Sök:

Sökresultat:

453 Uppsatser om Starta musikförlag, - Sida 10 av 31

NÀr akademisk forskning blir företag : En studie av vilka faktorer som kan vara avgörande för att en kommersialiseringsprocess med grund i akademin ska inledas.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka faktorer som kan vara avgörande för att en kommersialiseringsprocess med grund i akademin ska inledas. Den teoretiska referensramen i studien belyser nÀtverksteori, incitament till entreprenörskap inom akademin samt teori om vÀgen frÄn akademisk forskning till företag. Intervjuer har genomförts med aktörer som har ansetts kunna visa pÄ hur kommersialiseringsprocessen gÄr till. TvÄ fallföretag har studerats; Seabased och Enreduce. BÄda dessa företag har sin grund i akademisk forskning.

RÀtten till försvarare vid polisförhör

Sammanfattning:RÀtten till försvarare vid polisförhör Den gÀngse uppfattningen bland allmÀnheten verkar vara att det alltid finns en försvarare nÀrvarande, nÀr en person som Àr misstÀnkt för brott, blir förhörd av polis och att detta Àr en mÀnsklig rÀttighet. Men hur ser det ut i verkligheten och kan det överhuvudtaget sÀgas finnas nÄgon sÄdan rÀtt för den misstÀnkte? Dessa tvÄ frÄgor har jag försökt besvara i denna uppsats. Uppsatsen bygger dels pÄ en stickprovsundersökning frÄn Göteborgs tingsrÀtt och dels pÄ en genomgÄng av regler och praxis utifrÄn rÀttegÄngsbalken och Europakonventionen. Min slutsats blir att rÀtten till en försvarare vid polisförhör Àr svag och att möjligheten att bitrÀdas av en försvarare vid dessa förhör inte heller anvÀnds i nÄgon större utstrÀckning.

Drogförebyggande arbete bland ungdomar.

VĂ„rat arbete visar hur man kan arbeta frĂ€mjande och förebyggande bland ungdomar mot droger. Ämnet har aktualiserats eftersom att narkotika anvĂ€ndningen bland ungdomar har ökat pĂ„ senare Ă„r. Vikten i detta arbete har lagts pĂ„ grundskoleelever eftersom vi anser att ungdomar i lĂ„g Ă„lder Ă€r lĂ€ttare att pĂ„verka. I och med detta har vi valt att studera VÅGA-programmet samt se hur det resulterat. VÅGA-programmet Ă€r ett utbildningspaket dĂ€r ungdomar fĂ„r lĂ€ra sig om kamratskap, lag- och rĂ€tt samt information om alkohol, narkotika och tobak.

Fyra aktörers förstÄelseramar om en gruvetablering i Jokkmokks kommun

Ett gruvbolag har ansökt om tillstÄnd att fÄ starta en gruva i Jokkmokks kommun. Detta har skapat en stor debatt om vad en gruvetablering kan innebÀra för Jokkmokks kommun. FrÄgan om nya gruvetableringar Àr ett exempel pÄ en policykonflikt. Syftet med uppsatsen Àr att förstÄ aktörernas olika synsÀtt om gruvetableringsprocessen samt hur de olika synsÀtten i sin tur pÄverkar deras handlingsstrategier. Aktörerna som utforskas Àr JIMAB, Socialdemokraterna i Jokkmokk, Urbergsgruppen i Jokkmokk samt samebyarna JÄhkÄgasska och Sirges.

KartlÀggning av entreprenöriellmotivation : Vad driver en retaurangÀgare?

Baserad pĂ„ en enkĂ€tundersökning som besvarades av 55 olika restaurangĂ€gare i Uppsala undersöker denna uppsats frĂ„gan; vilka motiv har varit mest inflytande för personer som har startat en restaurang i Uppsala stad? Efter en genomgĂ„ng av tidigare teoretisk litteratur ochstudier av motivation för entreprenörer, samt en kvalitativ- undersökning, identifierades 8 motiverande psykiska faktorer. De motiverande faktorerna undersöktes med frĂ„gor som stĂ€lldestill respondenterna i studien. En analys av insamlat data visar att de fyra mest motiverande faktorerna var (rangordnat) sjĂ€lvstĂ€ndighet, passion, materiell rikedom och att utvecklas som person. Även de faktorerna som fick lĂ„gt resultat Ă€r av intresse.

PÄ torsdag Àr det podcast igen : en undersökning om den svenska podcasttrenden

Idag börjar fler och fler bekanta sig med begreppet podcast som börjat florera allt oftare i svenska medier. Denna uppsats behandlar ett aktuellt Àmne dÄ podcasttrenden fullkomligt hÄller pÄ att explodera i Sverige. I lÀnder som till exempel England och USA har podcastkulturen existerat lÀngre Àn i Sverige och hunnit fÄ en bred publik med mÄnga lyssnare8, medan trenden inte fÄtt sitt fÀste i Sverige förrÀn pÄ senare Är. Om vi ser till den tekniska aspekten kan vi konstatera att möjligheten med att starta sin egenproducerade podcast har funnits lÀnge, men vilka faktorer kan ha bidragit till denna plötsliga succé som vi anser uppstÄtt det senaste Äret?FrÄgestÀllningarna vi kommer att anvÀnda oss av i vÄr studie Àr:Hur har podcasttrenden etablerats i Sverige?Vilka faktorer har varit avgörande för utvecklingen?För att kunna besvara ovanstÄende frÄgestÀllningar kommer vi att fördjupa oss inom trender och dess framvÀxt, samt försöka ta reda pÄ vilka grundstenar som ligger bakom dessa trenders uppkomst.

Personligt varumÀrke: En studie om hur studenter kan bli mer konkurrenskraftiga pÄ arbetsmarknaden

Nyutexaminerade studenter inom samma utbildning gÄr alla ut med samma teoretiska kunskap, men vad Àr det som gör att en student skiljer sig frÄn mÀngden och utmÀrker sig i ett hav av studenter med samma utbildning? Med denna frÄga i huvudet valdes Àmnet personal branding, eller personligt varumÀrkesbyggande, i syfte att fÄ bÀttre kunskap vad en student kan göra för att bli mer attraktiv pÄ arbetsmarknaden efter examen. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en bÀttre förstÄelse för hur en student kan utveckla det egna personliga varumÀrket för att bli mer konkurrenskraftig pÄ arbetsmarknaden. Studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr dÀr vi genom intervjuer utfrÄgat tvÄ respondenter kunniga inom Àmnet men som ocksÄ innehar en god insyn för just studenters perspektiv.Slutsatsen av studien visar pÄ att med ett starkt personligt varumÀrke blir man som student mer konkurrenskraftig pÄ arbetsmarknaden och stÄr ut över sina konkurrenter vid sökande av jobb efter examen. Et annat fynd Àr att det krÀvs mÄnga egenskaper och finns mycket att ha Ätanke som student vid utvecklandet ett personligt varumÀrke som ska ses som starkt.

Fallstudie i VÀrmland om nystartande av vilthÀgn : undersökning om möjligheter med vilthÀgn och mobilslakteri

Syftet med detta arbete Àr att hitta en alternativ produktionsgren till Àgaren för det utvalda fallföretaget efter gÄrdens förutsÀttningar och göra relevanta kalkyler sÄ att Àgaren fÄr ett tillrÀckligt bra underlag att fatta ett beslut pÄ för de nÀrmsta Ären. Den aktuella gÄrden ligger i VÀrmland belÀgen pÄ VÀrmlandsnÀs. Idag bedrivs det spannmÄl- och grisproduktion, men efter mÄnga Ärs rationalisering pÄ gÄrden börjar det finnas arbetsutrymme för en alternativ produktion som ett extra ben att stÄ pÄ. FörutsÀttningarna pÄ gÄrden Àr mycket goda med bra anpassad miljö för kronvilt och befintliga maskiner och mark för egen-producerat foder. Marknaden i Sverige för nÀrodlat svenskt kött har pÄ senare tid ökat. Men det Àr fortfarande sÄ att den traditionella hjortköttproduktionen Àr svÄr att fÄ lönsamhet pÄ och man mÄste pÄ nÄgot vis förÀdla sin vara. Valet föll pÄ att titta nÀrmare pÄ mobilslakthantering och jÀmföra det med traditionell uppfödning dÀr man skjuter djuren i en hage och sedan skickar till ett slakteri.

Effektiv datahantering för simuleringsbaserad ruttoptimering

Det hÀr examensarbetet undersöker hur en databaslösning kan utformas för simuleringsbaserad ruttoptimering. DÄ det finns fÄ relaterade arbeten inom Àmnet syftar detta arbete till att undersöka hur en lÀmplig databaslösning kan utformas och ge riktlinjer för detta. Databaslösningen innefattar bÄde lagring av data samt Ätkomst och hantering av data. DÄ simuleringsbaserad optimering ofta Àr avancerad innebÀr detta att en stor och komplex mÀngd data mÄste hanteras. Simulator och optimerare anvÀnder denna data under sjÀlva optimeringsprocessen, vilket stÀller krav pÄ effektivitet och snabb Ätkomst. Arbetet Àr inriktat pÄ ett praktiskt problem dÀr sophantering av containrar simuleras och optimeras.

Kvalité i arbetet

Nya krav pÄ tillgÀngligheter, prioriteringar, synsÀtt, kompetens och konkurrens om arbetskraft pÄverkar dagens hÀlso- och sjukvÄrd i stor utstrÀckning, detta i och med den stÀndiga utvecklingen med ny teknik och forskning. Kvalitet inom vÄrden innebÀr för patienten bland annat ett bra bemötande, tillit och olika respektfaktorer men Àven en bra tillgÀnglighet, hur enhetens mottagande i miljösynpunkt kÀnns och ett gott behandlingens resultat pÄverkar patientens kvalitets upplevelse. Gapet mellan möjligheterna att behandla och bota har ökat vilket medför att etiska övervÀganden blir allt vanligare. FrÄn slutet av 1990-talet sÄ har inom Norrbottens lÀns landsting införskaffats ett antal direktiv om sÄ vÀl etiska plattformar som etiska kommiteér och diskussionsgrupper. PÄ PiteÄ vÄrdcentral har man sedan vÄren 2006 försökt starta upp ett projekt som berör de etiska omrÄderna inom vÄrden och med detta pÄ sikt höja kundnöjdheten. I denna studie har tvÄ skilda kvantitativa enkÀtanalyser gjorts en för patienter och en för anstÀllda.

Vilka Àr de ofrivilliga företagarna? : En studie om fenomenet ofrivilliga företagare

Tidigare studier har visat att det finns företagare som inte vill vara det. Antalet studier om ofrivilliga företagare Àr begrÀnsad och handlar frÀmst om mekanismer som förklarar fenomenet. Dock finns det forskning som indikerar att utlandsfödda oftare Àn Sverigefödda tenderar att ofrivilligt starta företag och att fenomenet mÄste förstÄs utifrÄn de svÄra val som en svag position pÄ arbetsmarknaden medför. Individer och grupper som befinner sig i en svag arbetsmarknadsposition kan se företagande som den enda tillgÀngliga lösning för de problem som arbetslöshet eller riskerad arbetslöshet medför. Denna studie syftar till att undersöka vilka de ofrivilliga företagarna Àr.

TjejfritidsgÄrd - varför dÄ?: en studie om varför en tjejfritidsgÄrd startas 2006, vad flickorna söker i en sÄdan verksamhet och hur den traditionella fritidsgÄrdsverksamheten pÄverkas

I denna uppsats har jag försökt belysa vad som legat till grund för att fatta ett beslut om att starta en riktad fritidsgÄrdsverksamhet bara för tjejer Är 2006 i BorÄs. Jag har ocksÄ velat studera vad som attraherar flickorna med verksamheten och om traditionell fritidsgÄrdsverksamhet i nÀromrÄdet pÄverkats. För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor har jag intervjuat politiker, tjÀnstemÀn och fritidsledare. Flickor som besöker TjejgÄrden och Göta fritidsgÄrd har fÄtt svara pÄ en enkÀt och jag har som komplement ocksÄ studerat en tidigare fritidsgÄrdsenkÀt som BorÄs Stad genomförde hösten 2006. I mitt resultat kommer jag fram till att BorÄs Stad bÄde behövde tillgodose ett behov av verksamhet för tjejer och att man pÄ detta sÀtt ocksÄ ville förebygga eventuella framtida svÄrigheter hos mÄlgruppen.

Varför gifta sig? En kvalitativ undersökning om varför mÀnniskor vÀljer att gifta sig

Syftet med arbetet Ă€r att förstĂ„ varför mĂ€nniskor i dagens samhĂ€lle vĂ€ljer att gifta sig. Vad Ă€r skĂ€len för giftermĂ„l nĂ€r man i dagens Sverige kan bo i ett samboförhĂ„llande utan att vara gift. Är kĂ€rleken viktigast eller finns det andra aspekter som pĂ„verkar mĂ€nniskor nĂ€r de vĂ€ljer att ingĂ„ ett Ă€ktenskap? Huvudtanken med arbetet Ă€r att förstĂ„ mĂ€nniskor som ingĂ„r Ă€ktenskap och varför de gör det, samtidigt vill vi förstĂ„ de som bor i ett samboförhĂ„llande och varför de inte gifter sig. För att förstĂ„ detta har vi valt att utgĂ„ frĂ„n kvalitativ metod.

En explorativ studie om rekrytering inom IT-företag - Arbetsmotivation hos IT-individer

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka rekrytering inom IT-branschen. Fokusligger pÄ IT-individen, hennes/hans mÄl, behov och vad som motiverar i arbetet.Undersökningen behandlar fenomenet frÄn tvÄ perspektiv, företagets ochindividens. Metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ ansats. Empiri hÀmtat frÄnlitteratur och intervjuer sammanstÀlls. Vidare presenteras ett antal psykologiskapresenteras.

Medborgarpaneler : en analys av ett demokratiprojekt

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ om den kommunala demokratiska processen har berörts av projektet Medborgarpaneler. Vi fick uppdraget av Gnosjö kommun att genomföra en halvtidsutvÀrdering av projektet. Projektet startade i november 2007 och kommer att pÄgÄ under tre Är. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvantitativa datainsamlingsmetoder och kvalitativa djupintervjuer, som vi senare har sammanstÀllt och analyserat, för att fÄ fram material till vÄr undersökning.De resultat som vi fÄtt fram visar pÄ att det Àr ett lyckat projekt frÄn kommunen och att det finns ett intresse att utveckla det efter projekttidens slut, detta enligt de politiker vi intervjuat.Valet av intervjupersoner gjordes pÄ följande vis, vi mailade politiker i Gnosjö kommun och de tre första som svarade intervjuade vi. Vi skickade ocksÄ ut enkÀter till deltagarna i Medborgarpaneler via de befintliga mail-listorna som fanns.

<- FöregÄende sida 10 NÀsta sida ->