Den här uppsatsen handlar om Skogsvårdsstyrelsen och dess dubbelroll. Med dubbelroll menas att utöver de traditionella myndighetsuppgifterna, så utför Skogsvårdsstyrelsen även kommersiell uppdragsverksamhet som exempelvis plantering. Detta betyder att Skogsvårdsstyrelsen kan hamna i situationer där myndigheten skall bedriva lagtillsyn på jobb den själv utfört. Trots detta förekommer ingen egentlig debatt om detta. Uppsatsens syfte är att analysera de eventuella problem som är förknippade med Skogsvårdsstyrelsens dubbelroll och hur detta fungerar i praktiken.

Uppsatsen utgår från det moderna samhällets tro på den rationella individen och på en liberal frihetskatalog bestående av såväl ekonomiska, sociala, kulturella rättigheter och medborgerliga, politiska rättigheter. Utifrån denna teoriram belyser uppsatsen hur vi kan förstå kollektivavtalens rationalitet och funktion samt kopplar dessa till de mänskliga rättigheterna. Ett kollektivavtals huvudsakliga syfte och rationalitet kan kort beskrivas som att det reglerar arbetsmarknaden utan statligt inflytande och på en sådan nivå att såväl kapitalismen som arbetskraften ges en möjlighet att överleva, reproducera sig och bli starkare. Genom att detta sker utan statliga ingripande så riskerar inte heller Staten att drabbas negativt vid missnöje med anställnings och arbetsvillkoren, men får ändå in de skattemedel som behövs för att fylla den liberala frihetskatalogen med ett sådant innehåll att de mänskliga rättigheterna kan hamna på en hög nivå..

Alkohol är en del av vardagen för många svenskar idag. När denna konsumtion övergår till ett missbruk uppstår det problem för individen och för samhället som stort. I denna studie har författarna genomfört en Cost of Illness studie för att beräkna samhällskostnaderna för alkoholmissbruket inom Hammarö kommun.Resultatet visar att kostnaden för samhället som helhet, för detta missbruk uppgår till 29 434 297 SEK, år 2013. Den största kostnadsbäraren är Staten med sina 15 967 819 SEK av den totala kostnaden. Kommunen står för 10 230 270 SEK av den totala kostnaden.

Den här uppsatsen undersöker om IMF, genom sitt agerande under den finansiella krisen i Indonesien 1997-1998 gav upphov till moral hazard. Problemet analyseras dels kvalitativt genom att titta närmare på de förväntningar som IMF hade på den indonesiska Staten och jämföra dessa med den faktiska utgången. Den kvantitativa analysen baserar sig på den monetära betalningsbalansteorin. Genom att observera förändringar i den inhemska kreditexpansionen mäts huruvida den indonesiska penningpolitiken var expansiv eller åtstramande. Såväl den kvalitativa som den kvantitativa analysen visar att IMF bidrog till att moral hazard uppstod..

Uppsatsen behandlar sådana frågor som kan uppstå på grund av att det i forumregeln i SkL 3:10 föreskrivs att en kärande som vill stämma Staten på skadestånd enligt SkL 3:2 med anledning av ett normgivningsbeslut från regeringen eller riks¬dagen skall väcka sin talan direkt i HD. Uppsatsens övergripande syfte är att åskådliggöra hur forumregeln i SkL 3:10 för¬håller sig till dagens skadeståndsrättsliga och processrättsliga landskap såsom det ser ut efter det att EU-domstolen i fallet Francovich lanserade möjligheter för enskilda att kräva skadestånd av Staten med anledning av överträdelser av EU-rätten. För att uppnå det övergripande syftet fokuserar jag på följande frågeställningar. För det första under¬söker jag forum¬regelns rättsliga bakgrund, vad den egentligen syftar till och hur den tillämpas i praktiken. För det andra utreder jag hur forumregeln förhåller sig till principen res judicata.

Uppsatsen är en jämförande kvantitativ pilotstudie om och hur Ungerns politiska kultur och postmaterialistiska värderingar har förändrats sedan Staten blev medlem i EU.Syftet är att se om det har skett några förändringar i den politiska kulturen och om EU har varit en bidragande faktor för förändringen. Primärkällor jag har använt mig av är World Values Survey och European Social Survey, och sekundärkällor är sådana källor som har definierat politisk kultur, och förklarat hur EU fungerar. Resultatet jag har kommit fram till är att den politiska kulturen inte har förändrats i stor grad men det har skett förändringar i några värderingar som leder till postmodernismen. Medlemskapet i EU kan vara en faktor till att förändringarna har skett, men det är inte enbart det som har påverkat..

Denna studie handlar om hur mottagandet av nyanlända elever går till i Södertäljekommun.Syftet med studien är att undersöka hur Staten genom kommunalnivå tänkersig att nyanlända elever ska tas emot i den svenska skolan och hur skolledning ochövrig personal förväntas arbeta med detta.Genom en kvalitativ metod har vi studeratkommunala dokument i kombination med intervjuer, hur mottagande av nyanländaelever kan gå till väga i praktiken.Det som kommit fram ur analysen visar på att detär av stor vikt att skolpersonalen och hela kommunen arbetar efter samma mål och attett gemensamt tänk genomsyrar organisationerna för att ett rättvist och gottmottagande ska kunna ges.Analysen visar att största ansvaret ligger på skolan ochden enskilda läraren. Slutsatsen är att samhället och skola behöver integreras mer ochregeringen behöver tillgodose skolornas behov av verktyg och resurser för att kunnage de nyanlända den bästa skolintroduktionen..

Klotter och annan skadegörelse ökar i vårt samhälle. Detta innebär dels stora kostnader för främst Staten, kommuner och företag i landet. Ett annat problem detta medför en ökad känsla av otrygghet bland befolkningen och att det kan leda till en sämre boende miljö i vissa områden. Från 2004-01-01 finns det ett nytt stycke i polislagen 19 § som innebär att en polisman i vissa situationer har möjlighet att i förebyggande syfte kroppsvisitera en person. Vi har i våran rapport fokuserat på att försöka ta reda på hur tillämpningen av detta nya stycke skall ske.

Den 1 januari 1994, samma dag som den Mexikanska Staten blev medlem i frihandelsavtalet NAFTA, kunde man höra ett ?¡Ya Basta!? runt om i delStaten Chiapas i sydöstra Mexiko. Denna uppsats behandlar den Zapatistiska motståndsrörelsen utifrån gramsciansk och neogramsciansk teoribildning för att förklara deras kamp som en reaktion på den rådande neoliberalistiska ekonomiska globaliseringen. Genom att studera deras ideologi och handlingar så menar vi att de utgör en del av ett kontrahegemoniskt motstånd beläget inom den nya globala anti-globaliseringsrörelsen som i sin tur utgör en del av det globala civila samhället. Zapatisternas struktur och metod har, som ett resultat av den ekonomiska globaliseringen, omvandlats och anpassat sig för att kunna föra sin kamp och visa på att alternativ till neoliberalismen existerar..

When Vladimir Putin in the year 2000 came to power in Russia many believed that the Russian civil society were weak and had very little influence and with Putin people say that the situation have deteriorated. The purpose of this paper is to establish what kind of relationship exists between the Russian state and the civil society and to analyze this from a top-down perspective. We are looking at Russia during Putins first term in office from the year 2000 until 2004. In order to establish the relationship we have used John S. Dryzeks theory of inclusive and exclusive state and whether it?s active or passive in this process.

Varje år går svenska Staten miste om stora summor i skatteintäkter, intäkter som försvinner till följd av både medvetna och omedvetna fel gjorda av de skattskyldiga. Staten har genom olika åtgärder länge arbetat för att på bästa sätt försöka motverka skattebortfallet. I Sverige finns det tre repressiva metoder mot skatteundandragande aktiviteter: skatteflyktslagen, special- och stopplagstiftning och genomsynsprincipen. Skatteflyktslagen infördes 1980. Genomsynsprincipen är däremot inte lagstadgad utan har utvecklats genom praxis och dess existens har länge diskuterats, likaså om den skall kodifieras.

Denna uppsats behandlar frågan om det finns ett samband mellan järnvägens dragning till Tornedalen och den försvenskningspolitik svenska Staten bedrev i området. För att se ett eventuellt samband presenteras i uppsatsen den debatt som försegick i den svenska riksdagen. Uppsatsen avgränsas till tidsperioden från och med 1800-talets slut fram till 1939. Orsaken till denna avgränsning beror av att försvenskningspolitiken påbörjades och avslutades under denna period. Järnvägen kan vara ett mått på modernitet men även ett tecken på att ett land är moderniserat och kulturellt enat.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Dalregementets militärers giftermålsmönster såg ut under tidsperioden 1650?1799, samt hur dessa påverkades av externa omständigheter som krig, social status och förändrade försörjningsmöjligheter. Den teoretiska grunden har hämtats utifrån tidigare forskning om det västeuropeiska äktenskapsmönstret och olika samhällsgruppers äktenskapsstrategier. En demografisk studie av 221 giftermål har sammanställts från källmaterialet Dalregementets personhistoria I och II.Resultatet av detta har visat att Dalregementets befäls sammanlagda medelålder under tidsperioden 1650?1799 var vid första äktenskapet 31,1 för män och 25,8 för deras makor.

Uppsatsens syfte är att undersöka reformisternas kamp mot kommunister och syndikalister inom fackföreningsrörelsen. Materialet består av protokoll från LO-kongresserna 1922, 1926 och 1931. De slutsatser som dras är att reformisternas styrka ökat under perioden. Samtidigt har kommunisternas styrka minskat och inflytandet från syndikalisterna begränsats.Det konstateras att samtidigt som maktförskjutning skett mellan grupperna reformister, kommunister och syndikalister så har LO som organisation förändrats. Detta avseende LO:s mål och syfte, synen på Staten och parlamentarismen, centralism - decentralism och demokratin inom LO, samt förhållandet till partier och andra fackliga organisationer.I undersökningen har även olika strategier som grupperna använde sig av iaktagits..

Uppsatsen behandlar vilken inverkan på statssuveränitet som förhållandet mellan statliga, respektive icke-statliga aktörer har. Två statscentrerade perspektiv på internationell politik, realismen och liberalismen, utgör de definitionsmässiga begränsningarna av statssuveränitet. Aktörerna belyses i en fallstudie där trafficking i Thailand utgör det empiriska exemplet. Den teoretiska ansatsen utgörs av två konkurrerande perspektiv, ett aktörsbaserat och ett strukturellt betingat, som sammanförs till en syntes. Den teoretiska utgångspunkten förstärks av bumerangmönstret, en modell som illustrerar hur NGOs verkar i en internationell kontext.