Människan har funnits i nästan två hundra tusen år, och hunden har varit ett husdjur hälften så länge. Evolutionen har format människan till en nyfiken, social varelse med starka emotionella band och goda kommunikationsegenskaper. Människans avancerade perceptionsförmåga kräver en komplicerad neurologisk struktur som lätt störs eller skadas av till exempel stress. Bandet mellan människan och hennes husdjur kan vara mycket starkt och fylla många mänskliga behov. Animal-Assisted Activity är målinriktade aktiviteter för att öka människans livskvalitet genom att utnyttja det band som finns till djuren.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka vilken inverkan boendesegregation har på ungdomars utbildningsmöjligheter. Studien innefattade 15 vetenskapliga artiklar och rapporter som analyserades med hjälp av systemteori och Bourdieus teori om kapitalformer. Resultaten visade att den sociala omgivningen är en viktig faktor för ungdomarnas studieresultat. Bostadsområdets vuxna är viktiga som rollmodeller. Normer och beteenden i närmaste omgivningen spelar en viktig roll i ungdomarnas socialisering.

Syftet med denna uppsats är att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrågeställning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sägas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frågeställningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi beläggas i logen? 2.

Hotell tillhör en bransch med svårigheten att skapa lojala kunder. Därför höjs kraven på hanteringen av mjuka värden, som kundtillfredsställelse. Genom att inkludera mjuka värden tillsammans med finansiella värden i en modell kan ledningen i hotellen balansera dem. Eftersom mjuka värden är starkt kopplade till personalens kompetens och motivation, är det svårt för en stor organisation som hotellkedjor att enbart lita till att företagsstrukturerna ska upprätthålla mjuka värden i organisationen. Den lokala ledningen har därför ett stort inflytande kring hur personalen och verksamheten närmast kunden hanterar mjuka värden.

Den här kandidatuppsatsen inom ämnet landsbygdsutveckling syftar till att undersöka drivkrafter och samverkan inom och mellan byarna i ett norrländskt landsbygdsområde, samt att även undersöka den samverkan som finns mellan bygd och kommun. Människor i byarna har med hjälp av samverkan över bygränserna startat ekonomiska föreningar samt utvecklingsbolag som skapar möjlighet för lokalbefolkningen att investera i den lokala utvecklingen. Eftersom mitt intresse ligger i det sociala kapitalets bidrag till den lokala utvecklingen har jag valt att fokusera på lokala organisationer i byarna. Förutom ett starkt samarbete mellan de lokala organisationerna arbetar vissa organisationer i partnerskap med kommunen. Det sociala kapitalet mellan de olika aktörerna byggs upp med hjälp av förtroende, tillit och gemensamma värderingar.

Den här studien bygger på fem informanter på Island som i skriftlig form beskriver varsitt starkt och positivt minne som de har av en upplevelse med hästar. Minnet måste utspela sig i naturen och informanterna uppumntras att beskriva så många aspekter och detaljer som de kom ihåg utifrån upplevelsen.Studiens syfte var att undersöka ryttarens upplevelse utifrån följande delperspektiv; upplevelsen av samspelet med hästen, upplevelsen av landskapet samt upplevelsen av hälsa, för att få en djupare kunskap kring dessa områden och vinna insikt i hur de samspelar i helhetsupplevelsen.Materialet visade efter bearbetning enligt den deskriptiva fenomenologiska humanvetenskapliga metoden att ryttaren har ett väldigt nära samspel med hästen, där förtroende och glädje är viktiga bitar i relationen. Ryttaren ser på hästen som en vän eller partner och strävar efter att utveckla relationen dem emellan. När allt fungerar kan ryttaren få en upplevelse av att bli ett med hästen och uppleva en känsla av motståndslöshet.

Kännedom om Omega-3 började med att man upptäckte att omega-3 har en effekt på kardiovaskulära sjukdomar, sedan dess har man börjat utforska allt fler områden där omega-3 har visat sig ha en positiv effekt. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka huruvida Omega-3 har en effekt på demens och den vanligaste demenssjukdomen Alzheimer. Demens orsakas bland annat av en omfattande celldöd i hjärnan och uttrycker sig genom att minnet och kognitionen blir gradvis försämrat eftersom det episodiska minnet är försämrat hos dementa. Alzheimer i sin tur har visat sig ha låga nivåer av DHA i hippocampus. Studier har visat att ett intag av fisk och Omega-3 kan förebygga en uppkomst av demens och Alzheimer och förbättra den kognitiva försämringen som sker vid demenssjukdom.

Syfte med denna uppsats är att analysera den bild av maskulinitet som representeras i magasinet King, samt att förhålla den bilden mot maskulinitetidealen hos 1800-talets dandy. Uppsatsen bygger på teorier kring representation, R. W. Connells maskulinitetsteori samt teorier kring dandyn.Mitt material består av sju nummer av magasinet King. För att uppnå mitt syfte har jag utgått från en semiotisk metod och använt mig dels av Sean Nixons analys av ett antal olika reklambilder samt utarbetat en egen analysmodell för text.Jag har i min analys kommit fram till att maskuliniteten i King har en stark bas i Connells hegemoniska maskulinitet då karaktärsdrag kring yrkesmässig succé är starkt framträdande.

Synen på ledarskap har under 1900-talet varierat mellan allt från att en ledare bör ha vissa fysiska egenskaper såsom rätt längd etc. till att idag vara inriktat på hur människor kan utvecklas till ledare genom rätt utbildning.Vi har därför genom sju stycken kvalitativa enkäter som skickats ut till ansvariga för ledarskapsutbildningar tagit reda på hur ansvariga för ledarskapsutbildningar idag ser på ledarskap och huruvida vem som helst kan bli ledare. Vi har också studerat vilka personliga egenskaper som är önskvärda hos ledare för att få oss en bild av hur synen på ledarskap ser ut idag. Vårt angreppssätt har varit induktivt då vi haft vår empiri som grund då vi hämtat relevant teori till vår studie.I teorikapitlet inleder vi med att beskriva ledarskap och dess omvärldsfaktorer och går sedan in på nya krav som ställs på dagens ledare. Övriga teorier vi använt oss av behandlar egenskapsteorier för att se hur teorin beskriver önskvärda personliga egenskaper och hur synen på ledarskap ser ut idag, situationsbaserat ledarskap och hur integritet är starkt kopplat till ledarskap..

Syftet med denna studie var att beskriva och förstå vilka faktorer som påverkar modersmålslärares möjligheter att genomföra sitt uppdrag i förskoleverksamhet. I studien utgick vi från tre modersmålslärares samt deras rektors perspektiv i en kommun i norra Sverige. För att besvara våra frågeställningar och syfte har vi valt att använda oss av kvalitativa intervjuer som metod. Resultatet av intervjuerna visade att det finns några faktorer som starkt påverkar modersmålslärarnas möjligheter att genomföra sitt uppdrag och som kan verka hämmande på elevernas lärande. De faktorerna var bristande kunskap och förståelse hos personalen i förskolan kring modersmålslärares uppdrag, bristande interkulturell kompetens, lärmiljön-lokalproblem, interaktion och kommunikation mellan modersmålslärare och förskolans personal samt en eventuellt bristande ekonomi.

Denna studie har undersökt sex gymnasielärares uppfattningar och upplevelser av den nya läroplanen, kopplat till deras erfarenheter ifrån den föregående läroplanen. Utifrån kvalitativa intervjuer har lärarna fått svara på frågor kring betygsättning och bedömning i Gy11. Studien har utgått ifrån ett läroplansteoretiskt ramverk, där Lindes (2006) arenor och Bernsteins (2003) begrepp, klassifikation och inramning, kopplats till lärarnas svar för vidare analys. Studiens resultat visade att lärarna ansåg att den nya läroplanen var tydligare i många avseenden, men att vissa formuleringar och begrepp fortfarande var svårtolkade och ledde enligt deras åsikt till ojämn bedömning mellan skolorna. Lärarna var även av uppfattningen att den nya betygsskalan ledde till mer rättvis bedömning för eleverna.

Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan global självkänsla och subjektivt välbefinnande bland svenska ungdomar. Hänsyn togs till ålder och kön togs när 142 elever enkäterades på en gymnasieskola. En bivariat analys gjord med Pearsons korrelation visade att det fanns ett starkt samband mellan global självkänsla och subjektivt välbefinnande. Vidare visade en multiple variansanalys (MANOVA) att det fanns signifikanta könsskillnader gällande subjektivt välbefinnande, men inte global självkänsla. Med multipel regressionsanalys (MRA) kunde det slås fast att kön hade ett samband med subjektivt välbefinnande, medan självkänsla kunde prediceras utifrån ålder.

Kläder och identitet är starkt förknippade eftersom människan mer eller mindre är beroende av kläder, åtminstone på våra breddgrader. Med kläder visar vi också vilka vi är och vilken grupp vi tillhör. Vår studie syftar till att undersöka hur lärare förhåller sig till ett införande av obligatorisk skoluniform. Fokus ligger på hur ett införande av obligatorisk skoluniform påverkar eleverna i relation till mobbning. Metoden som användes var kvalitativ och datainsamlingen skedde genom tio intervjuer.

Skambegreppet har kommit att bli allt mer betydelsefullt i mellanmänsklig interaktion. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur skam identifieras i terapirummet och vilka vägar som kan tänkas finnas till skamlindring/skambefrielse. Fem intervjuer med fem terapeuter har genomförts. Tre av dessa arbetar i kyrklig kontext och två i sekulär. Två av frågorna i intervjuguiden har berört skam och skuld.

Vi ställs dagligen inför väldigt många val och beroende på vilka val vi väljer att göra kommer dessa till stor del att påverka hur vi lever vårt liv och även hur tillfreds vi kommer att vara med livet. Vi baserar många av våra val på känslomässiga förutsägelser som är våra antaganden om hur framtida händelser kommer att påverka oss känslomässigt. Våra känslomässiga förutsägelser är dessvärre ofta påverkade av olika bias som gör att vi missbedömer hur starkt och under hur lång tid vi kommer att reagera känslomässigt på kommande händelser, vilket i sin tur påverkar vilka val vi kommer att göra. Den här uppsatsen kommer att undersöka hur våra känslomässiga förutsägelser påverkar vårt subjektiva välbefinnande och även hur förståelse för detta skulle kunna användas i psykologisk coachning i form av interventioner för att hjälpa människor att göra fler val som leder till ett ökat subjektivt välbefinnande..