifiera de företagsspecifika risker som kan påverka underprissättningen vid en IPO. Därefter testas hypotesen om att underprissättningen vid en IPO på den svenska marknaden är en företagsspecifik riskkompensation. Teoretiskt perspektiv: Det teoretiska huvudperspektivet utgörs av tidigare forskning inom underprissättning hos IPOs och sambandet med risk, samt teorin om informationsasymmetri och signaleringshypotesen. Vad som bedöms som risk i denna studie är: ålder, storlek, skuldsättningsgrad och bransch. Metod: Studien är en kvantitativ undersökning där sambandet mellan underprissättning och de företagssepcifika riskfaktorerna ålder, bransch, storlek samt skuldsättningsgrad kontrolleras i en regressionsmodell.