Sök:

Sökresultat:

614 Uppsatser om Statens konstrćd - Sida 22 av 41

Den ideologiska styrningens pÄverkan pÄ religionsÀmnets utveckling

Att religionsÀmnet har förÀndrats och utvecklats under de senaste 40 Ären Àr det ju inget snack om. FrÄgan Àr dock vad som har pÄverkat denna förÀndring? I min uppsats fokuserar jag enbart pÄ hur det specifika Àmnet religionskunskap i gymnasieskolan pÄverkas av den politiska/ideologiska syrningen. Under arbetets gÄng har jag insett att detta utifrÄn de förutsÀttningar jag hade var relativt svÄrt att svara pÄ. Eftersom det finns sÄ mycket som kan pÄverka religionsÀmnet och hur det förmedlas ute i de olika klassrummen i Sveriges gymnasieskolor.

Validering i verkligheten : UtvÀrdering av Handbok - validering av kontrollrumsÀndringar

Detta arbete Àr en utvÀrdering av metoden i och utformningen av Handbok ? Validering av kontrollrumsÀndringar. SwedPower har producerat Handboken för Statens kÀrnkraftsinspektion och kÀrnkraftverken. Handboken har funnits i nÄgra Är och SKI hade en önskan om att den skulle utvÀrderas. Handboken skrevs som ett hjÀlpmedel för valideringspersonal, för att Ästadkomma ett standardiserat, vÀl fungerande tillvÀgagÄngssÀtt för validering.

VÀrdig vÄrd vid livets slut - att förena rationalitet med humanitet? : en studie om hur sociala aspekter uppmÀrksammas i palliativ hemsjukvÄrds uppföljningar av kvalitet

Syftet med studien var att undersöka hur enkÀter riktade till patienter och anhöriga i palliativ hemsjukvÄrd uppmÀrksammar sociala aspekter ? i enlighet med WHO:s definition av en vÀrdig vÄrd. Mot bakgrund av statens utredning om vÀrdig vÄrd vid livets slut, som pÄpekar att utvÀrderingen av palliativ vÄrd Àr eftersatt och att bemötandet utgör en viktig social aspekt för vÄrdkvaliteten, stÀlldes tre frÄgor: Vad menar WHO med ?sociala aspekter??, Vilka frÄgor stÀlls i enkÀter inom palliativ hemsjukvÄrd?, Hur följer enkÀtfrÄgorna upp bemötandet? För att besvara syftet genomfördes litteraturstudier, telefonsamtal samt en kvantitativ och kvalitativ undersökning, dÀr 345 enkÀtfrÄgor som anvÀnds i palliativ hemsjukvÄrd inom Stockholms lÀns landsting bearbetades. TvÄ teoretiska utgÄngspunkter prövades för att identifiera sociala aspekter: WHO:s definition av vÀrdig vÄrd och KUPP-modellens vÀrdefaktorer.

Stadsparken - en kÀlla för hÀlsa och vÀlbefinnande? : Inventering av Stadsparken/ Boulognerskogen i GÀvle ur ett hÀlsoperspektiv

SammanfattningDet hÀr arbetet bygger pÄ en inventering av StadstrÀdgÄrden/Boulognerskogen i GÀvle, sett ur folkhÀlsosynpunkt, dÀr syftet har varit att hitta och identifiera de Ätta strukturella kvaliteter; egenskaper i uppbyggnaden, som behövs i en hÀlsofrÀmjande park. UtifrÄn ett formulÀr frÄn Statens FolkhÀlsoinstitut har frÄgor angÄende grönomrÄdets allmÀnna karaktÀrer (naturtyp, upplevelsekvaliteter) och sÀrskilda karaktÀrer (tillgÀnglighet, trygghet, anpassningar) besvarats, utvÀrderats och sammanstÀllts för att kunna svara pÄ om parkens innehÄll uppfyller de kriterier som förvÀntas av ett hÀlsofrÀmjande grönomrÄde . I inventeringen har hÀnsyn tagits till följande mÄlgrupper barn/ungdom, Àldre, personer med funktionsnedsÀttning, övriga samhÀllsgrupper.För att kunna förstÄ stadsparkernas utvecklingsfaser i Sverige har en litteraturstudie gjorts om stadsparkers historia. En litteraturstudie har Àven gjorts inom Àmnet miljöpsykologi och hÀlsa för att fÄ en förstÄelse kring hur naturen pÄverkar och uppfattas av mÀnniskor ur folkhÀlsosynpunkt.StadstrÀdgÄrden och Boulognerskogen har varit en plats för rekreation för GÀvleborna sedan lÄngt tillbaka och Àr det Àn idag. Parkens utseende och nÀromrÄdet har förÀndrats en del under Ären och det har fört med sig att Àven parkens hÀlsofrÀmjande kvaliteter förÀndrats.

Kvalitet ... vad Àr det? : om staten och landstingets definition och anvÀndande av begreppet kvalitet i bidragsgivningsprocessen.

The concept of quality is difficult to identify clearly. Many attempts to define quality havebeen made, but the resulting definition remains vague.The quality concept (in the artistic sense) has since 1974 played a leading role in Swedishcultural policy. In the spring of 2009, a publication, named ?Kulturutredningen? waspublished. This report suggested a number of changes for the Swedish cultural policy.

LÄngtidssjukskrivningar ur ledare och medarbetares perspektiv : En studie i tre organisationer

LÄngtidssjukskrivningar har ökat drastiskt pÄ senare Är och Àr ett stort problem i dagens samhÀlle. Det har genom Ären varit stÀndiga debatter och ett flertal studier har gjorts av bl.a. Statens offentliga utredare, Arbetslivsinstitutet och FörsÀkringskassan. Studierna fokuserar ofta pÄ vad lÄngtidssjukskrivningar beror pÄ och dess konsekvenser för samhÀllet. Det Àr framförallt den offentliga sektorn som drabbats hÄrdast, dÀr vÄrd och omsorg stÄr för de högsta sjukskrivningstalen.

SprÄket Àr inte oskyldigt : En diskursanalys av Adoptionscentrums medlemstidning

SammanfattningVi har gjort en kritisk diskursanalys av AC:s (Adoptionscentrum) medlemstidning under perioderna; 1975-1985, 1986-1996, 1997-2006. FrÄgestÀllningen lyder: Hur konstitueras diskursen om ?det goda adoptivförÀldraskapet? genom AC:s medlemstidning? Vilka Àr möjlighetsvillkoren och vilka konsekvenser innebÀr diskursen? VÄrt syfte har varit att förstÄ diskursen om ?det goda adoptivförÀldraskapet?. Vi har utgÄtt ifrÄn socialkonstruktioniskt, poststrukturalistiskt perspektiv och sprÄkfilosofi.VÄrt huvudsakliga resultat har visat sig vara att AC konstituerar diskurser som producerar och reproducerar ett antal normativa förestÀllningar om förÀldraskap, familj och individer som bygger pÄ socialt konstruerade förestÀllningar om vad som Àr en ?riktig? familj, bra förÀldraegenskaper och barnets bÀsta.

Apatiker, ÄskÄdare och gladiatorer: En studie om politiskt deltagande bland invandrare

Sverige Àr ett demokratiskt land och det Àr statens uppgift att förverkliga demokratins idéer för att uppnÄ delaktighet och jÀmlikhet i samhÀllet. Det förvÀntas att det skall finnas ett omfattande politiskt deltagande i det politiska livet i Sverige, men SCB pÄpekar att det politiska deltagandet Àr lÀgre bland invandrare Àn bland svenskar.Denna uppsats har en kvalitativ karaktÀr och syftar till att utforska de faktorer som gör att invandrare inte deltar i politiken i samma utstrÀckning som infödda svenskar. Materialet bestÄr av tidigare forskning inom Àmnet politiskt deltagande, SCB:s undersökningar om medborgarnas politiska aktiviteter samt intervjuer som gjorts av uppsatsförfattaren.Uppsatsen avgrÀnsar sig till elitdemokratiska och pluraldemokratiska förklaringar till folkets deltagande i politiska frÄgor. En förklaring som den elitdemokratiska teorin ger Àr att folket har begrÀnsad rÀtt att delta i det politiska livet. Den pluraldemokratiska inriktningen utmanar elitdemokratin genom att hÀvda att man ska lita pÄ vanliga medborgares förmÄga att delta i politiken och folket ska spela huvudrollen i det demokratiska spelet.Resultaten av denna uppsats visar att det finns ett lÄgt politiskt deltagande bland invandrare jÀmfört med svenskar.

Att sÄ ett frö i motvind : En kvalitativ studie gjord pÄ ett SiS-boende i Sverige

TvÄngsomhÀndertagandet av problematiska ungdomar ses idag ofta som ett psykiskt krÀvande arbete. Droger, kriminalitet och vÄld Àr centrala delar i ungdomarnas liv. Flertalet av de tidigare forskningarna som gjorts pÄ omrÄdet fokuserar mer pÄ personalens och/eller de intagnas mÄende och inte pÄ upplevelsen av deras tillvaro. Denna studie fokuserar pÄ att undersöka upplevelsen av att arbete pÄ ett Statens institutionsstyrelse-boende (SiS-boende) och kring dessa ungdomar samt om det finns andra omstÀndigheter utöver ungdomarna som pÄverkar personalen och deras upplevelse av sitt arbete. Undersökningen Àr Àmnad att vÀnda sig till alla som arbetar för och med ungdomar inom institutionsvÄrd.

Elbolag i blÄsvÀder : Investering för att sÀkra eldriften

Problem Efter stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrof ett faktum. TrÀd blÄste ner och mÄnga skogsÀgare förlorade Ätskilliga hektar skog. Elledningarna som strÀcker sig genom den smÄlÀndska skogen blev ett lÀtt byte för stormen. En del elbolag har valt att satsa pÄ driftsÀkerhet genom att grÀva ner elledningar. Att genomföra en sÄdan radikal förÀndring av nÀtstrukturen skulle troligen innebÀra lÄng förberedelse och en mÄngmiljoninvestering.Syfte Syftet med denna uppsats Àr att söka svar pÄ vilka faktorer Sydkraft NÀt AB tar hÀnsyn till vid planlÀggande av investeringarMetod UtifrÄn syftet med uppsatsen valdes en kvalitativ metodansats med personliga intervjuer dÀr fokuspunkter anvÀndes.

Revision i kontantbranschen : Vad kan en revisor göra för att sÀkerstÀlla intÀkter vid granskning av ett företag inom kontantbranschen?

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer arbetar med revision av företag inom kontantbranschen för att förebygga ekonomiska brott. Vidare Àr syftet att belysa huruvida revisorerna tror att lagen (2007:592) om kassaregister uppfyller sitt syfte.I denna studie har den kvalitativa metoden anvÀnts för att uppnÄ uppsatsens syfte och  besvara problemformuleringen. Studiens primÀrdata Àr baserade pÄ personliga intervjuer med fyra kvalificerade revisorer, som Àr verksamma inom kontantbranschen. SekundÀrdata bestÄr av litteratur, vetenskapliga artiklar, lagstiftningar, statens offentliga utredningar och regeringspropositioner.I analysen sammankopplas referensramen och den empiriska undersökningen.Studien visar att revisorer har en betydande roll vid förebyggande av ekonomiska brott inom kontantbranschen dÄ det Àr revisorerna som utförligt ska granska företagets Ärsredovisning, bokföring och övriga förvaltning. Vid genomförandet av revision arbetar revisorer med olika granskningsmetoder, lagar, normer och rekommendationer samt gör en egen bedömning.

LÄngtidssjukskrivningar ur ledare och medarbetares perspektiv. En studie i tre organisationer

LÄngtidssjukskrivningar har ökat drastiskt pÄ senare Är och Àr ett stort problem i dagens samhÀlle. Det har genom Ären varit stÀndiga debatter och ett flertal studier har gjorts av bl.a. Statens offentliga utredare, Arbetslivsinstitutet och FörsÀkringskassan. Studierna fokuserar ofta pÄ vad lÄngtidssjukskrivningar beror pÄ och dess konsekvenser för samhÀllet. Det Àr framförallt den offentliga sektorn som drabbats hÄrdast, dÀr vÄrd och omsorg stÄr för de högsta sjukskrivningstalen.

En studie kring hur varsling om uppsÀgning pÄverkar den enskilde arbetaren

Syftet med den hÀr magisteruppsatsen var att undersöka myndigheters förhÄllningssÀtt till Statens haverikommissions (SHK) begrepp rekommendationer. Som avgrÀnsning har rekommendationerna i Rapport RO 2001:02 O-07/98 Brand pÄ Herkulesgatan i Göteborg, O lÀn, den 29-30 oktober 1998 analyserats.Metoden som har anvÀnts för att uppnÄ syftet var konventionell innehÄllsanalys som Àr en form av textanalys. De texttyper som har analyserats var myndighetsdokument, artiklar, böcker, rapporter, mejl och personligt möte. Verbal information har transkriberats till textform.Slutsatserna blev att SHK:s utredningar frÄn början till slut var lagstyrda sÄ myndigheterna som deltog i undersökningen ansÄg sig inte kunna ha ett subjektivt förhÄllningssÀtt till begreppet rekommendation utan de ville vara laglydiga och fullfölja sina respektive regeringsuppdrag. Det blev Àven tydligt att SHK Àr en viktig aktör nÀr det gÀller omrÄdena samhÀllssÀkerhet och olycksprevention dÄ rekommendationerna kan anvÀndas för lag- och regelskapande som i sin tur kan leda till förbÀttrad samhÀllssÀkerhet.

Löneskillnader mellan könen inom detaljhandeln : En överblicksbild och analys av möjliga orsaker

Detaljhandeln har dominerats av kvinnor sedan 1950-talet. Trots detta sĂ„ Ă€r det Ă€n idag mĂ€nnen som styr handeln. Statistik visar att kvinnliga handelsanstĂ€llda tjĂ€nar mindre Ă€n sina manliga kollegor. År 2005 utgjorde kvinnornas löner 93,5 % av mĂ€nnens (CarlĂ©n 2005:14-15). Om det stora antalet deltidsarbetande kvinnor tas med i berĂ€kningen blir kvinnornas löner istĂ€llet 77,3 % av mĂ€nnens (CarlĂ©n 2005:22).Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka olika orsaker till löneskillnaderna mellan könen inom detaljhandeln.

En jÀmförande studie mellan finska och svenska sÀkerhetspolisen

I en demokratisk stat finns en myndighet som ansvarar för rikets sÀkerhet. Efter bombningen av World Trade Center -tornen den 11 september 2001 ökade terrorhoten i vÀrlden, samtidigt ökade Àven sÀkerhetspolisens krav att skydda statens sÀkerhet. I kampen mot terrorister agerades det genom hÄrdare ÄtgÀrder. TerroristbekÀmpningens inflytande har pÄverkat Àven sÀkerhetstjÀnstens organisering i Norden. Syftet med uppsatsen Àr att granska och jÀmföra sÀkerhetspolisens verksamhet och organiseringen i den svenska och den finska sÀkerhetstjÀnsten.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->