"? en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov".Så definieras enligt Brundtlandkommissionen begreppet hållbar utveckling. Det handlar om att företag låter balansera ekonomiska, sociala och miljömässiga frågor i sin verksamhet. Tre ansvarsområden som på senare tid kommit att spela en allt mer betydande roll i såväl företag som samhälle. I Sverige lyder våra statligt ägda bolag under direktiv att redovisa sitt beaktande av ovanstående ansvarsområden i form av en hållbarhetsredovisning vilken dessutom ska kvalitetssäkras av oberoende tredje part.Studien syftar till att beskriva och förklara vilka upplevda fördelar ovanstående direktiv frambringar.

Uppsatsen studerar hur aktiekurser i oljerelaterade bolag har reagerat vid kraftiga svängningar av oljepriset och undersöker hur oljepriset och aktiekurserna följer varandra under en längre period. Uppsatsen använder sig av en event studie samt ett korrelationstest som metod. Det ingår totalt 8 bolag i studien som undersöks mot Brent råolja. Studien visar att företagen reagerar vid en kraftig rörelse i oljepriset samt att det finns en stark korrelation mellan oljepriset och aktiekurserna i majoriteten av företagen..

I denna uppsats studeras svenska börsnoterade bolags tendenser till resultatmanipulering. Iuppsatsen undersöks huruvida kvartalsvisa resultatmönster kan indikera förekomsten avresultatmanipulering. Uppsatsen undersöker även om bolagsstorlek, baserat på totala tillgångar,är en parameter som bidrar till ökad användning av resultatmanipulering. Via den modifieradeJonesmodellen görs beräkningar för att besvara studiens syfte. Resultat av studien visar attgraden av icke godtyckliga periodiseringar inte skiljer sig åt mellan räkenskapsårets kvartal.Vad gäller bolagsstorlek presenteras indikationer på att stora bolag tycks manipuleraperiodiseringar i större utsträckning än små bolag..

En ny lagförändring medförde att revisionsplikten avskaffades, vilket kom att beröra bådebolag och intressenter, såsom revisionsbolag, banker och myndigheter. Den borgerligaalliansen lämnade ett vallöfte år 2006 om avskaffad revisionsplikt och den 1 november år2010 blev revisionen frivillig för ungefär 250 000 småbolag. De krav som ställs för attbolag skall vara skyldiga att ha revisor är att de har mer än tre anställda, omsättningenskall vara mer än 3 miljoner kronor och balansomslutningen skall vara mer än 1,5miljoner kronor. Minst två av dessa krav måste vara uppfyllda.Revisionspliktens avskaffande är en fördel för de små bolagen, då det handlar omkostnadsbesparingar, men det kan också innebära en nackdel. När ett bolag väljer attavskaffa revisorn innebär det att Skatteverket kommer att ha mer kontroll och bolagetkanske inte anses vara lika förtroendefullt som när de anlitar en revisor.

Företag paketerar fastigheter i bolag inför externa försäljningar i syfte att undgå beskattning på den kapitalvinst som annars uppkommer då fastigheten avyttras. En typisk paketering går till på så vis att ett företag som innehar fastigheter inför en försäljning av dessa startar ett dotterbolag vartill fastigheterna överlåts till sitt skattemässiga värde. Därefter avyttras andelarna i dotterbolaget till ett pris motsvarande fastighetens marknadsvärde. En förutsättning för att någon skatt inte ska utgå är att andelarna är näringsbetingade. Ett andelsinnehav är i regel att se som kapitaltillgång, men kan i samband med avyttringen ändra karaktär till lagertillgångar. Då endast kapitaltillgångar kan vara näringsbetingade är det av stor vikt att utreda när en andel i ett fastighetsförvaltande bolag är av lagerkaraktär. Genom en tolkning av 17 kap.

Bakgrund: Dagens näringsliv har fått en alltmer global prägel och de flesta börsnoterade företagen har internationella kontakter i någon form. EU- parlamentet har beslutat att alla bolag vars aktier eller skuldebrev är noterade på en börs ska upprätta sin koncernredovisning enligt International Financial Reporting Standards, IFRS, och detta måste följas av samtliga noterade bolag inom EU senast 1 januari, 2005. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och förklara hur väl anpassade små svenska företag är och vilka eventuella problem de har i anpassningen till IFRS. Syftet är vidare att skapa en beskrivande modell över hur företagens anpassningsprojekt bör utformas. Avgränsningar: Med små företag avses i denna uppsats företag som är noterade på de officiella listorna och har en omsättning som understiger 200 miljoner kronor.

Vi vill i denna uppsats utvärdera befintliga begrepp, modeller,metoder och utveckla en processmodell för värderingen avnystartade kapitalintensiva bolag. Vi vill med vår processmodellminimera subjektivitet i bedömningarna och ge användare en modellsom täcker grunderna för en pålitlig värdering av expansivatillväxtbolag utan eller med begränsad finansiell historik. Utifråndenna modell är förhoppningen att värderingen skall ske på ennyanserad grund av modeller från ett flertal grenar inom ekonomi, såsom finansiering, produktutveckling, ekonomistyrning etc..

Intresset och möjligheterna för att exponera sitt kapital mot fastigheter har funnits länge men ökat under de senaste årtiondena. Historiskt sett har bara direkta investeringar skapat denna exponering men idag finns andra alternativ så som fastighetsfonder och börsnoterade fastighetsbolag. På Stockholmsbörsen finns det idag 18 fastighetsbolag som har haft en varierande effektiv avkastning. Då flertalet av dessa bolag profilerar sig på ett liknande sätt kan det uppstå svårigheter att verkligen förstå vad som skiljer bolagen åt och förstå vilken risk bolagen utsätter sig för.I kombination med en viss strategi följer en riskprofil som kan vara mer eller mindre attraktiv för en investerare. För att urskilja mönster måste en analys ske på nyckeltalsnivå och det går inte att enbart rekommendera ett bolag utifrån en viss strategisk inriktning på grund av att nyckeltalen kontinuerligt förändras.Att investera i ett bolag med god direktavkastning, hög belåning och en betydande substansrabatt har historiskt visat sig vara lönsamt.

De senaste åren har riskkapitalbranschen visat en hög tillväxt, samtidigt som åsikterna kring i vilken utsträckning som riskkapitalbolagen tillför värde i sina portföljbolag går isär. Med utgångspunkt från intervjuer med entreprenörer undersöks deras upplevda nytta av riskkapitalbolag utöver kapital. Uppsatsen innehåller även en kvantitativ studie som visar att bolag med riskkapitalfinansiering har utvecklats bättre en liknande bolag utan riskkapital de senaste tre åren. Slutsatsen av studien är att riskkapitalbolag är framgångsrika i sin strävan att skapa ett mervärde i sina portföljbolag genom att de kompletterar entreprenörers kunskaper med övergripande strategiskt arbete och styrning..

Bolagsstyrningsfrågor har på senare år uppmärksammats både i Sverige och internationellt efter ett antal förtroendeskadliga incidenter. Det ledde till att regeringen tillsatte en förtroendekommission för att analysera behovet av åtgärder som skulle säkerställa förtroendet för det svenska näringslivet. En kodgrupp bildades som tog fram en Svensk kod för bolagsstyrning, KodenKoden är avsedd att utgöra ett led i självreglering inom det svenska näringslivet vilket innebär att den inte är lagstiftad utan marknaden får själv råda över bestämmelserna. Koden bygger på principen följ eller förklara och innebär att de företag som tillämpar Koden kan avvika från enskilda regler men de måste då förklara och ange skäl till avvikelsen. Genom följ eller förklara läggs ambitionsnivån högre än den hade gjorts om reglerna varit tvingande.

Studien syftar till att öka förståelsen för hur ett kunskapsintensivt företag utformar sin värderingsstyrning i uppstarten. Studien syftar vidare till att undersöka på vilket sätt företagets värderingar påverkas av företagets medarbetare och kunder. Studien genomfördes som en fallstudie med deltagande observationer och intervjuer på plats hos ett kunskapsintensivt företaget i uppstarten. Studiens resultat visar att en gemensamt utformad värderingsstyrning ökar förståelsen för företagets värderingar hos de anställda inom ett kunskapsintensivt företag. De framtagna värderingarna påverkas i viss mån utifrån medarbetarnas föreställningar om vad kunderna anser viktigt i uppstarten i ett kunskapsintensivt företag.

I svensk rätt gäller som utgångspunkt att alla räntor är avdragsgilla. Sedan 1 januari 2013 begränsas dock rätten till avdrag för samtliga koncerninterna lån, eftersom det visat sig att bolag utnyttjat rätten till avdrag för att uppnå skattefördelar. Det finns dock undantag till begräsningen då avdrag ändå kan medges. Ett sådant undantag är den så kallade tioprocentsregeln. Regeln innebär att avdrag ändå kan medges, om det företag som faktiskt har rätt till inkomsten beskattas med minst tio procent.

Rättsläget vad gäller beskattningen av FoU-samarbeten i enkla bolag synes i vissa avseendenvara oklart. Trots detta har inkomstskatterättsliga implikationer av FoU-samarbetenmellan företag inte behandlats i någon större utsträckning i doktrinen. Tyngdpunkten idenna uppsats ligger på den resultatfördelning och de förmögenhetsöverföringar som kanuppstå i samband med FoU-samarbeten och de tänkbara inkomstskatterättsliga effektersom de för med sig. Vid en belysning av dessa transaktioner har vi funnit att det finns ettbehov av klargöranden för hur dessa skall behandlas inkomstskatterättsligt.Utifrån vår studie framgår det att samarbetsavtalet får en avgörande betydelse för beskattningeni enkla bolag. Den rådande uppfattningen synes alltså vara att ett bolagsavtal kan haskatterättslig verkan avseende inkomstfördelningen utan att en äganderättsförändring behöverske.

En elementär beståndsdel av en fungerande marknad är tillförlitlig finansiell information. Ämnet Earnings Management består av olika teorier och metoder för att mäta manipulationer av den finansiella informationen som redovisas av bolag. Anledningen till manipulationer beror bland annat på agentproblemet mellan bolag och intressenter. Bolag (eller tillämparen) har incitament att vilseleda sina intressenter genom redovisningen för att nå fördelar. Ett sätt att motverka agentproblemet och kvalitetssäkra redovisningen är att låta en revisor genomföra revision på bolagets räkenskaper.

Från och med år 2005 är det obligatoriskt för alla noterade bolag inom EU att redovisa enligt IASB:s standards, IFRS/IAS. En väsentlig skillnad mot tidigare normer är att goodwill inte längre skall skrivas av planenligt, istället skall bolagen göra så kallade ?impairment test?, eller nedskrivningsprövning. Ett impairment test innebär att bolaget per varje balansdag eller oftare skall bedöma om det finns någon indikation på att en tillgång kan ha minskat i värde.Oavsett om det finns någon indikation på en värdeminskning eller ej, skall företaget varje år göra en prövning om en immateriell tillgång med obegränsad nyttjandeperiod har minskat i värde genom att jämföra dess redovisade värde med återvinningsvärdet.Syftet med min uppsats är att undersöka huruvida noterade holländska bolag efterlever kraven som ställs från standarden IAS 36 p 134. Resultatet ska jag sedan jämföra med en liknande undersökning som tidigare gjorts för bolag noterade på Stockholmsbörsen.