Sökresultat:
614 Uppsatser om Statens ersättningsansvar - Sida 4 av 41
Artikel 3 i Europakonventionen om de mÀnskliga rÀttigheterna. En analys av praxis frÄn Europadomstolen i utvisnings- och utlÀmningsÀrenden
Enligt artikel 3 i Europakonventionen fÄr ingen utsÀttas för tortyr eller omÀnsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. I stater dÀr det föreligger en risk för sÄdan behandling vÀljer invÄnarna oftast att lÀmna den staten för att söka skydd i en annan stat. En stat har dock rÀtt att sjÀlv bestÀmma vem som ska fÄ vistas inom deras grÀnser samt att det inte föreligger nÄgon rÀtt till politisk asyl enligt Europakonventionen. MotstÄende intressen stÄr sÄledes emot varandra: individens (den asylsökande) intresse av att fÄ stanna i en stat och dÀrmed skyddas frÄn behandling som strider mot artikel 3 i Europakonventionen stÄr mot statens (mottagarstaten) intresse om att enbart behöva skydda sina egna medborgare varpÄ parterna argumenterar för sin sak.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, studera och analysera Europadomstolens rÀttsfall angÄende utlÀmning och utvisning under Ärens gÄng. Detta för att underlÀtta i förstÄelsen kring hur Europadomstolen bedömer parternas argumentation och slutligen beslutar i fallen.
I vems intresse agerar revisorn? : Ăgarnas eller samhĂ€llets?
Den ekonomiska brottsligheten har ökat de senaste Ären och en trend Àr att brotten blir allt svÄrare att utreda. Som ett led i bekÀmpningen av den ekonomiska brottsligheten infördes Är 1999 nmÀlningsplikt för revisorer i aktiebolagslagen för att stÀrka revisorns brottsförebyggande roll. DÄ revisorns roll innan anmÀlningspliktens införande var huvudsakligen aktieÀgarorienterad har fokus varit att undersöka om revisorns roll har skiftat mot en mer samhÀllsorienterad roll i och med lagÀndringen. Syftet Àr att undersöka vilka brott som anmÀls och i vems intresse, Àgarnas eller samhÀllets, revisorn handlar nÀr denna anmÀler misstanke om brott. I ett mindre företag Àr ofta Àgare och ledning samma person, om revisorn dÄ anmÀler ledningen vid misstanke om brott kan denna inte anses agera i Àgarnas intresse, dÄ det Àr Àgarna som blir anmÀlda.
Att kultivera ett folk; att leda det i rÀtt riktning; att stÄ emot
I uppsatsen beskrivs och undersöks kyrkans, historikernas och statens samarbete under 1800-talet för att pÄverka befolkningen att leva efter katekesens budskap och ta till sig den nationella historieskrivningens samhÀllsuppfattning, liksom den obligatoriska folkskolans roll i samarbetet. MotstÄndet, sÄvÀl öppet som i underströmmar, beskrivs som motpol till de offentliga budskapen..
HerrgĂ„rd eller anstalt, olika bilders pĂ„verkan pÄ StigbyÂ
Studien syftar till att undersöka SIS ungdomshem Stigbys organisationskultur och hur Stigby presenteras i Jönköpingsposten och Jnytt. Detta jÀmförs Àven med hur SIS ungdomshem Fagared presenterats i Göteborgsposten och Göteborgstidningen, SIS Àr Statens Institutionsstyrelse.
Studien tar avstamp i kritisk realism och undersöker SIS Stigbys organisationskultur kopplat till CSR. Studien problematiserar Àven mediernas makt i samhÀllet och medialiseringens pÄverkan för organisationer som Stigby. Studien berör Àven mediediskurser och har en diskussion kring stereotyper i medietexter.
?Det offentligt sköna?? : Om inköp av och praktik kring offentlig konst i fyra kommuner i Stockholms lÀn 2009-2011
Denna studie undersöker inköpen av offentlig konst i fyra kommuner (Botkyrka, Haninge, JÀrfÀlla och Solna) i Stockholms lÀn under Ären 2009-2011. MÄlet med undersökningen har varit att jÀmföra kommunernas inköp och att utifrÄn resultaten stÀlla frÄgan om hur den offentliga konstens praktik och placering förstÄs i kommunerna. Undersökningen har ocksÄ stÀllt frÄgor om hur denna praktik ser ut i jÀmförelse med samtida diskussioner om hur offentlig konst kan och skall förstÄs. En kortare introduktion till enprocentregeln och hur den anvÀnts i Stockholms kommuner ges ocksÄ i denna uppsats. Studien omfattar totalt 199 verk frÄn dessa fyra kommuner inköpt under 2009-2011 och innehÄller allt frÄn textilcollage, grafisk konst som litografier och bronsskulpturer till verk som innehÄller ?mÀnsklig aktivitet?.
Det Àr inne att vara ute: Pedagogers förhÄllningssÀtt till barns lÀrande utomhus
Detta arbete skrevs som avslut pĂ„ utbildningen SamhĂ€llsbyggnad vilket Ă€r ett högskoleprogram pĂ„ LuleĂ„ Tekniska Universitet. Syftet med arbetet Ă€r att ta reda pĂ„ hur LĂ€nsstyrelsen i Norrbottens lĂ€n arbetar med förvaltningen av olika typer av fastigheter och anlĂ€ggningar.Arbetet började med att formulera frĂ„gestĂ€llningar att arbeta kring, utifrĂ„n dessa skapades sedan intervjufrĂ„gor som stöd i mina samtal med de anstĂ€llda pĂ„ LĂ€nsstyrelsens fĂ€ltenhet. Ăvrig kompletterande information har hĂ€mtats frĂ„n diverse hemsidor och litteratur som alla finns refererade till och nĂ€mnda i referenslistan. Text utan kĂ€llhĂ€nvisning Ă€r hĂ€mtad frĂ„n intervjutillfĂ€llen och egen erfarenhet.FĂ€ltenheten ansvarar för den praktiska förvaltningen av fastigheter och anlĂ€ggningar som de flesta Ă€gs av NaturvĂ„rdsverket. Fastigheterna finns pĂ„ statens mark i skyddade omrĂ„den med olika bevarandegrad och anlĂ€ggningarna Ă€r av varierande karaktĂ€r, frĂ„n spĂ€nger efter statliga leder till bevakarstugor för de anstĂ€llda till vindskydd i naturreservat.Under arbetets gĂ„ng har jag lĂ€rt mig mycket.
Svenska skolbarns hÀlsovanor : Samband mellan fysisk aktivitet och kostvanor- en registerstudie
Bakgrund: Skolbarn rekommenderas hög nivÄ av fysisk aktivitet vilket endast uppnÄs av 10-20 procent. Sedan1980-talet har skolbarns matvanor försÀmrats men enligt Statens FolkhÀlsoinstitut har det skett en förbÀttring de senaste Ären dÄ fler skolbarn Àter frukt och grönsaker. Skolsköterskan har en viktig uppgift att gynna vÄra skolbarns hÀlsa genom ett holistiskt förhÄllningssÀtt. Syfte: Att undersöka om det finns en relation mellan svenska skolbarns sjÀlvrapporterade fysiska aktivitet och deras kostvanor utifrÄn FolkhÀlsoinstitutets enkÀt Svenska skolbarns hÀlsovanor 2009/10 och 2005/06. Metod: Studien var en tvÀrsnittsstudie utifrÄn registerdata hÀmtad frÄn Statens FolkhÀlsoinstitut.
Manai Mongolchuud - Nationell identitet i Mongoliet i ett globalt perspektiv
AbstractMongoliet har sedan 1990 genomgÄtt en förÀndring frÄn kommunistisk diktatur och centralstyrd planekonomi till demokratiskt styre och fri marknad. Ideologiskiftet har skapat utrymme för vÀrderingar och gamla minnen som varit undertryckta under sjuttio Är av kommunism. Samtidigt pÄminner de nya utrikespolitiska förhÄllanden som uppstÄtt i Asien till följd av Sovjetunionens sönderfall om territoriella hot som funnits tidigare i historien. UtifrÄn ett globalt perspektiv försöker jag i uppsatsen analysera orsakerna till förÀndringen av mongolernas nationella identitet sedan 1990 liksom dess olika yttringar. Jag betonar att statens historiske grundare, Djingis khan, buddismen som finkulturens kÀlla och den klassiska skriften, mongol bichig, som tidigare avfÀrdades pÄ basis av den kommunistiska ideologin, utgör grundstenar i den nya, omtolkade nationella identiteten.
Spelmissbrukets orsaker och konsekvenser
Syftet med uppsatsen Àr att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka spelmissbrukets orsaker, konsekvenser och statens roll. Studien bygger pÄ kvalitativ metod. Resultatet visar att orsakerna till att man hamnar i ett spelmissbruk kan vara flera. Ofta Àr det en rad faktorer som samverkar med varandra som gör att ett missbruk utvecklas. För mÄnga kan det röra sig om ett inlÀrt beteende.
Fostran som pedagogiskt projekt : Bilden av ?problembarnet? i statens offentliga utredningar
Titel: Fostran som pedagogiskt projekt. Bilden av ?problembarnet? i statens offentliga utredningar. (The bringing up of pupils as an educational project. The image of ?the problem child? in governmental committees).  This study focuses on the image of the problem child as it appears in two texts (from the 1940s and 1970s) of governmental committees on Public Health (SOU) and the new school law (Ds 2009:25, will be implemented in July 2011).
Under statens lykta
Industriarkeologi Àr en relativt ny gren inom vetenskapen: den kombineras ofta med byggnadsarkeologi för att kunna fÄ en sÄ fullstÀndig bild av objektet som möjligt. BrÀnneriet i Hyby Àr ett fullstÀndigt nedgÄnget industriminne som förutom en fullstÀndig renovering behöver dokumenteras. Det Àr det som denna rapporten gör, dokumenterar ett industriminne..
En rykande verklighet : En analys av grundskolans tobakspolicyarbete i Hallands lÀn
Syftet med studien var att undersöka grundskolans tobakspolicy i Hallands lÀn, detta med utgÄngspunkt frÄn tvÄ frÄgestÀllningar: om grundskolorna i Hallands lÀn hade en dokumenterad skriven tobakspolicy samt om tobakspolicydokumenten var utformade utifrÄn statens folkhÀlsoinstituts rekommendationer kring vad som bör ingÄ i ett policydokument gÀllande tobak. Resultatet av studien visade att 33 av 49 tillfrÄgade skolor angav att de hade ett policydokument innehÄllande tobak. 3 av 49 skolor svarade att dem inte hade nÄgon policy pÄ omrÄdet och 13 av 49 svarade inte pÄ förfrÄgan. Utav de 33 skolor som utgav sig för att ha ett dokument gÀllande tobak, svarade 90 procent av skolorna att de utgick frÄn ett samlat policydokument för kommunens grundskolor. Ett av dessa dokument hade i vaga ordalag nÀmnt tobak som drog i sin drogpolicy medan fokus i ett annat dokument endast lÄg pÄ alkohol och narkotika.
Har förskrivningen av antibiotika till vÄra vanligaste husdjur, hund och katt förÀndrats frÄn 2009 till 2014 och i sÄ fall, hur?
Baserat pÄ en rapport frÄn e-hÀlsomyndigheten tillsammans med allmÀnt tillgÀnglig material frÄn Statens VeterinÀrmedicinska Anstalt och Statens Jordbruksverk fastslÄs att expedieringen av antimikrobiella medel till hund och katt i Sverige har minskat med c:a 27 % mellan 2009 och 2014. Största delen av de antimikrobiellamedlen förskrivs till hund (70 %). Den mesta anvÀnda gruppen av antimikrobiella medel till bÄda djurslagenÀr penicilliner. DÀrefter vanligast anvÀnda grupper av antimikrobiella medel till hund Àr linkosamider,övriga antibakteriella betalaktamer och antibakteriella kinolonderivat. Till katt anvÀnds nÀst penicillinerfrÀmst antibakteriella kinolonderivat och linkosamider.
Koncernnytta under förhandling - PrissÀttningsmetoder för hyresnivÄer mellan statliga enheter
Syfte: Att belysa konsekvenser ur ett koncernperspektiv vid tillÀmpning av kostnadsmetoden, jÀmfört med dagens marknadsmetod, för bestÀmning av hyresnivÄer mellan statliga fastighetsförvaltare och statliga hyresgÀster. Metod: En teoretisk referensram har tagits fram för att kunna appliceras pÄ empirin. SÄledes har en deduktiv ansats anvÀnts. Undersökningsmetoden bygger pÄ bÄde kvantitativ data frÄn intern- och externredovisning liksom kvalitativ data, som tagits fram genom dokumentstudier och intervjuer. Teoretiskt perspektiv: Modellen som anvÀnds har tvÄ distinkta delar.
KostnadshyressÀttning av statliga kulturfastigheter. En alternativ modell
Syftet med uppsatsen Àr att utveckla och utvÀrdera en alternativ modell för hyressÀttning av statliga ÀndamÄlsfastigheter. Arbetet Àr avgrÀnsat till att omfatta fem kulturinstitutioner i Stockholm som bedriver sina verksamheter i byggnader förvaltade av Statens Fastighetsverk. Dessa Àr Nationalmuseum, Naturhistoriska riksmuseet, Historiska museet, Dramaten och Operan..