Utifrån politiska beslut tagna under de senaste två decennierna så har möjligheten att Starta friskolor blivit enkelt och de drivs under samma ekonomiska förutsättningar med skolpeng som för traditionella kommunala skolor. Hur friskolorna profilerar sina skolor är många och en del är sättet att bedriva och organisera undervisningen på. En del i denna organisering är att erbjuda alternativ slöjdundervisning. Kunskapsskolan erbjuder till exempel slöjdundervisning under en viss period där en eller båda perioderna sker på ett internat som kallas för Kunskapsgården. Syftet med denna studie är att undersöka hur slöjdundervisningen kan se ut på Kunskapsskolan och på en Kunskapsgård och hur eleverna i en årskurs åtta uppfattar denna slöjdundervisning.

Arbetets titel är Dans i skolan ? en danslärares och sex grundskollärares syn på och tankar om dans i skolan, och författare är Emma Kayser. Problemområdet är dans i skolan, vilket är ett område som är förhållandevis främmande för många. Frågan jag har arbetat utifrån är: Vad har en danslärare respektive sex grundskollärare för syn på och tankar om dans i skolan? Syftet med att göra undersökningen har varit att jag i framtiden har planer på att Starta ett projekt med dans i skolan.

För att förhindra att delägare i fåmansföretag utnyttjar det faktum att de har den reella bestämmanderätten har 3:12-reglerna utformats. Reglernas syfte är att neutralisera be-skattningen mellan delägare i fåmansföretag och delägare i andra bolag. Om en delägare eller närstående är aktiv i betydande omfattning i ett fåmansföretag eller annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet innehar delägaren kvalificerade andelar. Beskattning av kvalificerade andelar sker i inkomstslaget kapital upp till gränsbeloppet och sedan ska resterande del beskattas i inkomstslaget tjänst. Vad som omfattas av be-greppet samma eller likartad verksamhet är inte närmare definierat i varken lagtext eller förarbeten varför Högsta Förvaltningsdomstolens praxis ger ledning till hur begreppet ska tolkas.I praxis fastslås att begreppet samma eller likartad verksamhet omfattar situationer där hela eller delar av verksamheten har överförts till ett nytt bolag vars verksamhet ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten.

Inom den kommunala vuxenutbildningen finns krav på att studier ska kunna bedrivas under flexibla studieformer, det poängteras i dokument från Skolverket och på kommunal nivå att den vuxne har behov av att kombinera arbete, familjeliv och studier. Flexibiliteten fokuserar på tid och rum vilket medför att de elever som kommer till vuxenutbildningen planerar efter detta och dessutom för att kunna erhålla fullt studiestöd. I den kommun som studien görs ska man dessutom kunna Starta och avsluta studier kontinuerligt under året. I praktiken leder detta till att en matematikstuderande kan ha en unik studieplan.Statistik visar att andelen avbrott och IG är hög för matematikstuderande på komvux, Skolverket menar att det beror på att utbildningen inte anpassas efter målgruppens behov. Pedagogisk forskning slår fast att gruppen är central för lärandet.

Hur byggmaterial hanteras pa? en byggarbetsplats a?r idag viktigt da? materialkostnaden och hanteringen av den sta?r fo?r ca 50 % av byggkostnaderna i ett byggprojekt. Materiallogistiken a?r inte alltid la?tt att hantera da? det till ett projekt kommer byggmaterial till ma?nga olika yrkesgrupper fra?n ma?nga olika leveranto?rer. Detta examensarbete har skrivits vid Skanska Va?rmlands byggarbetsplats pa? Centralsjukhuset i Karlstad da?r de bygger ut och om sjukhuset till ett bera?knat va?rde av 1,35 miljarder kronor.

Medias rapporter om nedskärningar i välfärd och service, inte minst på Sveriges landsbygd, kommer allt tätare. Allt fler bygder väljer nu att ta aktiv del i att kompensera för dessa och gjuta nytt liv i bygden, bland annat genom att Starta lokala utvecklingsbolag i en ny form av aktiebolag med särskild vinstutdelningsbegränsning (svb). I denna kandidatuppsats inom ämnet landsbygdsutveckling undersöker jag utvecklingsbolagens lokala roll och hur de kan förstås i förhållande till det senmoderna samhället. Frågan har undersökts genom en kvalitativ intervjustudie i sörmländska Stavsjö där engagerade bildat bolaget ?Kiladalens utveckling? och genom mitt deltagande i en nationell träff för så kallade svb-bolag.

Sverige och EU har man som mål att halvera energianvändningen fram till 2050 och det arbetet måste Starta nu. Det är 15 miljoner kvm byggyta som måste halvera sin energianvändning varje år och i 40 år framåt. Redan idag är 70 % av alla hus till 2050 byggda, vilket innebär att även om vi skulle bygga passivhus fram tills dess skulle det inte räcka för att nå målet. Det är alltså en stor utmaning att halvera energianvändningen till 2050. En jämförelsestudie har genomförts mellan två värmeåtervinningssystem.

Alla kommer dagligen i kontakt med prestanda. Vare sig det är att köra bil eller att Starta sin TV i hemmet så finns det prestanda i dessa av en viss mängd vilket resulterar i hur snabbt bilen accelererar och hur mycket den orkar med, eller hur snabbt TV:n Startar och byter kanal. Detta är två olika scenarion där de flesta troligtvis bryr sig mer om bilscenariot. Detta kan dock förändras helt plötsligt när det tar tio sekunder att byta kanal på sin TV. Man kan då säga att prestanda inte prioriterats och att kunden då blir lidande.Utifrån dessa scenarion kan man se hur viktigt prestanda kan vara, även i vardagliga situationer som vi inte ens reflekterar över.

Titel: Landskrona stad i media - En studie av Landskrona stads profil i Landskrona Posten.Författare: Louise OstreniusUppdragsgivare: Landskrona StadKurs: Examensarbete i Media och KommunikationsvetenskapHandledare: Jan StridSidantal: 50 sidor (16604 ord), inklusive bilagor.Syfte: Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning den bild Landskrona Posten ger av Landskrona Stad stämmer överens med stadens önskade profil och varumärke.Metod: Kvantitativ innehållsanalys samt kvalitativ textanalys.Material: 390 artiklar från Landskrona Posten 2012-2013Resultat: Resultatet påvisar att den bild av Landskrona stad som framgår i den lokala dagspressen Landskrona Posten, ger en relativt verklighetsenligt bild av staden. Balansen mellan artiklar med ett positivt samt negativt anspråk har en jämnfördelning och stämmer även braöverens med den statistiska situationen av brottslighet och segregation som råder i Landskrona.Däremot kan man se stora avvikelser mellan verkligheten, den medialt förmedlade verklighetenoch den önskade profil och image som Landskrona eftersträvar i sitt varumärkesarbete. Tydligaparalleller kan dras mellan den bild av Landskrona stad som Landskrona Posten förmedlar till läsaren och den statistiska verkligheten där mångkulturen är utbredd och antydan till segregation finns, likväl som brottsstatistiken är hög. Självklart är det möjligt att förändra stadens profil och image åt önskat håll men framförallt måste tydliga riktlinjer, stark tro inom kommunen och en statistisk och trovärdig förändring ske innan detta är möjligt. Däremot är inte den bild förmedlad av Landskrona Posten av så stor inverkan som det från början tycktes verka.

För att förhindra att delägare i fåmansföretag utnyttjar det faktum att de har den reella bestämmanderätten har 3:12-reglerna utformats. Reglernas syfte är att neutralisera be-skattningen mellan delägare i fåmansföretag och delägare i andra bolag. Om en delägare eller närstående är aktiv i betydande omfattning i ett fåmansföretag eller annat företag som bedriver samma eller likartad verksamhet innehar delägaren kvalificerade andelar. Beskattning av kvalificerade andelar sker i inkomstslaget kapital upp till gränsbeloppet och sedan ska resterande del beskattas i inkomstslaget tjänst. Vad som omfattas av be-greppet samma eller likartad verksamhet är inte närmare definierat i varken lagtext eller förarbeten varför Högsta Förvaltningsdomstolens praxis ger ledning till hur begreppet ska tolkas.I praxis fastslås att begreppet samma eller likartad verksamhet omfattar situationer där hela eller delar av verksamheten har överförts till ett nytt bolag vars verksamhet ligger inom ramen för den tidigare bedrivna verksamheten.

Problembakgrund: Den digitala underhållningsbranschen växer så det knakar och allt fler försöker Starta egna spelbolag eller skapa egna succé-appar. Branschen kryllar av entreprenörer och nyligen gjorda empiriska och teoretiska studier indikerar att ekonomistyrning är ett viktigt element för ökad innovation. Dock visar tidigare studier på tvetydighet gällande ekonomistyrning och entreprenörskap i samma kontext. Även olika situationsfaktorer som till exempel storlek, regleringar och konkurrenter påverkar designen av ekonomistyrning. På grund av brist på tidigare studier inom valt fält är vi intresserad av att undersöka företagens design av ekonomistyrning och hur den påverkas av verksamhetens särart.Syfte: Författarna har utfört en mindre pilotstudie i den digitala underhållningsbranschen, där ett fåtal företags design av ekonomistyrning undersöktes.

Statens Folkhälsoinstituts folkhälsorapport visar att hälsoläget hos homo- bi- och transsexuella (hbt-personer) i samhället är sämre än hos övriga befolkningen. Framför allt är den psykiska hälsan sämre och inom hbt-gruppen är det framförallt transpersoner som mår dåligt. Syftet med vår litteraturstudie var att få en inblick i hur hbt-gruppen upplever vården och hur de upplever bemötandet, samt att få en uppfattning om var bristerna i bemötandet ligger och vad vi som blivande sjuksköterskor kan göra för att förbättra vården för dessa människor.Vi fann tio artiklar genom att söka i olika databaser; CINAHL, PubMed och Blackwell Synergy. Dessutom har vi genom manuell sökning och mailkontakt med författaren fått tillgång till en artikel med relevans för vår uppsats. Vi har arbetat utifrån en induktiv ansats och efter genomläsning av artiklarna fann vi att Erikssons lidandeteori och queerteorin hjälpte oss att tolka resultatet på ett konstruktivt sätt.

Invandrar- och etniskt entreprenörskap har rönt stort forskningsintresse desenaste årtiondena utifrån dess påverkan på ekonomisk tillväxt (Casson et al,2006) I Sverige har antalet företag som Startas av personer födda utomlands,ökat med 75 % mellan 2001 och 2008, vilket bidrar till ekonomisk tillväxtoch sysselsättning. Invandrarföretagare möter däremot specifika hinder ochproblem i deras vardag, bland annat avsaknaden av personliga nätverk(Tillväxtverket, 2010) vilket har en viktig roll för entreprenöriell framgång.Bill och Johannisson (2004) menar att det stöd och de resurser en entreprenörkan vara i behov av, ofta återfinns i det personliga nätverket.I Växjö finns det ett utvecklat system av lokala aktörer vars främsta syfte äratt stödja nyföretagare. Författarna ställer sig frågande till hur dessa aktörerkan förbättra förutsättningarna för invandrarföretagare att utveckla personliganätverk.Författarna har genomfört en kvalitativ studie av tolv lågutbildade invandraresom härstammar från mindre utvecklade länder och har drivit företag mellan3-36 månader. De företagsfrämjande aktörerna som deltagit i denna studie ärALMI Företagspartner AB, NyföretagarCentrum, Inkubatorn, Arbetsförmedlingenoch Mackens Företagshotell.Resultatet av studien visar på att företagsfrämjande aktörer bör äga förståelseför invandrarföretagares kontext i Växjö, vilken påverkar deras möjligheteratt Starta och driva företag. Organisationerna bör även erbjuda ett heterogentnätverk där individen kan träffa lämpliga kontakter som förstår dennakontext.

När etablering eller övergripande förändringar ska göras är det viktigt med bra förarbete för att få bästa möjliga utgångspunkt när dörrarna ska slås upp i den nya butiken. Många nyöppnade butiker går idag i konkurs bara några månader efter att de etablerats. De flesta butiker som går i konkurs är främst enskilda firmor med få anställda. Det sker också ett generationsskifte på marknaden då alla 40-talister går i pension mellan 2005 ? 2015.

BAKGRUND: arsenik i grundvattenbrunnar har blivit ett allvarligt folkhälsoproblem i Bangladesh. Mellan 35-57 miljoner människor riskerar att dricka arsenikförgiftat vatten. Arsenik är cancerframkallande och arsenikförgiftning är vanligast hos fattiga människor. Hälsoministern i Bangladesh meddelade 1996 att det uppstått en landsomfattande kris och att dödsfall rapporterats. Sida finansierade lån till grundvattenbrunnar i Bangladesh mellan 1992 och 2000 genom biståndsprogrammet RESP.