Det här arbetet kommer att utreda hur det kan gå till när man bygger ett varumärke åt bandet Projektet. Syftet med arbetet är att bygga upp och stärka vårt eget bands varumärke för att ge ettmer engagerat och intryck inför både vår publik och branschfolk.Vi har med enkla medel gjort stora förändringar och definierat bandets personlighet..

Syfte med detta arbete är att undersöka huruvida avkastningsberäkning för en datalagerinvestering bör göras, hur det kan göras och om det görs. Vidare avses att undersöka om generella kalkylmetoder kan användas av företag, oavsett storlek, som avser att starta datalagerinvesteringsprojekt. Datalagerteknologin har ännu en hög utvecklingstakt och detta medför ofta höga utvecklingskostnader i samband med investeringar inom datalager.Undersökningen baseras på en kombinerad dokumentstudie och enkätundersökning. Dokumentstudien belyser den problematik vilken förknippas med problemområdet. Enkätundersökningen fokuseras mot olika större organisationer såsom banker, post och dagligvaruhandeln, vilka idag använder sig av datalager.

1992 fick valfriheten större utrymme i Sverige,. Vilket märkets tydligt inom skolväsendet då det blev enklare att starta friskolor och förskolor. Idag finns det många fristående och kommunala förskolor som försöker ?locka? till sig föräldrar och barn till deras verksamheter. Men då undrar jag , Hur väljer föräldrarna? Väljer de eller låter de sig bli placerade.

De allra äldsta i samhället är människor med lång livserfarenhet och med nästan ett helt liv bakom sig. Hur resten av deras liv kommer att gestalta sig beror mycket på dem själva, deras anhöriga och på samhällets insatser. Det är av största vikt att samhället ger de insatser som gör att de allra äldsta känner sig ansvariga, självständiga och trygga.Syftet är att ta reda på vad de allra äldsta själva uppfattar är betydelsefullt för dem, när det gäller att bo kvar i sitt eget hem. Tio personer deltog i en kvalitativ intervjustudie.De allra flesta i vår studie vill fortsätta bo kvar i sitt hem och de känner sig trygga, fria och tillfreds där. De beskriver på olika sätt hur de tar ansvar för sina liv och att de gör det de kan själva, med hjälp av teknik och hjälpmedel.

1967 tog svensk idrott beslutet att avskaffa amato?rreglerna, vilket innebar att idrottare nu kunde ta emot pengar fo?r sitt idrottsuto?vande. Det dro?jde dock fram till slutet pa? 1980-talet innan svensk fotboll pa? allvar professionaliserades och da?r hela spelartrupper heltidsansta?lldes av fotbollsklubben. I och med TV:s och medias o?kade inblandning och intresse i fotbollen har sporten kommersialiserats allt mer och idag kommer stora delar av fotbollsklubbars inta?kter fra?n TV, reklam och sponsring.

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).

BAKGRUND Den här studien fokuserar på studenternas syn och uppfattningar av självständigt arbete i högskolestudier. Först ges en överblick över själva begreppen och vidare förs diskussioner om dess innebörd. Därefter beskrivs olika teorier som bas för självständigt agerande. Vidare redogörs vad lärostilarna djupinlärning och ytinlärning som kunskapssyn handlar om, och även den kognitiva processen enligt tidigare forskning. Studien handlar om hur motivation väcks till ett intresse att lära.

Enligt det tja?nstelogiska synsa?ttet blir upplevelsen kring ett ko?p allt viktigare. Samtidigt a?r varuma?rket en viktig resurs i marknadsfo?ringsteori idag. Det saknas dock ett tydligt resonemang fo?r hur varuma?rket passar in i interaktionen mellan fo?retag och konsument.

Syftet med min undersökning var att studera hur textillärare arbetar för att stärka elevers ansvarstagande för sin inlärning i slöjden. Vidare var syftet att öka kunskapen om hur lärare arbetar med att få elever delaktiga i slöjdens arbetsprocess. Några av frågeställningarna: Hur stimuleras elever till eget ansvartagande under lektionstid? Tillåts elever ta egna initiativ till arbeten i slöjden och i så fall hur? Metoder som används har varit kvalitativa intervjuer med sex textillärare och observationer under sex lektioner. Elevantalet varierade mellan nio ? femton vid de olika observationstillfällena.

Detta examensarbete undersöker vilken läsinlärningsmetod som lärare i grundskolan främst använder när de möter en elev som ska starta sin läsinlärning. Studien är baserad på intervjuer med sex olika lärare. Två lärare är från södra Sverige och fyra är från mellersta Sverige, varav två är verksamma lärare och två är pensionerade sedan fyra år tillbaka. Genom intervjuerna framkom det att den läsinlärningsmetod som förekommer mest i grundskolan är ljudningsmetoden. Alla informanter framhöll att de använder eller har använt metoden när de ska lära en elev att lära sig läsa.

Övervikt och fetma växer sig allt större runt om i världen. Ca 25 % av 10-åringarna i Sverige är överviktiga och 4 % lider av fetma. Denna litteraturstudie belyser interventionsprogram mot övervikt och fetma samt upplevelser kring övervikt hos ungdomar och erfarenheter av arbete med övervikt och fetma . Denna studie visar att beteendemodifierad behandling med fokus på kost- och aktivitetsråd var den vanligaste strategin. Interventionsprogrammen erbjuder föräldramedverkan och utbildning av olika slag.

Våra entreprenörskapsstudier, samt intresset från Handelshögskolan vid Umeå Universitet om forskning kring tidig marknadsavkänning för entreprenörer, har legat till grund för studiens inriktning. Företagsstarterna ökar i Sverige och intresset bland ungdomar att starta eget blir allt större. Det finns dock hinder vid företagsstarter, speciellt när det handlar om företag med nya innovativa produkter, och en stor del av de nystartade företagen går under inom ett par år. Detta har lett oss till studiens problem: hur ska ett litet företag göra för att i ett tidigt skede av produktutvecklingsprocessen ta reda på om det finns en marknad för en ny och innovativ produkt?Idag är marknadsundersökningar en allmänt vedertagen metod för att avläsa marknaden vid en produktutvecklingsprocess.

Syftet med denna uppsats är att studera och diskutera Försvarsmaktens möjligheter att utnyttja civil mobilteleteknik (COTS) och kommersiell kommunikationsinfrastruktur då eget radioaccessnät saknas eller ej finns tillgängligt. Tidshorisonten sträcker sig intill 2015.Med anledning av den pågående utvecklingen av mobil telekommunikation, studeras och diskuteras möjligheterna att använda civil teknik då eget radioaccessnät ej finns tillgängligt. Inledningsvis görs en inventering och beskrivning av teknikutvecklingen. Därefter studeras kontrollmöjligheter och målsättning för framtida utbildning samt materielanskaffningsprinciper. I analysen vägs de studerade områdenas slutsatser mot en utvärderingsmodell, som omfattar specifika krav och scenarion i syfte att finna ut möjligheter och begränsningar vid ett utnyttjande i Försvarsmakten.

Uppsatsen underso?ker hur attraktiva arbetsgivare integrerar sina ansta?llda fo?r att bygga en plattform da?r humankapitalet vill stanna kvar och utvecklas. Denna process sker via talent management da?r employer branding anva?nds som verktyg fo?r att fo?rsta?rka organisationens fo?retagskultur.Studien a?r utfo?rd hos en av Sveriges mest popula?ra arbetsgivare hos ekonomi och juridikstudenter, och ger en beskrivande fo?rklarning hur ett framga?ngsrikt fo?retag effektivt implementerar employer branding.Fallstudien har fokuserat pa? kvalitativa intervjuer med ho?gt uppsatt ansta?llda inom organisationen. Uto?ver intervjuerna hos Fallfo?retaget har en intervju genomfo?rts med en kunnig person inom employer branding som har yttrat sina a?sikter och tankar kring a?mnet och hur employer branding kan anva?ndas som verktyg och effektivt styrmedel.

Boendestöd är en framgångsfaktor i arbetet med att stötta utsatta grupper med att klara ett eget boende inte minst för missbrukare. Det här är en jämförande studie baserad på intervjuer med sex boendestödjare som arbetar med missbrukare och sex boendestödjare som arbetar med psykiskt funktionshindrade. Syftet är att undersöka boendestödjarnas uppfattningar om sitt arbete och deras upplevelser av vad arbetet innehåller. Varför är det vanligt med olika organisationer för missbruk och psykiskt funktionshinder? Vad är det som rättfärdigar indelningen i de två grupperna och vad blir konsekvenserna för brukarna och för de professionella som arbetar med boendestöd för grupperna? Resultatet är analyserat med tidigare forskning kring boende och stöd, forskning om professioner framväxt och teorier om socialkonstruktivism.