Sökresultat:
1574 Uppsatser om Startup-bolag - Sida 25 av 105
IAS 37 - hur ser tillämpningen ut?
Bakgrund och problem: IAS 37 trädde formellt ikraft för noterade bolag i Sverige 2005. Det medförde ökade upplysningskrav kring avsättningar och eventualförpliktelser och en anpassning till den anglosaxiska redovisningstraditionen. Avsättningar och eventualförpliktelser är bedömningsposter, vilket gjorde det intressant att ta reda på hur praktiker uppfattar de bedömningar och avvägningar företag gör vid redovisningen av posterna. Att endast begränsad forskning tidigare bedrivits inom området gjorde att vi valde att kartlägga i vilken omfattning posterna redovisas och hur väl upplysningskraven i standarden följs. Stora och små bolag har ofta olika förutsättningar och motiv vid redovisningen och vi fann det därför av intresse att undersöka om det fanns skillnader mellan grupperna.
God regelkonkurrens inom EU : Ur ett arbetstagarperspektiv
I EU råder det idag en tänkt etableringsfrihet för företag inom gemenskapen. EUD har genom ett antal avgörande domar gett en bild av hur tolkningen av den stadgade etableringsfriheten ska ske. På grund av etableringsfriheten och EUDs praxis genom åren har möjligheter kommit upp för medlemsstater att konkurrera med varandra för att erhålla den bästa lagstiftningen för bolag att starta upp sin verksamhet i.Vissa förespråkare anser att möjligheten till regelkonkurrens riskerar att försämra medlemsstaternas bolagsregler ur ett arbetstagarperspektiv då medlemsstaterna i framtiden kommer att utforma lagar som är förmånliga för bolagen men med ett sämre skydd för arbetstagare, ett såkallat race to the bottom. Andra menar att regelkonkurrens tvärt om stärker den inre europeiska marknaden då medlemsstaterna aktivt strävar efter att utforma de bästa lagarna ur allas perspektiv och att en sådan konkurrens behövs inom gemenskapen för att aktivt lyfta och utveckla kvalitén på medlemsstaternas bolagsregler, ett såkallat race to the top.Inom EU diskuteras idag förslag till ett gemensamt privat europeiskt aktiebolag (SPE-bolag) som ska gälla inom hela EU och där bolagsreglerna är desamma i alla medlemsstater. Gemensam harmonisering bland medlemsstaterna kan tänkas motverka en negativ utveckling av regelkonkurrensen (race to the bottom med försämrat arbetstagarskydd som följd) men kan även medföra att den goda utvecklingen som kan ske genom fri regelkonkurrens mellan nationella bolagsregler stannar upp bland medlemsstaterna.
Bakom stängda dörrar ? Svenska börsbolags redovisning av upplysningskrav enligt IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar : En kvantitativ studie av årsredovisningar för år 2007 och år 2010 från bolag noterade på OMX Nordic Exchange Stockholm Large
Bakgrund: Krav på ökad information och transparens i årsredovisningar har varit ett debatterat ämne de senaste åren. International Financial Reporting Standard (IFRS) har uppmärksammats med anledning av de ökad krav på upplysningar som standarden ställer däribland genom reglerna i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. Användandet av IFRS 7 blev lag år 2007 och gäller vid upprättande av en koncernredovisning. Kraven i IFRS 7 syftar till att visa företags hantering av finansiella instrument och därmed öka redovisningens transparens. Med anledning av de ökade krav som ställs på företag vill denna studie se hur noterade bolag har anpassat och förändrat sin redovisning enligt standarden. Syfte: Studiens syfte är att analysera bolag noterade på OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap och deras redovisning enligt IFRS 7 för att se om någon förändring skett i mängden upplysningar som lämnats i årsredovisningar för år 2010 jämfört med år 2007.Metod: Den kvantitativa metoden har använts för att genomföra undersökningen.
Statlig ägarstyrning ? vinst och samhällsansvar i bolag med särskilda samhällsintressen
Syfte:Att sammanställa och använda en teoretisk referensram för att beskriva och analysera ägarstyrningen av statliga bolag med särskilda samhällsintressen Metod:Teorianvändande kvalitativ fallstudie Teoretiska perspektiv:Grundläggande ägarstyrningsteori med särskilt foku's på agent- och intressentteori samt teorier som behandlar socialt ansvarstagande Empiri:Forskning's- och myndighetsrapporter, tidningsartiklar samt intervjuer med bolagsinterna och bolagsexterna källor i ledande positioner Slutsatser:Det är komplicerat att enkelt beskriva och förklara hur ledningarna för de statliga bolagen ägarstyr's. Orsakerna till detta är bland annat begränsade insynsmöjligheter, närvaron av formlö's styrning och ägarförvaltningen's inkonsekventa hantering av de statliga bolagen. Ägarstyrningen verkställ's genom flera parallella mekanismer. Flera aspekter kan förbättra's gällande ägarstyrningen's transparen's, speciellt gäller detta beskrivningar och dokumentation kring ägarförvaltningen's beslutsgång samt informationen som ge's från bolagen. Det sakna's formella riktlinjer för hur de statliga bolagen's styrelser skall sammansätta's.
En revision utan plikt- ur företagarnas perspektiv.
Inledning: Revisionsplikten har funnits i Sverige sedan 1983 och uppkom på grund av den ekonomiska brottslighet som var vanligt förekommande bland mindre bolag. Just nu är frågan huruvida Sverige ska fortsätta ha en revisionsplikt eller inte aktuell. Regeringens förslag om frivillig revision för små företag kommer vid ett eventuellt införande att beröra cirka 300 000 svenska bolag. Som förslaget ser ut i dagsläget kommer reglerna att träda i kraft 1 juli år 2010. Effekterna av ett slopande av revisionsplikten diskuteras flitigt både i positiva och negativa termer.
Basel II, hur ska det gå? : En studie kring hur implementeringen av Basel II kan tänkas påverka den finansiella riskbedömningen av fastighetsbolag
Banker är skyldiga enligt lag att hålla en andel kapital mot utestående risker. För att minimera kreditrisken på en alltmer komplex marknad har riskbedömning och riskhantering fått en mer framträdande roll. Detta för att hålla riskerna inom rimliga gränser. Gällande kapitaltäckningskrav, Basel I, uppfattas idag som oflexibelt och bristfälligt med avseende på faktisk risk. Basel I beaktar varken kreditvärdigheten hos kunden, den faktiska riskexponeringen eller löptiden på affären.
Informationsutlämnande av incitamentsprogram
Bakgrund och problem: Användandet av aktierelaterade incitamentsprogram minskadekraftigt efter uppdagandet av de uppmärksammade optionsprogrammen i bland annat Skandiaoch Enron. Sedan 2004 har dock antalet program ökat kraftigt. Uppsatsen fokuserar på hursvenska bolag lämnar ut information kring incitamentsprogram. Kan aktieägare ochpotentiella investerare göra en bedömning av företagens aktierelaterade incitamentsprogram?Lämnar företagen ut information om sambandet mellan belöning och prestation? Synliggörskostnaderna? Och hur motiverar företagen användandet av optionsprogram?Syfte: Att beskriva hur informationsutgivandet gällande incitamentsprogram ser ut i svenskabörsbolag.Avgränsningar: Uppsatsen endast ledningens belöningssystem och behandlar inte övrigaanställdas ersättningar.
Corporate Social Responsibility och hållbarhetsredovisning i tre svenska företag
Datum: 2009-06-02Nivå: Magisteruppsats i ekonomistyrning, 15 hpFörfattare: Peter Forsberg och Per ErikssonHandledare: Esbjörn SegelodTitel: Corporate Social Responsibility och hållbarhetsredovisning i tre svenska företagProblem: Vilket CSR-arbete har Atlas Copco, Vattenfall och ICA idag och hur redovisas resultatet? Har de skett några förändringar i vad bolagen redovisar idag i sina hållbarhetsredovisningar jämfört med 2005?Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Atlas Copco, ICA och Vattenfall arbetar med CSR idag och hur deras hållbarhetsredovisningar presenteras 2008 jämfört med 2005.Metod: För att genomföra undersökningen har vi valt att intervju de tre företagen, granska deras hållbarhetsredovisningar från 2005 respektive 2008 och studerat litteratur. Resultat: Resultat vi kom fram till är att arbetet är organiserat på olika sätt men gemensamt för bolagen är att många har CSR-frågor som en del i sitt arbete och att det rapporteras in och sammanställas. Alla tre bolagen har förbättrat sin presentation av hållbarhetsredovisningarna, exempelvis har strukturen blivit tydligare i de nyare rapporterna. Jämfört med 2005 har två av tre bolag utökat sin rapportering av prestandaindikatorer trots att dessa totalt har minskat sedan övergången från Guidelines 2002 till nya G3.
Datormodellen DAGVL-DIFF för beräkning av icke-stationära flödesförlopp i avloppssystem - En analys av stabilitet och beräkningsnoggrannhet
Dagens äldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tätt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har äldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre än hälften av stadens vård- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istället för att satsa på kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och säkerställer att privata utförare tillhandahåller en god äldreomsorg. Studien visar på att kvalitén i dessa verksamheter är komplex att följa upp och kräver en relation präglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.
Det verkliga värdets värde : IAS 40:s påverkan på redovisningens värderelevans
I denna uppsats undersöks hur värderelevansen i nordiska förvaltningsfastighetsbolags redovisning har påverkats i och med införandet av IAS 40,och värdering till verkligt värde den första januari år 2005. Värderelevans mäts i denna studie i styrkan av samvariationen mellan redovisningsposterna eget kapital och resultat och bolagens marknadsvärde.Alla förvaltningsfastighetsbolag som har funnits listade på Nasdaq OMX Nordic small-, mid- och large cap under samtliga av undersökningsåren (2000-2013) ingår i studien. De bolag som har noterats under undersökningsperioden ingår inte i studien, inte heller de bolag som varit registrerade under hela perioden men som bytt företagsinriktning till förvaltningsfastighetsbolag under den undersökta tiden ingår i studien.Den undersökta tidsperioden delas in i tre mindre perioder. En period som representerar läget innan införandet av IAS 40 (år 2000-2004) och två perioder som representerar läget efter (år 2005-2009, år 2010-2013). Studien genomförs med hjälp av multipla regressionsanalyser där de olika perioderna skiljs åt med hjälp av dummy-variabler.Studiens resultat visar att värderelevansen har ökat mellan period 1 och period 2.
Dynamisk beräkning av en jack-up plattform - Beräkning av laster, randvillkor, egenfrekvens och slutligen dess respons
Dagens äldreomsorg kantas av kvalitetsproblem och arbetsmiljöproblem vilket titt som tätt uppdagas i olika mediala skandaler. Sedan en tid tillbaka har äldreomsorgen i Stockholm konkurrensutsatts och idag bedrivs lite mindre än hälften av stadens vård- och omsorgsboenden av privata utförare. Samtidigt anklagas vinstdrivna bolag för att ta ut höga avkastningar istället för att satsa på kvalitén. I denna studie undersöks hur Stockholms stad följer upp och säkerställer att privata utförare tillhandahåller en god äldreomsorg. Studien visar på att kvalitén i dessa verksamheter är komplex att följa upp och kräver en relation präglad av tillit och förtroende mellan kommun och utförare, och uppföljningen har visat sig likna biktens funktion inom den katolska kyrkan.
Om New Economy Firms strukturella utveckling längs med livscykeln och dess implikationer på organisationernas entreprenörskap - En fallstudie av tre svenska New Economy Firms
New Economy Firms (NEFs) are considered being important drivers of economic development and growth in Sweden. Also, entrepreneurship is a widely discussed topic that is considered being essential for firms that are making business in a fast moving landscape. Usually, the growth of companies is put in context of the life cycle. The life cycle further implies that as a company moves from the startup-stage along the curve, the organizational structure increases. Further, increased structure is claimed to impede the entrepreneurial culture within the firm.
Kommunikation genom årsredovisningen -ger det en rättvisande bild? En studie om Aranäs och Brio
Bakgrund och problem: Syftet med bolags årsredovisningar är att upplysa intressenterna om bolagets ekonomiska ställning och andra väsentliga händelser som inträffat under året. Användaren av en årsredovisning ska genom att läsa den få en rättvisande bild av bolaget för att kunna fatta beslut baserade på den information som ges. Redovisningen baseras dock ofta på olika bedömningar samt att det kan finns en vilja hos ledningen att presentera information på ett sätt som gynnar bolaget.Syfte: Syftet är att undersöka två bolags årsredovisningar, Aranäs och BRIO, för att se om användaren får en rättvisande bild av bolaget genom att läsa årsredovisningarna.Avgränsningar: Undersökningen omfattar endast dessa två bolags koncernredovisningar under tre år, 2008-2010. Fokus ligger inte på att analysera bolagens ekonomiska siffror i detalj utan på att bedöma helheten och årsredovisningens utformning i förhållande till bolagets verksamhet och ekonomiska ställning.Metod: En beskrivande studie har genomförts där vi har läst årsredovisningarna flera gånger för att vi ska kunna skaffa oss en uppfattning om kommunikationen genom årsredovisningen. Utifrån en undersökningsmodell har olika delar i årsredovisningen sedan bedömts för att se hur väl årsredovisningen som helhet kan anses ge användarna en rättvisande bild av bolaget.Resultat: Aranäs och BRIO har olika strategier för att upplysa sina intressenter.
Mindre bolags tilläggsupplysningar : En statistisk studie av gällande normers efterlevnad
Bakgrund och problem: Enligt de studier vi har tagit del av framgår det att det finns påtagliga brister i mindre bolags årsredovisningar. Eftersom årsredovisningen utgör ett väsentligt beslutsunderlag för olika intressentgrupper är det därmed viktigt att den finansiella informationen återges enligt gällande normer. Historiskt har informationsrapporteringen ökat väsentligt framförallt i notsystemet. Syftet med tilläggsupplysningar är att genom ytterligare information ge en rättvisande bild av företagets ställning. Avsaknaden av en övergripande teori som kan förklara redovisningsmässiga händelser och att redovisningens syfte är under ständig diskussion gör det extra intressant och relevant att ytterligare forska kring.Syfte och avgränsningar: Syftet är att utforska och analysera i vilken omfattning mindre bolag redovisar tilläggsupplysningarna varulager, sjukfrånvaro samt intäkter i enlighet med gällande praxis och rekommendationer.
Utvecklingskostnaders påverkan vid valet mellan K2 och K3
Introduction: Bokföringsnämnden started the K-project in 2004. The purpose was to collect rules and standards for different categories of companies in a complete set of regulations. Small businesses were given the option to choose between K3 which is the main regulatory and K2 which is a simplified regulatory framework. One specific difference between the regulations is that companies may not capitalize development costs if the company applies K2, this may causes problems for the companies that can give rise to such costs.Purpose: The purpose is to explain the problems that companies have identified in the choice of regulatory frameworks and the implications that may follow the specific rule in K2 on the company's activities and financial report.Frame of reference: K3 contains definitions and requirements that must be met so development costs can be capitalized in a company. Information presented in the financial statements should be relevant to the reader.