Sök:

Sökresultat:

614 Uppsatser om Statens konstrćd - Sida 40 av 41

FrÄn sÀrskilt boende till trygghetsboende. Att genom omvandling av befintlig bebyggelse möta framtidens efterfrÄgan av boende för Àldre

Sveriges befolkning blir allt Àldre och Är 2050 berÀknas en fjÀrdedel av befolkningen vara över 65 Är. Detta medför ett ökat behov av tillgÀnglighetsanpassade bostÀder som till exempel mellanboende. Samtidigt hÄller sig Sveriges befolkning friskare och pÄ grund av detta minskar vÄrdbehovet och efterfrÄgan av sÀrskilda boenden. Trygghetsboende Àr en typ av mellanboende. Det Àr till för mÀnniskor över 70 Är som kÀnner sig i behov av ett tillgÀngligt utformat boende och kanske kÀnner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett sÀrskilt boende.

UtvÀrdering av strömaterial av restprodukter frÄn wellpapp

SUMMARYFor thousands of years horses have been at people's side. They have been used for transportation at war, to save time, manpower and money. For practical reason, man has forced the horses into narrow spaces. Stabling includes factors as feeding and bedding. In the boxes the bedding materials must be kept clean and maintain good hygiene.

Projektörens roll i totalentreprenader. Krav och förvÀntningar projektören stÀlls inför.

Sveriges befolkning blir allt Àldre och Är 2050 berÀknas en fjÀrdedel av befolkningen vara över 65 Är. Detta medför ett ökat behov av tillgÀnglighetsanpassade bostÀder som till exempel mellanboende. Samtidigt hÄller sig Sveriges befolkning friskare och pÄ grund av detta minskar vÄrdbehovet och efterfrÄgan av sÀrskilda boenden. Trygghetsboende Àr en typ av mellanboende. Det Àr till för mÀnniskor över 70 Är som kÀnner sig i behov av ett tillgÀngligt utformat boende och kanske kÀnner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett sÀrskilt boende.

SÀkerhetsplanering vid upprÀttandet av APD-planer. 4D-simulering i SketchUp av VÀxhusens APD-plan.

Sveriges befolkning blir allt Àldre och Är 2050 berÀknas en fjÀrdedel av befolkningen vara över 65 Är. Detta medför ett ökat behov av tillgÀnglighetsanpassade bostÀder som till exempel mellanboende. Samtidigt hÄller sig Sveriges befolkning friskare och pÄ grund av detta minskar vÄrdbehovet och efterfrÄgan av sÀrskilda boenden. Trygghetsboende Àr en typ av mellanboende. Det Àr till för mÀnniskor över 70 Är som kÀnner sig i behov av ett tillgÀngligt utformat boende och kanske kÀnner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett sÀrskilt boende.

MÄlstyrning av daghemsverksamhet i Karlstad kommun : En undersökning om relationen mellan utvÀrderingsresultat och mÄl

SammanfattningI slutet av 1900-talet ansÄgs det inte lÀngre möjligt att styra statens och kommunernas omfattande verksamhet i detalj. Offentliga organisationer stÀlldes inför nya problem, utmaningar och krav pÄ förÀndrad styrning. MÄlstyrning sÄgs i mycket stor utstrÀckning som lösningen pÄ framtidens problem. MÄlstyrning Àr en styrteknik som i korthet innebÀr att det Àr de övergripande mÄlen som ska styra verksamheten genom att de inom verksamhetens olika delar konkretiseras och att kontinuerliga utvÀrderingar genomförs och ligger till grund för framtida beslut om verksamheten. Det blev dock vanligt i mÄlstyrda organisationer att utvÀrderingarna endast behandlade de mÄl som föreföll enklast att mÀta, det vill sÀga de kvantitativa mÄlen.

Platschefens roll och arbetsbelastning. Problematiken kring bristen pÄ platschefer och ÄtgÀrder för att underlÀtta rekrytering.

Sveriges befolkning blir allt Àldre och Är 2050 berÀknas en fjÀrdedel av befolkningen vara över 65 Är. Detta medför ett ökat behov av tillgÀnglighetsanpassade bostÀder som till exempel mellanboende. Samtidigt hÄller sig Sveriges befolkning friskare och pÄ grund av detta minskar vÄrdbehovet och efterfrÄgan av sÀrskilda boenden. Trygghetsboende Àr en typ av mellanboende. Det Àr till för mÀnniskor över 70 Är som kÀnner sig i behov av ett tillgÀngligt utformat boende och kanske kÀnner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett sÀrskilt boende.

Visuell planering och 3D-visualisering i infrastrukturprojekt. PÄverkan pÄ kommunikation och informationsflöden.

Sveriges befolkning blir allt Àldre och Är 2050 berÀknas en fjÀrdedel av befolkningen vara över 65 Är. Detta medför ett ökat behov av tillgÀnglighetsanpassade bostÀder som till exempel mellanboende. Samtidigt hÄller sig Sveriges befolkning friskare och pÄ grund av detta minskar vÄrdbehovet och efterfrÄgan av sÀrskilda boenden. Trygghetsboende Àr en typ av mellanboende. Det Àr till för mÀnniskor över 70 Är som kÀnner sig i behov av ett tillgÀngligt utformat boende och kanske kÀnner sig ensamma men som av kommunen inte anses i behov av ett sÀrskilt boende.

SpÄrbilar i Tyresö kommun : ett examensarbete om hÄllbara transporter och lÄngsiktig samhÀllsplanering

Detta examensarbetet Àr skrivet pÄ magisterprogrammet för Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 30 högskolepoÀng. Syftet med uppsatsen Àr att visa ett förslag för en framtida strÀckning av ett system av spÄrbilar och stationer i Tyresö. Arbetet utgÄr frÄn konkreta mÄl, riktlinjer och visioner som formulerats pÄ internationell, nationell, regional och kommunal nivÄ gÀllande hÄllbar utveckling och transportsystem. Dessa visioner stÀmmer ofta dÄligt överens med den faktiska utveckling vi kan se idag vilket gör det mycket intressant att hitta alternativa och kompletterande lösningar till dagens transportsystem. PÄ global nivÄ efterlyser FN miljövÀnligare, tystare och mer anvÀndarvÀnliga transport- och kommunikationssystem eftersom dagens transportsektor, dÀr bilen stÄr i fokus, förbrukar stora mÀngder icke-förnybar energi, mark- och vattenresurser samt missgynnar flera grupper i samhÀllet.

Rektor - skolans pedagogiska ledare. En studie av rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare

Titel: Rektor ? skolans pedagogiska ledare. En studie av rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Det övergripande syftet Àr att försöka fÄ en klarare bilda av hur ledarskapet ser ut idag och dÄ utifrÄn rektors egen horisont. Problemet preciseras pÄ följande sÀtt: Hur leder rektor skolan som pedagogisk ledare? Problemet bestÄr i att försöka tolka, analysera och förstÄ rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Fokus ligger pÄ rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. En inventering av statens krav och förvÀntningar pÄ rektor görs; svaren söks i lagar, förordningar, regeringens skrivelser och statliga utredningar.

SpÄrbilar i Tyresö kommun - ett examensarbete om hÄllbara transporter och lÄngsiktig samhÀllsplanering

Detta examensarbetet Àr skrivet pÄ magisterprogrammet för Fysisk planering vid Blekinge Tekniska Högskola och omfattar 30 högskolepoÀng. Syftet med uppsatsen Àr att visa ett förslag för en framtida strÀckning av ett system av spÄrbilar och stationer i Tyresö. Arbetet utgÄr frÄn konkreta mÄl, riktlinjer och visioner som formulerats pÄ internationell, nationell, regional och kommunal nivÄ gÀllande hÄllbar utveckling och transportsystem. Dessa visioner stÀmmer ofta dÄligt överens med den faktiska utveckling vi kan se idag vilket gör det mycket intressant att hitta alternativa och kompletterande lösningar till dagens transportsystem. PÄ global nivÄ efterlyser FN miljövÀnligare, tystare och mer anvÀndarvÀnliga transport- och kommunikationssystem eftersom dagens transportsektor, dÀr bilen stÄr i fokus, förbrukar stora mÀngder icke-förnybar energi, mark- och vattenresurser samt missgynnar flera grupper i samhÀllet. Det nationella transportpolitiska mÄlet innebÀr att transportpolitiken ska sÀkerstÀlla en samhÀllsekonomiskt effektiv och lÄngsiktigt hÄllbar transportförsörjning, ett mÄl som SIKA, Statens Institut för Kommunikationsanalys, i dagslÀget bedömer vara mycket svÄrt att uppnÄ. PÄ regional nivÄ menar utvecklingsplanen för stockholmsregionen, RUFS 2010, att regionen idag riskerar en tudelning som en följd av det hÄrt anstrÀngda vÀgnÀtet och efterlyser bÀttre kollektivtrafik. Statliga utredningar gjorda av SIKA och RUFS 2010 pekar ut en satsning pÄ spÄrbilar som mycket intressant för att komma tillrÀtta med de högt stÀllda transportpolitiska mÄlen och som komplement till dagens bilberoende transportsystem.

EU-lÀndernas suverÀnitet pÄ direktbeskattningsomrÄdet : SjÀlvbestÀmmande med inskrÀnkningar

Medlemskapet i EU har för de stater som valt att deltaga inneburit en inskrÀnkning av suverÀniteten, dvs sjÀlvbestÀmmanderÀtten, pÄ flera omrÄden. Syftet med denna uppsats Àr att studera hur detta medlemskap har pÄverkat medlemsstaternas suverÀnitet pÄ direktbeskattningsomrÄdet. I vÄr studie har vi utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningarna om vem som har befogenhet att harmonisera medlemsstaternas nationella lagstiftningar pÄ detta omrÄde, vilken inverkan EG-domstolen (EGD) och de gemenskapsrÀttsliga principerna har pÄ suverÀniteten samt vilken möjlighet medlemsstaterna har att rÀttfÀrdiga lagstiftning som strider mot gemenskapsrÀtten.Den kanske viktigaste grundstenen i den Europeiska Unionen Àr skapandet av den gemensamma marknaden. Enligt fördraget om upprÀttandet av den Europeiska Gemenskapen krÀver en fungerande gemensam marknad att alla hinder för nyttjandet av de grundlÀggande friheterna tas bort. För att detta mÄl ska uppnÄs krÀvs enligt fördraget bl a att de nationella direktbeskattningslagstiftningarna harmoniseras i den utstrÀckning det Àr nödvÀndigt.

Det allmÀnnas skadestÄndsansvar för oriktig information och statens frivilliga skadehandlÀggning

FrÄn tiden före 1972 Ärs skadestÄndslag och fram till idag, har skadestÄndsansvaret blivit allt mindre förlÄtande mot det allmÀnna som arbetsgivare. I och med SkL 3:2 markerades att det allmÀnna ocksÄ skulle bÀra ett ansvar för oriktiga upplysningar och rÄd, om de lÀmnats ?vid myndighetsutövning?. Dock valde lagstiftaren samtidigt, till stor del av ekonomisk hÀnsyn, att begrÀnsa effekterna ansvaret genom att införa den s.k. standardregeln och passivitetsregeln.

Demokrati pÄ export : OSSE:s demokratiseringsarbete i Bosnien - Hercegovina

stater bildats pÄ internationellt initiativ vilket verkade fungera under 40 Är för Jugoslavien men de etniska motsÀttningarna i landet utnyttjades av nationalistiska partier efter kommunismens fall vilket trappade upp de etniska konflikterna och resulterade i ett inbördeskrig som varade i fyra Är. 1994 hölls det ett fredssamtal i Dayton vilket resulterade i ett fredsavtal, The General Framework Agreement for Peace (GFAP). I GFAP gavs OSSE, som Àr den största regionala sÀkerhetsorganisationen i vÀrlden med 55 medlemsstater frÄn Europa, Centralasien och Nordamerika, uppdraget att sÀkra freden och demokratisera landet. Detta innebar en demokratisering uppifrÄn med en begrÀnsad möjlighet till inflytande vad det gÀller den bosniska befolkningen. Detta reser frÄgan om denna sortens demokratiexports möjlighet till framgÄng? Den internationella interventionen och fredsavtalet som följde syftade inte bara till att fÄ slut pÄ kriget i regionen utan ocksÄ till att skapa helt nya institutioner för interagerande i alla delar av statsapparaten och det civila samhÀllet.

VintervÀghÄllning i urban miljö : undvik att skada vegetationen

Syftet med arbetet Àr att visa pÄ problematiken med vintervÀghÄllning och eventuellt vad som kan göras för att undvika att problemen uppstÄr. Jag har anvÀnt mig av tvÄ frÄgestÀllningar: Hur fungerar vintervÀghÄllning? Kan man undvika skador pÄ vedartade vÀxter i samband med vintervÀghÄllning i urban miljö? VintervÀghÄllning.I stÀder över hela vÀrlden pÄverkar snöröjning och borttransportering av snö standarden pÄ levnadssÀtt och miljö, det Àr en dyr men nödvÀndig ÄtgÀrd. Stora snöfall kan ibland sÀtta enorma avtryck, lamslÄ kommuner och orsaka stora problem vÀrlden över. De stÀder som har bÀst rutin pÄ vintervÀghÄllning Àr de stÀder som har kraftiga snöfall och lÄnga perioder med riktigt kalla temperaturer.

FrÄn kulturpolitisk diskurs till diskursordning : Analys av den debatt som uppstod i kölvattnet av kulturutredningens betÀnkande över ny kulturpolitik, 2009-02-12

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den kulturpolitiska debatten, vÄren 2009, konstrueras i dagstidningar. Studien undersöker vilka betydelser man dÀr kÀmpar om att definiera, och vilka betydelser som Àr relativt fixerade och oemotsagda. Hur kulturpolitik och begrepp tillhörande debatten motiveras och ges innehÄll undersöks, och frÄgan om vilka sociala konsekvenser det förmodas fÄ stÀlls.            Uppsatsen bygger pÄ en socialkonstruktivistisk ansats. Som teori och metod anvÀnds det diskursanalytiska angreppssÀttet diskursteori, med inslag av kritisk diskursanalys samt kulturspecifika teorier hÀmtade frÄn tidigare forskning. En diskurs kan i korthet förklaras som ett bestÀmt sÀtt att tala om och förstÄ vÀrlden.

<- FöregÄende sida 40 NÀsta sida ->