Sökresultat:
631 Uppsatser om Statens folkhälsoinstitut - Sida 39 av 43
I vÀntan pÄ Det goda livet : om nÄgra ungdomars och unga vuxnas förestÀllningar kring jaget, gruppen och samhÀllhet
Syftet med denna uppsats var att undersöka nÄgra ungdomars och unga vuxnas förestÀllningar kring vad som Àr ett gott liv utifrÄn ett delaktighets-, normalitets- och identitetsperspektiv. Trots att de flesta unga mÄr bra idag Àr det allt fler som uppvisar stressymtom (Ungdomsstyrelsen, 2007). TÀnkbara förklaringar Àr att pressen i skolan tycks öka, samt att övergÄngen mellan ungdomstid och vuxenliv sker allt senare i livet (ibid). HÀlsa Àr ett brett begrepp Ewles & Simnett, 2005). Att etableras pÄ arbetsmarknaden samt att kÀnna delaktighet i samhÀllet kan ses som viktiga hÀlsofaktorer för unga mÀnniskor (Reine, 2009; Statens folkhÀlsoinstitut, 2010).
Det kollektiva minnet av mordet pÄ John F Kennedy : Hur mÀnniskor minns, individuellt och i grupp, med hjÀlp av bilder, hÀndelser bortom den egna nationella och geografiska kontexten
Turismbranschen Àr en bransch som förefaller vara pÄ vÀg framÄt. Detta Àr givetvis bra, framförallt ur ekonomisk synvinkel, för olika typer av besöksmÄl runt om i Sverige och vÀrlden. Samtidigt sÄ hÄrdnar dock konkurrensen om besökarnas tid och uppmÀrksamhet dÄ fler och fler aktörer kliver in pÄ scenen. För att möta den konkurensen sÄ har en del av de Àldre besöksmÄlen, exempelvis museerna, börjat modernisera sin produkt för att passa den moderna besökaren. Men kan det vara sÄ att detta sker pÄ bekostnad av, i fallet med museer, autenticiteten hos det som presenteras?I den hÀr uppsatsen undersöks det som presenteras pÄ ett modernt, upprustat, museum i form av Flygvapenmuseum i Linköping.
Barnmorskans handlÀggning av alkoholinformation under graviditet.
Bakgrund: Enligt Statens FolkhÀlsoinstitut, i barnmorskors guide för samtal om alkohol, redogörs för hur barnmorskor skall informera alkoholens skadliga effekter samt vilka eventuella skador alkoholen kan ge fostret. Tidigare forskning visar att det inte Àr ovanligt att kvinnor dricker alkohol fram tills att de blir medvetna om sin graviditet, dÀrefter avstÄr det stora flertalet helt frÄn alkohol under fortsatt graviditet. Vetskapen för den gravida kvinnan om att hon intagit alkohol innan hon var medveten om sin graviditet kan orsaka oro att barnet blivit skadat. Syfte: Syfte med studien var att beskriva barnmorskors professionella handlÀggning kring alkoholinformation under graviditet. Metod: Studien bygger pÄ fem semistrukturerade intervjuer med barnmorskor som arbetar inom mödravÄrden.
Utvidgad Lönegaranti?
Den svenska lönegarantin som utgÄr i konkurs har pÄ ett godkÀnt sÀtt harmoniserats i enlighet med EG:s lönegarantidirektiv. Dock anses det svenska nÀrstÄendeundantaget vara utformat utanför medlemsstaternas handlingsutrymme. Undantaget som gÀller eget Àgande samt anförvanters Àgande i verksamheten som befinner sig i ekonomisk kris har visat sig icke tillÀmpligt enligt EG-domstolen varför man dÄ kan frÄga sig syftet med att ha det kvar. DÄ det gÀller utvidgandet av begreppet lönegaranti till att ingÄ i företagsrekonstruktion kan det visa sig vara svÄrare att hÄlla sig i linje med EG:s lönegarantidirektiv. Regeringen menar att de genom att utforma lagen som ett socialt skydd precis som vid konkurs, samt att det direkt efter en rekonstruktion uppstÄr ett krav pÄ företaget frÄn statens sida, kringgÄr det enligt EU förbjudna statsstödet.
Underskottsavdrag vid ÀgarförÀndringar
Den svenska lönegarantin som utgÄr i konkurs har pÄ ett godkÀnt sÀtt harmoniserats i enlighet med EG:s lönegarantidirektiv. Dock anses det svenska nÀrstÄendeundantaget vara utformat utanför medlemsstaternas handlingsutrymme. Undantaget som gÀller eget Àgande samt anförvanters Àgande i verksamheten som befinner sig i ekonomisk kris har visat sig icke tillÀmpligt enligt EG-domstolen varför man dÄ kan frÄga sig syftet med att ha det kvar. DÄ det gÀller utvidgandet av begreppet lönegaranti till att ingÄ i företagsrekonstruktion kan det visa sig vara svÄrare att hÄlla sig i linje med EG:s lönegarantidirektiv. Regeringen menar att de genom att utforma lagen som ett socialt skydd precis som vid konkurs, samt att det direkt efter en rekonstruktion uppstÄr ett krav pÄ företaget frÄn statens sida, kringgÄr det enligt EU förbjudna statsstödet.
Utveckling av ljuddörr: ökad kunskap, en förutsÀttning för lönsam och effektiv produktutveckling
Dooria Àr en av de ledande dörrtillverkarna i Norden. I fabriken i VÀnnÀs tillverkas ett stort sortiment av innerdörrar för alla behov. Allt frÄn dörrar med hÄrda sÀkerhetskrav gÀllande brand, ljud och inbrott till designdörrar för alla miljöer. Att stÀndigt förnya företagets utbud och skapa nya och bÀttre produkter Àr en överlevnadsfrÄga samtidigt som det Àr krÀvande och riskfyllt. Examensarbetet var inriktat pÄ att ta fram nya kostnads- och produktionseffektiva konstruktioner för ljuddörrar.
Basel II ? bankreglering i skuggan av finanskrisen
Bankerna visar en hög tilltro och en positiv instÀllning till hur risk mÀts i Basel II. Det Àr framför allt möjligheten att minska kapitaltÀckningsgraden som ger upphov till den positiva attityden. Den finansiella turbulensen hade förvÀntats medföra ett större ifrÄgasÀttande av Basel II och dess riskbedömningar, men sÄ Àr inte fallet. Det verkar dock finnas ett samband mellan bankernas tilltro till Basel II reglerna och i hur stor utstrÀckning bankerna drabbats av nedskrivningar till följd av bolÄnekrisen som blommade ut under Är 2007. Efter att ha konfronterat bankerna med frÄgan om varför inte Basel II eller motsvarande riskmÀtningsmetoder varnade de europeiska bankerna nÀr de köpte pÄ sig de amerikanska problemderivaten i samband med bolÄnekrisen som blommade ut under Är 2007, mÀrks en förÀndrad och mer kritisk attityd till Basel II:s riskuppskattningsmetoder hos en del respondenter.
TvÄngsÄtgÀrder inom demensvÄrden : En rÀttsvetenskaplig studie
I denna uppsats har studerats huruvida svensk författning reglerar möjligheterna att företa tvÄngsÄtgÀrder inom demensvÄrden pÄ sÀrskilda boenden. Fokus har legat pÄ att undersöka huruvida vÄrd- och omsorgspersonal har befogenhet att vidta tvÄngsÄtgÀrder i sitt arbete mot den demenssjuke och i sÄdana fall vilken grund denna befogenhet vilar pÄ. Det har Àven undersökts i fall vÄrdpersonal inte har stöd i lag att vidta tvÄngsÄtgÀrder om detta dÄ innebÀr att rÀttssÀkerheten hotas för den demenssjuke. Vidare har ett försök gjorts att utreda vem som ansvarar för lagbrott om en otillÄten tvÄngsÄtgÀrd vidtagits.Metoden som anvÀnts Àr den rÀttsdogmatiska metoden för att söka faststÀlla gÀllande rÀtt pÄ omrÄdet. Fokus har legat pÄ svenska rÀttsregler och att försöka tolka och systematisera gÀllande rÀtt.
LÄneförbudets vara eller icke vara. En analys av bestÀmmelsens bakomliggande syfte och framtid.
LÄneförbudets vara eller ickevara, Àr en frÄga som diskuterats sedan reglerna om förbjudna lÄn trÀdde i kraft pÄ 70-talet. FrÄn början föreslog aktiebolagsutredningen ett lÄneförbud motiverat av borgenÀrernas skyddsintresse, aktieÀgaren skulle inte kunna urholka bolagets bundna egna kapital. Senare i lagstiftningsprocessen uppmÀrksammades dock att aktieÀgare och bolagets ledning ofta lÄnade pengar frÄn bolaget för att undkomma dubbelbeskattningens andra led. Risken för skatteflykt kom att bli den bakomliggande faktor som gjorde förbudet strikt med fÄ möjligheter till undantag och dispens. Ett förbjudet lÄn till nÄgon nÀrstÄende Àr sÄledes alltid olagligt oavsett lÄntagarens solvens eller bolagets ekonomiska muskler.
Dimensionsavverkningens inverkan pÄ natur och kulturvÀrden i fjÀllnÀra naturskog : en jÀmförelse av tvÄ omrÄden inom Harrejaur naturreservat i Norrbotten
De flesta svenska skogar, Àven i reservat, har under lÄng tid pÄverkats mer eller mindre av mÀnniskan. De fjÀllnÀra barrskogarna i norra Norrland har i vissa fall utnyttjats till husbehov av samer under lÄng tid och av nybyggare frÄn 1800-talet och framÄt, men spÄr finns Àven efter senare industriellt bruk. I slutet av 1800-talet förÀndrades skogbruket till ett industriellt brukande vilket ocksÄ förÀndrade de norrlÀndska skogarnas struktur och landskapsmönster i stor utstrÀckning. Dimensionsavverkningen förÀndrade bÄde natur och kulturvÀrden genom att de större trÀden, oftast tall av hög kvalité men Àven döda trÀd, avverkades. OmrÄdet som lÄg till grund för denna studie ligger i norra Norrbotten och har tidigare varit en kronoöverloppsmark Àgd av DomÀnverket.
Lappland, "lapparnas" land? : En analys av samernas fastighetsrÀttsliga och folkrÀttsliga markansprÄk i norra Sverige
Syftet med detta arbete Àr att, dels ur ett fastighetsrÀttsligt perspektiv, dels ett folkrÀttsligt perspektiv, utreda om Sveriges urbefolkning samerna kan sÀgas ha förvÀrvat en ÀganderÀtt till marken i Lappland enligt svensk rÀtt, eller om detta enbart handlar om en bruksrÀtt inkluderande renskötsel, jakt och fiske.Vad gÀller det fastighetsrÀttsliga perspektivet har samerna haft en mycket stark fastighetsrÀttslig stÀllning pÄ 1600- och 1700-talet. DÄ behandlades samernas lappskatteland som sÄdan skattejord, som skattebönderna sedermera genom lagstiftning automatiskt förvÀrvade full ÀganderÀtt till. SÄ skedde dock inte för samernas del. I stÀllet trÀngdes de undan frÄn stora delar av sina ursprungliga marker pÄ grund av bl.a. kolonisation, exploateringsintressen, samt nedvÀrdering av nomadkulturen.
3D CAD API
Under 1980-talet introducerades den första tÄgsimulatorn i svensk lokförarutbildning. Denna simulator Àr fortfarande den enda fullskalesimulator som anvÀnds för att utbilda lokförare i Sverige. En anledning till att det inte finns fler tycks vara att det bl.a. saknas pedagogiska och ekonomiska motiv för en utvidgad anvÀndning av simulatorer i undervisning och trÀning. Energibesparingar inom spÄrtrafik dvs.
Den mÄngfunktionella skogen ? förutsÀttningar och möjligheter
Denna uppsats utgĂ„r frĂ„n författarens intresse för en hĂ„llbar landsbygdsplanering. Ămnet har avgrĂ€nsats till skogslandskapet, dĂ„ detta utgör en betydande del av den svenska landsbygden. Syftet Ă€r att jag som författare bĂ€ttre ska förstĂ„ vad som Ă€r skogens vĂ€rden och funktioner och hur en mĂ„ngfunktionell skog kan uppnĂ„s i led mot en hĂ„llbar utveckling. MĂ„let har varit att genom studie av litteratur och texter undersöka skogslandskapets vĂ€rden, metoder för mĂ„ngbruk och hur detta kan relateras till landskapsarkitektens yrke.
Skogen har varit en del av kulturen i Sverige allt sedan invandringen av bÄde mÀnniskor och skog succesivt tog fart efter inlandsisens avsmÀltning. Med jordbrukets etablering inleddes en omfattande pÄverkan pÄ skogen, som dock skiljde sig Ät betydligt mellan olika delar av landet.
Dödlighet hos renkalvar vid kalvning i hÀgn
Renen Àr ett hjortdjur som i Sverige Àgs och sköts av samer organiserade i samebyar. För det mesta gÄr renarna fritt och livnÀr sig pÄ naturligt bete, men samlas ihop vid sÀrskilda tillfÀllen för exempelvis mÀrkning och slakt. RennÀringen idag Àr hÄrt pressad av rovdjurrelaterade
förluster i renhjordarna. Detta examensarbete Àr en del av ett pÄgÄende projekt som handlar om björnens predation pÄ renar och ÄtgÀrder för att skydda renkalvar frÄn björnpredation under deras första levnadsveckor.
I början av april 2013 togs totalt cirka 2000 vajor frÄn tvÄ skogssamebyar in i fyra olika hÀgn för att skydda renarna mot rovdjursangrepp under kalvningsperioden. Genom att förse 937 kalvar med en mortalitetssÀndare vid utslÀpp ur hÀgnen i början av juni kunde kalvdödligheten följas Àven under sommarbetesperioden.
MÄlstyrning. En fallstudie pÄ Migrationsverket.
KlimatförÀndringar och klimatförÀndringarnas effekter och pÄverkan pÄ samhÀllen Àr idag ett faktum. Tillsammans med ÄtgÀrder för att minska utslÀpp av vÀxthusgaser och begrÀnsa pÄverkan av klimatförÀndringar krÀvs det dÀrför Àven att samhÀllen anpassas för att klara av ett förÀndrat klimat. Kommunernas viktigaste verktyg för att göra det Àr den fysiska planeringen. Grönstrukturens vÀrden och mÄngfunktionella roll har lyfts fram i rapporter och forskning som en strategi för klimatanpassningen. Grönstruktur har en förmÄga att verka temperaturreglerande och minskar dÀrmed vÀrmeöeffekten samt vÀrmeböljor, grönstrukturen Àr ocksÄ absorberande, filtrerande och lagrande av överflödigt dagvatten, den fungerar som buffertzon samt motverkar jorderosion och skred.