SammanfattningVi har gjort en kritisk diskursanalys av AC:s (Adoptionscentrum) medlemstidning under perioderna; 1975-1985, 1986-1996, 1997-2006. FrÄgestÀllningen lyder: Hur konstitueras diskursen om ?det goda adoptivförÀldraskapet? genom AC:s medlemstidning? Vilka Àr möjlighetsvillkoren och vilka konsekvenser innebÀr diskursen? VÄrt syfte har varit att förstÄ diskursen om ?det goda adoptivförÀldraskapet?. Vi har utgÄtt ifrÄn socialkonstruktioniskt, poststrukturalistiskt perspektiv och sprÄkfilosofi.VÄrt huvudsakliga resultat har visat sig vara att AC konstituerar diskurser som producerar och reproducerar ett antal normativa förestÀllningar om förÀldraskap, familj och individer som bygger pÄ socialt konstruerade förestÀllningar om vad som Àr en ?riktig? familj, bra förÀldraegenskaper och barnets bÀsta.

Sverige Àr ett demokratiskt land och det Àr statens uppgift att förverkliga demokratins idéer för att uppnÄ delaktighet och jÀmlikhet i samhÀllet. Det förvÀntas att det skall finnas ett omfattande politiskt deltagande i det politiska livet i Sverige, men SCB pÄpekar att det politiska deltagandet Àr lÀgre bland invandrare Àn bland svenskar.Denna uppsats har en kvalitativ karaktÀr och syftar till att utforska de faktorer som gör att invandrare inte deltar i politiken i samma utstrÀckning som infödda svenskar. Materialet bestÄr av tidigare forskning inom Àmnet politiskt deltagande, SCB:s undersökningar om medborgarnas politiska aktiviteter samt intervjuer som gjorts av uppsatsförfattaren.Uppsatsen avgrÀnsar sig till elitdemokratiska och pluraldemokratiska förklaringar till folkets deltagande i politiska frÄgor. En förklaring som den elitdemokratiska teorin ger Àr att folket har begrÀnsad rÀtt att delta i det politiska livet. Den pluraldemokratiska inriktningen utmanar elitdemokratin genom att hÀvda att man ska lita pÄ vanliga medborgares förmÄga att delta i politiken och folket ska spela huvudrollen i det demokratiska spelet.Resultaten av denna uppsats visar att det finns ett lÄgt politiskt deltagande bland invandrare jÀmfört med svenskar.

TvÄngsomhÀndertagandet av problematiska ungdomar ses idag ofta som ett psykiskt krÀvande arbete. Droger, kriminalitet och vÄld Àr centrala delar i ungdomarnas liv. Flertalet av de tidigare forskningarna som gjorts pÄ omrÄdet fokuserar mer pÄ personalens och/eller de intagnas mÄende och inte pÄ upplevelsen av deras tillvaro. Denna studie fokuserar pÄ att undersöka upplevelsen av att arbete pÄ ett Statens institutionsstyrelse-boende (SiS-boende) och kring dessa ungdomar samt om det finns andra omstÀndigheter utöver ungdomarna som pÄverkar personalen och deras upplevelse av sitt arbete. Undersökningen Àr Àmnad att vÀnda sig till alla som arbetar för och med ungdomar inom institutionsvÄrd.

Problem Efter stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrof ett faktum. TrÀd blÄste ner och mÄnga skogsÀgare förlorade Ätskilliga hektar skog. Elledningarna som strÀcker sig genom den smÄlÀndska skogen blev ett lÀtt byte för stormen. En del elbolag har valt att satsa pÄ driftsÀkerhet genom att grÀva ner elledningar. Att genomföra en sÄdan radikal förÀndring av nÀtstrukturen skulle troligen innebÀra lÄng förberedelse och en mÄngmiljoninvestering.Syfte Syftet med denna uppsats Àr att söka svar pÄ vilka faktorer Sydkraft NÀt AB tar hÀnsyn till vid planlÀggande av investeringarMetod UtifrÄn syftet med uppsatsen valdes en kvalitativ metodansats med personliga intervjuer dÀr fokuspunkter anvÀndes.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer arbetar med revision av företag inom kontantbranschen för att förebygga ekonomiska brott. Vidare Àr syftet att belysa huruvida revisorerna tror att lagen (2007:592) om kassaregister uppfyller sitt syfte.I denna studie har den kvalitativa metoden anvÀnts för att uppnÄ uppsatsens syfte och  besvara problemformuleringen. Studiens primÀrdata Àr baserade pÄ personliga intervjuer med fyra kvalificerade revisorer, som Àr verksamma inom kontantbranschen. SekundÀrdata bestÄr av litteratur, vetenskapliga artiklar, lagstiftningar, statens offentliga utredningar och regeringspropositioner.I analysen sammankopplas referensramen och den empiriska undersökningen.Studien visar att revisorer har en betydande roll vid förebyggande av ekonomiska brott inom kontantbranschen dÄ det Àr revisorerna som utförligt ska granska företagets Ärsredovisning, bokföring och övriga förvaltning. Vid genomförandet av revision arbetar revisorer med olika granskningsmetoder, lagar, normer och rekommendationer samt gör en egen bedömning.

LÄngtidssjukskrivningar har ökat drastiskt pÄ senare Är och Àr ett stort problem i dagens samhÀlle. Det har genom Ären varit stÀndiga debatter och ett flertal studier har gjorts av bl.a. Statens offentliga utredare, Arbetslivsinstitutet och FörsÀkringskassan. Studierna fokuserar ofta pÄ vad lÄngtidssjukskrivningar beror pÄ och dess konsekvenser för samhÀllet. Det Àr framförallt den offentliga sektorn som drabbats hÄrdast, dÀr vÄrd och omsorg stÄr för de högsta sjukskrivningstalen.

Syftet med den hÀr magisteruppsatsen var att undersöka myndigheters förhÄllningssÀtt till Statens haverikommissions (SHK) begrepp rekommendationer. Som avgrÀnsning har rekommendationerna i Rapport RO 2001:02 O-07/98 Brand pÄ Herkulesgatan i Göteborg, O lÀn, den 29-30 oktober 1998 analyserats.Metoden som har anvÀnts för att uppnÄ syftet var konventionell innehÄllsanalys som Àr en form av textanalys. De texttyper som har analyserats var myndighetsdokument, artiklar, böcker, rapporter, mejl och personligt möte. Verbal information har transkriberats till textform.Slutsatserna blev att SHK:s utredningar frÄn början till slut var lagstyrda sÄ myndigheterna som deltog i undersökningen ansÄg sig inte kunna ha ett subjektivt förhÄllningssÀtt till begreppet rekommendation utan de ville vara laglydiga och fullfölja sina respektive regeringsuppdrag. Det blev Àven tydligt att SHK Àr en viktig aktör nÀr det gÀller omrÄdena samhÀllssÀkerhet och olycksprevention dÄ rekommendationerna kan anvÀndas för lag- och regelskapande som i sin tur kan leda till förbÀttrad samhÀllssÀkerhet.

Detaljhandeln har dominerats av kvinnor sedan 1950-talet. Trots detta sĂ„ Ă€r det Ă€n idag mĂ€nnen som styr handeln. Statistik visar att kvinnliga handelsanstĂ€llda tjĂ€nar mindre Ă€n sina manliga kollegor. År 2005 utgjorde kvinnornas löner 93,5 % av mĂ€nnens (CarlĂ©n 2005:14-15). Om det stora antalet deltidsarbetande kvinnor tas med i berĂ€kningen blir kvinnornas löner istĂ€llet 77,3 % av mĂ€nnens (CarlĂ©n 2005:22).Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka olika orsaker till löneskillnaderna mellan könen inom detaljhandeln.

I en demokratisk stat finns en myndighet som ansvarar för rikets sÀkerhet. Efter bombningen av World Trade Center -tornen den 11 september 2001 ökade terrorhoten i vÀrlden, samtidigt ökade Àven sÀkerhetspolisens krav att skydda statens sÀkerhet. I kampen mot terrorister agerades det genom hÄrdare ÄtgÀrder. TerroristbekÀmpningens inflytande har pÄverkat Àven sÀkerhetstjÀnstens organisering i Norden. Syftet med uppsatsen Àr att granska och jÀmföra sÀkerhetspolisens verksamhet och organiseringen i den svenska och den finska sÀkerhetstjÀnsten.

The intention of this study was to examine the interaction between authorities. More specifically it had a purpose to look at the ongoing cooperation between social workers and staff of special homes of closed institutional youth care. The sanction system for young offenders? reform of 1999 where young people between the ages of 15-17 who have committed serious crimes, can be sentenced to secure institutional treatment instead of prison, aims to counteract the harm which can result from a stay in prison. The social welfare board in the young personÂŽs local authority and the national board of institutional care shall cooperate during the youth?s placement at the special home of closed institutional youth care.

Inom Polisen finns ett behov av att renodla verksamheten, dÄ de med Ären fÄtt ökade administrativa kostnader. Ett projekt startades inom Polisen och Statens kriminaltekniska laboratorium, dÀr all ekonomi- och personaladministration ute pÄ myndigheterna samlades pÄ ett och samma stÀlle i ett servicecenter förlagt till Linköping. Syftet med studien Àr att utvÀrdera hur mÄluppfyllelsen för de mÄl som sattes upp för projektet upplevs. Studien Àr av kvalitativ karaktÀr, med en fallstudieliknande ansats, dÀr 18 intervjuer genomfördes med de anstÀllda pÄ servicecentret, samt flertalet ur projektets styrgrupp.Resultatet av studien Àr att organisationen har kommit lÄngt med mÄluppfyllelsen, men att man inte har nÄtt riktigt Ànda fram dÄ studien visar att Ätta av elva mÄl Àr helt uppfyllda i nulÀget. Tre mÄl Àr alltsÄ Ànnu inte helt uppfyllda, vilket kan bero pÄ att mÄnga av mÄlen Àr otydliga, kan tolkas olika och inte Àr sÄ vÀl förankrade hos de anstÀllda.

VÄrt syfte med denna kandidatuppsats Àr att undersöka svÄrigheter eller möjligheter som de anstÀllda pÄ Arbetsförmedlingen upplever kring de hjÀlpmedel som finns tillgÀngliga för att fÄ ut en funktionshindrad i arbetslivet. Vi har i vÄrt arbete tittat pÄ en specifik Arbetsförmedling dÀr de anstÀllda har olika yrkesomrÄden för att fÄ en bredare bild av arbetet med funktionshindrade. Vi har valt att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer för att samla in vÄrt empiriska material.Begreppen arbetsförmÄga och anstÀllningsbarhet Àr komplexa begrepp men det Àr ÀndÄ dessa som sÀtter grunden för om en person ska fÄ lönebidrag eller inte. Lönebidraget, i likhet medfunktionshinderkoden, Àr ett hjÀlpmedel som Arbetsförmedlingen anvÀnder sig av i arbetetmed att fÄ ut funktionshindrade i arbetslivet. För att som funktionshindrad fÄ ta del av de hjÀlpmedel som finns Àr det nödvÀndigt att den funktionshindrade erhÄller och accepterar sinfunktionshinderkod.

Sedan den 1 januari 1999 Àr det miljöbalken som styr svensk miljörÀtt. miljöbalken ersatte dÄ 15 Àldre lagar inom miljöomrÄdet och avsikten med balken har varit att fÄ en heltÀckande lagstiftning som saknar glapp och överlappningar mellan lagar, vilket var fallet dÄ miljöskyddslagen gÀllde. Problem uppstÄr dock nÀr miljöbrott strÀcker sig över lÀngre tider. Syftet med uppsatsen har varit att titta pÄ problem som kan uppkomma angÄende ansvarsfrÄgan vad gÀller en markförorenad industritomt i brytpunkten mellan tvÄ miljölagar: miljöskyddslagen och miljöbalken. Vilka problem som uppkommer nÀr en miljölag eftertrÀder en annan miljölag, dÀr förloppet strÀcker sig över bÄda lagarna i tiden.

NÀr lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) trÀdde i kraft den 1 januari 2004 innebar den att ansvaret angÄende brandskyddet för fastigheten fördelades över pÄ Àgaren alternativt verksamhetsutövaren. FrÄn att rÀddningstjÀnsten utfört brandsyner pÄ objekten genomför de nu tillsyn som har till syfte att stÀrka de enskildas ansvar för att de ska skydda sig sjÀlva, sin egendom samt miljön. Det som rÀddningstjÀnsten frÀmst granskar Àr det systematiska brandskyddsarbetet (SBA) och inte det tekniska utförandet av brandskyddsinstallationer. Enligt statens rÀddningsverks (SRV) allmÀnna rÄd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete (SRVFS 2004:3) bör ett systematiskt brandskyddarbete pÄgÄ under hela anlÀggningens anvÀndningstid. SCA Packaging Munksund AB Àr en anlÀggning som ingÄr i de verksamheter som ska bedriva SBA och Àven föra en dokumentation.

Det hÀr arbetet bygger pÄ en inventering av StadstrÀdgÄrden/Boulognerskogen i GÀvle, sett ur folkhÀlsosynpunkt, dÀr syftet har varit att hitta och identifiera de Ätta strukturella kvaliteter; egenskaper i uppbyggnaden, som behövs i en hÀlsofrÀmjande park. UtifrÄn ett formulÀr frÄn Statens FolkhÀlsoinstitut har frÄgor angÄende grönomrÄdets allmÀnna karaktÀrer (naturtyp, upplevelsekvaliteter) och sÀrskilda karaktÀrer (tillgÀnglighet, trygghet, anpassningar) besvarats, utvÀrderats och sammanstÀllts för att kunna svara pÄ om parkens innehÄll uppfyller de kriterier som förvÀntas av ett hÀlsofrÀmjande grönomrÄde . I inventeringen har hÀnsyn tagits till följande mÄlgrupper barn/ungdom, Àldre, personer med funktionsnedsÀttning, övriga samhÀllsgrupper.För att kunna förstÄ stadsparkernas utvecklingsfaser i Sverige har en litteraturstudie gjorts om stadsparkers historia. En litteraturstudie har Àven gjorts inom Àmnet miljöpsykologi och hÀlsa för att fÄ en förstÄelse kring hur naturen pÄverkar och uppfattas av mÀnniskor ur folkhÀlsosynpunkt.StadstrÀdgÄrden och Boulognerskogen har varit en plats för rekreation för GÀvleborna sedan lÄngt tillbaka och Àr det Àn idag. Parkens utseende och nÀromrÄdet har förÀndrats en del under Ären och det har fört med sig att Àven parkens hÀlsofrÀmjande kvaliteter förÀndrats.